Det är ett känt problem i branschen att många verkstäder är rädda för att ta betalt. Man måste skaffa sig kunskap om vad det faktiskt kostar att driva sin verkstad, och vilka priser man måste ta ut för att verksamheten ska vara långsiktigt lönsam.
Om ny teknik gör det möjligt för verkstaden att snabbt hitta rätt reservdel, rätt information och rätt reparationsmetod borde verkstaden också ha friheten att välja varifrån delen köps.
Fordonsjuristen anser att den nya lagstiftningen ger Konkurrensverket en möjlighet att gå från att konstatera konkurrensproblem till att faktiskt kunna åtgärda dem. Nu är det dags att gå från rapport till handling. Fordonsjuristen menar att vagnskadegarantin och andra strukturer som påverkar verkstädernas möjlighet att konkurrera bör granskas med det nya verktyget.
I en tid när kompetens är en bristvara har bilbranschen knappast råd att tacka nej till det den säger sig behöva mest: kunskap, erfarenhet och människor som fortfarande vill, kan och orkar bidra. Varför har vi blivit så bra på att rekrytera kompetens men så dåliga på att behålla den? säger Bo Ericsson på Fordonsjuristen.
Förändringarna i bilbranschen går snabbt. Marginalerna pressas från flera håll och att gamla affärsmodeller fungerar är inte längre lika självklart. Frågan är: skyddar du dig mot vinden eller använder du den för att skapa mer lönsamhet?
När en kedja lyckas kombinera gemenskap och stöd med verklig frihet för den enskilda verkstaden kan resultatet bli starkt. Automesters seger i Norge visar att det fortfarande finns plats för en annan typ av verkstadskedja – där verkstäderna inte bara är medlemmar, utan också har makten över sin egen framtid.
Det är knappast någon slump att nya företag söker sig till marknaden för bildelar. Eftermarknaden är stor, bilparken blir äldre och behovet av reservdelar försvinner inte. Tvärtom. Samtidigt som marknaden lockar nya aktörer växer frustrationen bland många verkstäder över en utveckling där reservdelspriser, kedjeavgifter och olika krav riskerar att försämra konkurrenskraften.
Sanningen är att marknaden förändras oavsett om vi själva väljer att förändras eller inte. Vi lever i en tid där förändring är det normala tillståndet. Frågan är därför inte om vi behöver utvecklas, utan hur snabbt vi gör det.
Allt fler verkstäder börjar ifrågasätta om fördelarna med att vara ansluten till en kedja verkligen väger upp kostnaderna och de begränsningar som följer med medlemskapet. Det som en gång såldes in som hjälp, trygghet och bättre konkurrenskraft har, enligt många verkstäder, i stället utvecklats till försämrade konkurrensvillkor och sämre lönsamhet för den egna verksamheten.
I och med all uppmärksamhet, kring framför allt prissättning på reservdelar, krav på GBV, försämrade affärsvillkor och försämrat resultat på sista raden för verkstaden genom att vara ansluten till en kedja, leder till att allt fler verkstäder sonderar terrängen för att bli helt självständiga.
För en mindre eller medelstor verkstad innebär varje ny avgift en direkt påverkan på det ekonomiska resultatet. När kostnaderna för bland annat all data/IT, konceptavgift, assistansförsäkring och Godkänd Bilverkstad summeras uppgår de till cirka 124 000 kronor per år. Det är bara de kostnader som är relativt enkla att beräkna. Därutöver finns en rad indirekta kostnader, säger Bo Ericsson.
Nu publicerar Fordonsjuristen resultat från Verkstadsbarometern, en oberoende undersökning där allbilverkstäder anonymt har betygsatt de verkstadskedjor de är anslutna till. Resultaten ger en unik inblick i hur kedjorna upplevs.
– De förändringar vi ser idag ställer helt nya krav på företag inom fordonssektorn. Gång på gång efterfrågas vår kunskap och erfarenhet, vilket naturligtvis är positivt. Samtidigt visar det hur komplex branschen har blivit och hur viktigt det är att ha tillgång till kvalificerad rådgivning, säger Bo Ericsson på Fordonsjuristen.
Syftet med enkätundersökningen Verkstadsbarometern är att ge märkesoberoende verkstäder en strukturerad möjlighet att bedöma sina leverantörer, kedjor och samarbetsavtal. Resultatet ska bidra till ökad transparens, bättre affärsvillkor och stärkt dialog mellan verkstäder och kedjeorganisationer.
Är alla avtal som verkstadskedjor tecknar verkligen till för sina medlemsverkstäders bästa? Många verkstäder är ekonomiskt och avtalsmässigt bundna till kedjan och vågar därför inte utmana villkoren, även när de upplever dem som oskäliga. Detta innebär att man oftast saknar verklig möjlighet att säga nej.
Bilbranschen står inför ett tydligt skifte och servicemarknaden räcker inte längre som ensam motor för lönsamhet. Återförsäljare måste tjäna pengar redan på försäljningen av nya bilar oavsett om det handlar om fossildrivna fordon eller elbilar.
Det är dags att uppmärksamma alla skickliga säljare och anställda på begagnat-avdelningarna. De som ser till att den bergfasta motorn och inkomstkällan fortsätter att gå som en välsmord maskin, till synes opåverkade av politisk dragkamp, subventionsdiskussioner och snabbt skiftande regelverk. De arbetar nära kunden, förstår marknadens snabba rörelser och anpassar erbjudanden därefter.
Bilbranschen står inför ett tydligt vägval. Antingen måste affärsmodellen för auktoriserade verkstäder ses över, med rimligare ersättningar, tydligare ansvarsfördelning och bättre balans mellan krav och lönsamhet, eller så riskerar biltillverkarna att stå utan ett fungerande servicenät i framtiden.
När en företagskund går i konkurs utan att ha betalat verkstadens faktura, och fordonet redan har lämnats ut, klassas verkstadens fordran som oprioriterad. Det innebär att andra fordringsägare – exempelvis banker och leasingbolag – har företräde. I praktiken finns då en betydande risk att verkstaden inte får betalt alls.
Automässan i Göteborg har återigen befäst sin position som en av fordonsbranschens viktigaste mötesplatser. En person som verkligen fått känna av uppmärksamheten är Ulf Stefansson, från Fordonsjuristen som bokstavligen blivit stoppad var 15:e meter av verkstadsägare, anställda och leverantörer. Behovet av personliga möten har tydligt bekräftats av många deltagare under mässdagarna.
