Afa Försäkring ger 13,2 miljoner till forskning om arbetsmiljö och hälsa – för ett friskare arbetsliv

Metoder för att utvärdera nervskador, tidiga markörer för lungsjukdomar orsakade av svetsrök, verktyg för att bedöma arbetsförmåga vid vibrationsexponering och medicinska kontroller för handintensivt arbete är några av ämnena för de fem nya forskningsprojekt som delar på närmare 13,2 miljoner kronor från Afa Försäkring, för forskning inom arbetsmiljö och hälsa.

– Vi vill långsiktigt bidra till en god arbetsmiljö med färre arbetsskador och minskad sjukfrånvaro. Det gör vi bland annat genom att stödja forskning som främjar ett tryggt och friskt arbetsliv. De aktuella projekten förväntas ge värdefulla insikter och verktyg för att förbättra arbetsmiljön för många arbetstagare ute på svenska arbetsplatser, säger Ulrika Hektor, chef för avdelningen Forskning och utveckling, FoU, på Afa Försäkring.

– Forskningen vi finansierar på uppdrag av arbetsmarknadens parter ska komma till praktisk nytta i arbetslivet. Nu har vi beslutat om att finansiera fem nya intressanta projekt med fokus på olika ämnen och branscher.

De fem nya forskningsprojekten är:

Medicinska kontroller för handintensivt arbete – hur (jämlikt) är det implementerat?

Cirka 33 procent av alla sysselsatta i Sverige utför handintensivt arbete, vilket innebär repetitiva och kraftiga handrörelser. Detta är vanligt inom branscher med paketering, montering, städ, bygg och slakteri/styckning. Arbetet kan vara en riskfaktor för att få muskuloskeletala besvär, som är vanligare hos kvinnor än män. För snart 6 år sedan införde Arbetsmiljöverket föreskriften om medicinska kontroller i arbetslivet (MKA) vid handintensivt arbete.

Emma Nilsing Strid, forskare vid Region Örebro län med anknytning till Örebro universitet, har fått cirka 3,85 miljoner kronor för att studera de organisatoriska förutsättningarna för implementeringen av MKA. Projektet har ett köns- och genusperspektiv och ska undersöka skillnader mellan könssegregerade branscher samt mellan kvinnor och män, för att synliggöra maktrelationer och hur implementering av MKA bäst kan genomföras.

Målet med studien är att öka kunskapen om och förståelsen för hur ett förebyggande arbete kan förbättras och ge mer jämlika arbetsförhållanden. Resultaten kan även komma till nytta för exempelvis företagshälsan, vilken kan stödja arbetsgivare i det systematiska arbetsmiljöarbetet.

Kontakt: Emma Nilsing Strid, Arbets- och miljömedicin, Region Örebro län, 072-141 16 96, emma.nilsing-strid@regionorebrolan.se.

Undersökning av sambandet mellan fynd vid sensorisk neurografi och S2PD efter genomgången digitalnervskada

Varje år behandlas över 5 200 personer i Sverige för nervskador i armar och händer. 46 procent av skadorna innebär skador på fingernerver, ofta orsakade av knivar. Män inom livsmedelsindustrin är en vanlig skadegrupp. För att utvärdera nervfunktionen används idag metoden S2PD, statisk tvåpunktsdiskrimination.

Carin Carlsson, forskare vid Karolinska Institutet, får 1,4 miljoner kronor för att studera S2PD som mätmetod. Hon ska jämföra S2PD med sensorisk neurografi som mätmetod. Studien kommer ge en bättre förståelse för och kunskap om nervläkning och underlätta utvärdering av skador.

Resultatet förväntas ge konkreta mått på nervfunktion, vilket hjälper patienter att förstå sina skador och sjukvårdspersonal att tolka undersökningsresultat.

Kontakt: Carin Carlsson, Karolinska Institutet, 08-123 620 37, carin.carlsson@regionstockholm.se.

Finns det tidiga markörer för lungsjukdom i nässköljvätska som kan kopplas till exponering för svetsrök och därigenom bidra till bättre prevention?

Ungefär 250 000 arbetare i Sverige utsätts dagligen för svetsrök, vilket kan orsaka olika luftvägssjukdomar. Det är vanligt med problem i både övre och nedre luftvägarna.

