Bildelar är en miljardmarknad ‒ verkstäderna slår larm om priserna

Det är knappast någon slump att nya företag söker sig till marknaden för bildelar. Eftermarknaden är stor, bilparken blir äldre och behovet av reservdelar försvinner inte. Tvärtom. Samtidigt som marknaden lockar nya aktörer växer frustrationen bland många verkstäder över en utveckling där reservdelspriser, kedjeavgifter och olika krav riskerar att försämra konkurrenskraften.

Fordonsjuristen får löpande kommentarer från verkstäder runt om i landet och budskapet är ofta detsamma, säger Bo Ericsson på branschföreningen Fordonsjuristen.

”Reservdelspriserna hos våra leverantörer är oöverkomligt höga. Det är skandalöst när anställda köper delar från nätbutiker till långt under våra nettopriser.”

Det är en kommentar som borde få både grossister och verkstadskedjor att reagera. När en verkstad har förhandlade nettopriser genom sin leverantör eller kedja borde det rimligen innebära konkurrenskraftiga inköpspriser. Men när samma reservdel finns tillgänglig för en privatperson på nätet till ett betydligt lägre pris uppstår en mycket svår situation.

En annan verkstad uttrycker problemet så här:

”Priserna skjuter i höjden och det återspeglas tydligt för kunderna. De kan jämföra med identiska delar som de själva köper till avsevärt lägre priser och detta blir allt svårare för oss att försvara.”

Det är en verklighet som hela eftermarknaden måste förhålla sig till. Tidigare var det betydligt svårare för kunden att jämföra priser på reservdelar. I dag räcker det med några minuter framför mobilen. Registreringsnummer. Artikelnummer. En sökning.

Sedan finns ofta samma eller motsvarande reservdel tillgänglig hos flera olika leverantörer.

”Kunderna blir mer och mer fokuserade på detta, även äldre kunder, eftersom det är lätt att finna delar på nätet som håller samma kvalitet men till avsevärt lägre pris.”

För verkstaden skapar detta ett växande problem, kunden ser priset på reservdelen men ser inte alltid verkstadens kostnader för lagerhållning, garantihantering, administration, utbildning och den tid som krävs för att identifiera rätt del och ta ansvar för att den fungerar. Men samtidigt går det inte längre att bortse från den grundläggande frågan; varför ska en verkstad betala mer för en reservdel än vad kunden själv kan köpa den för? säger Bo Ericsson.

Varför stannar verkstäder kvar i sin kedja när man känner både frustration och inte längre ser fördelar med att vara ansluten? Det är uppenbart att missnöjet ökar bland många kedjeanslutna verkstäder, vilket tydliggörs av svarsresultaten i vår undersökning Verkstadsbarometern*). Denna utveckling och resultatet av undersökningen understryks av den Norska Motorbranschföreningens (NBF:s) motsvarighet till Verkstadsbarometern, som publicerades 2 september i år.

De flesta allbilverkstäder är med i en och samma branschförening och tyvärr verkar de inte förstå att den föreningen verkar för och försvarar sin styrelse, där majoriteten av kedjorna frånsett BDS är representerade. Det är också anledningen till att Ulf Stefansson och jag slutade i Svenska Fordonsbranschen. Leverantörer ska inte sitta i styrelsen och därigenom ha all makt över sina avtalsverkstäder. Men för få verkar förstå innebörden av detta och det är bekymmersamt då dessa verkstäder är mer eller mindre ”bakbundna” av avtalsvillkor, samtidigt som de inte har någon att diskutera med och rådfråga, säger Bo Ericsson.

Här följer nästa och kanske en ännu större fråga. En verkstad uttrycker frustrationen på följande sätt:

”Självklart uppstår frågan: varför ska jag vara med i en kedja när supporten varierar, kostnaderna för att vara med är för höga och kraven ökar på det ena och andra, sammantaget med skyhöga reservdelspriser, som driver oss i konkurs?”

Det är en fråga som allt fler självständiga verkstäder ställer sig. En kedja ska naturligtvis kunna erbjuda ett mervärde. Det kan handla om support, utbildning, teknisk information, marknadsföring, garantiupplägg och bättre inköpsvillkor. Men om kostnaden för medlemskapet eller konceptet blir hög samtidigt som verkstaden upptäcker att reservdelarna kan köpas billigare någon annanstans, då måste varje företagare börja räkna. Det i kombination med en mängd kostsamma krav, som inte leder till nöjdare kunder eller bättre lönsamhet, gör det orimligt svårt att driva en lönsam verkstad.

Vad får vi egentligen för pengarna blir en självklar fråga. Hjälper kedjan oss att bli mer konkurrenskraftiga eller gör den oss mindre konkurrenskraftiga?

Den svenska marknaden för reservdelar är enorm, 59 miljarder kronor lockar nya aktörer. Grossistledet omsätter tiotals miljarder kronor och detaljhandeln omfattar tusentals företag.

Det är därför knappast förvånande att nya aktörer tittar på den svenska marknaden. Eftersom pengarna finns, bilarna finns, kunderna finns och behovet av reservdelar kommer att finnas under överskådlig framtid. Den stora förändringen kommer från den digitala handeln, internationella inköp och nya distributionslösningar som gör det möjligt för fler företag att etablera sig. För verkstäderna kan det innebära större frihet och fler möjligheter att jämföra priser.

Det kan också innebära en betydligt större press på de etablerade grossisterna och kedjorna. Konkurrensen är på väg att förändra spelplanen, det handlar inte bara om vem som säljer flest reservdelar, det handlar om vem som kan erbjuda verkstaden ett pris som gör att företaget fortfarande kan konkurrera.

För när kunden själv kan hitta samma del på nätet till ett lägre pris än verkstadens inköpspris, då är det inte kunden som har skapat problemet. Då måste branschen börja ställa frågor om sina egna affärsmodeller.

Och när verkstäder börjar fråga sig om medlemsavgifter, konceptkostnader, olika obligatoriska krav och höga reservdelspriser verkligen ger dem ett bättre affärsläge, då bör både kedjor och grossister lyssna. För en sak är säker, en verkstad kan inte leva på en kedjas logotyp. Den måste kunna konkurrera varje dag, med varje offert och med varje reservdel. Den som ger verkstäderna bättre inköpsvillkor, större frihet och möjlighet att konkurrera kommer sannolikt att bli vinnaren när nya aktörer nu söker sig till den svenska reservdelsmarknaden, avslutar Bo Ericsson.

*) Enkätundersökningen Verkstadsbarometern genomfördes online under perioden 5 juni - 28 juni 2026. Länken till enkäten skickades ut till kedjeanslutna verkstäder där alla svar var anonyma. Endast kedjetillhörighet var synligt för Fordonsjuristen.

Djupintervjuer genomfördes separat från enkätundersökningen per telefon med verkstäder (både medlemmar hos Fordonsjuristen och icke medlemmar) under perioden 3 mars - 5 juni 2026. En del verkstäder kontaktades av Fordonsjuristen medan andra verkstäder själva tog kontakt för att informera oss om hur de upplever nuvarande affärsläge.