Maria Assenhöj, forskare vid Region Östergötland, får närmare 950 000 kronor för att undersöka hur nässköljvätska kan visa tidiga tecken på lungsjukdom, genom att studera hur mycket svetsrök arbetarna andas in, trots användning av andningsskydd. Syftet är att förstå hur metallhalter i nässköljvätska från svetsrök påverkar proteiner i luftvägarna, vilket kan känneteckna tidiga tecken på lungsjukdom.

Resultaten förväntas ge en ökad kunskap kring hur arbetstagarnas övre luftvägar påverkas vid exponering för svetsrök. Forskarna ska även ta fram ett verktyg för metallindustrins systematiska arbetsmiljöarbete, såväl för svetsindustri som för övrig industri.

Kontakt: Maria Assenhöj, Region Östergötland, 010-103 14 50, maria.assenhoj@regionostergotland.se.

Distansarbetets roll i hållbar organisations- och arbetsmiljöutveckling

Distansarbete har lyfts fram som en lösning för de utmaningar med kompetensförsörjning som norra Sverige står inför i och med den gröna omställningen. Men med distansarbete kommer andra utmaningar, som bland annat hur den organisatoriska arbetsmiljön påverkas, exempelvis genom försämrad kunskapsöverföring, minskad kreativitet och ökad ojämställdhet.

Lena Grip, forskare vid Karlstads universitet och Ulrika Jansson, forskare vid Nationella sekretariatet för genusforskning vid Göteborgs universitet, får omkring 3 miljoner kronor för att forska om och bidra med kunskap om distansarbetets påverkan på organisatorisk och social arbetsmiljö ur ett kompetensförsörjnings- och jämställdhetsperspektiv.

Målet är att ta fram en forskningsbaserad modell som kan användas av företag och organisationer i deras organisatoriska arbetsmiljöarbete, när organisationen arbetar helt eller delvis på distans.

Kontakt: Lena Grip, Karlstads Universitet, tel. 054-700 23 32, lena.grip@kau.se.

Beslutsstöd för att prognosticera arbetsförmåga vid fortsatt vibrationsexponering

Det saknas idag kunskap om prognosen för vibrationsrelaterade skador vid upphörd, minskad eller fortsatt exponering. En undersökning av arbetsorsakade besvär, utförd av Arbetsmiljöverket 2022, beräknade att 312 000 personer, cirka 6 procent av de sysselsatta i Sverige, har besvär på grund av vibrationer. Med nuvarande exponeringar och gränsvärden förväntas antalet skadade öka.

Mats Hagberg, forskare vid Göteborgs universitet, får närmare 4 miljoner kronor för att utveckla ett verktyg för att bedöma skador och arbetsförmåga hos personer som redan har skadats. Han ska undersöka hur det påverkar fortsatt vibrationsexponerat arbete, i samarbete med Lunds universitet och Umeå universitet.

Det utvecklade verktyget förväntas ge prognoser och rekommendationer om hur fortsatt arbete med vibrerande maskiner bör genomföras. En guide ska ge beslutsstöd och underlag för en balanserad bedömning baserad på epidemiologiska resultat, expertkunskap, erfarenheter från parter, arbetsgivare, arbetstagare och klinik.

Kontakt: Mats Hagberg, Göteborgs universitet, 070-692 93 93, mats.hagberg@amm.gu.se.

Mer information

Kontakt Afa Försäkring:
Diana Persson, forskningssekreterare, Afa Försäkring: 076-101 98 15, diana.persson@afaforsakring.se.
Linda Harling, pressansvarig, Afa Försäkring: 08-696 35 12, linda.harling@afaforsakring.se.

Afa Försäkring finansierar forskning som kommer till nytta i arbetslivet
Afa Försäkring finansierar forskning och utveckling inom arbetsmiljö och hälsa med 150 miljoner kronor om året. Därmed bidrar man till färre arbetsskador och minskad långvarig sjukfrånvaro för anställda inom det privata näringslivet, kommuner och regioner. Mer information finns på Afa Försäkrings webbplats.

Läs och prenumerera på pressmeddelanden från Afa Försäkring, klicka här.