Gå direkt till innehåll

Ämnen: Hälsa, sjukvård, läkemedel

  • Ungefär 400 000 till 700 000 människor i Sverige beräknas ha KOL

    Ny forskning visar: Koppling mellan bihåleinflammation och KOL

    Personer med lungsjukdomar som KOL och astma kan i högre grad också ha kronisk bihåleinflammation, visar en ny svensk studie från Hjärt-Lungfondens stora forskningssatsning SCAPIS. Fynden tyder på en koppling mellan sjukdomar i nedre och övre delen av luftvägarna – även hos personer som aldrig har rökt.
    – Det mest överraskande var att sambandet mellan kronisk bihåleinflammation och lungsjukdoma

  • Ungefär 400 000 till 700 000 människor i Sverige beräknas ha KOL.

    Ny forskning visar: KOL nästan fördubblar risken för hjärtinfarkt

    Personer med Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) kan löpa nära dubbelt så hög risk att drabbas av hjärtinfarkt. Det visar en ny studie från Örebro universitet, baserad på data från Hjärt-Lungfondens stora forskningssatsning SCAPIS. Forskningen tyder på att KOL kan bidra till risken för att drabbas av hjärtinfarkt oavsett andra riskfaktorer.
    – KOL är en av de vanligaste dödsorsakerna i Sverig

  • Var fjärde man i 40-årsåldern har förhöjd risk för hjärt-kärlsjukdom

    Ny studie visar: Var fjärde man i 40-årsåldern har förhöjd risk för hjärt-kärlsjukdom

    Redan vid 40 års ålder har var fjärde man en förhöjd risk att drabbas av hjärt-kärlsjukdomar. Bland kvinnor i samma ålder är motsvarande siffra bara två procent. Männen är i högre grad överviktiga än kvinnorna och bär även på andra riskfaktorer som ökar risken för hjärt-kärlsjukdom. Det visar en ny svensk studie som gjorts med anslag från Hjärt-Lungfonden.

    – Resultaten visar att det är vikt

  • Viktor Hamrefors, docent vid Lunds universitet och läkare vid Skånes universitetssjukhus.

    Hjärt-Lungfondens preventionsanslag 2025: Ny studie ska utvärdera träningsprogram för patienter med POTS

    Posturalt ortostatiskt takykardisyndrom (POTS) påverkar livskvaliteten kraftigt och det saknas effektiva behandlingsalternativ. Ett nytt forskningsprojekt vid Hjärtmottagningen vid Skånes universitetssjukhus i Malmö ska undersöka om ett specialiserat träningsprogram kan minska symtomen hos patienterna. Projektet tilldelas nu Hjärt-Lungfondens preventionsanslag på tre miljoner kronor.
    POTS är en

  • Rikard Landberg, professor i mat och hälsa vid Chalmers tekniska högskola.

    Norhedsstiftelsens Preventionsanslag via Hjärt-Lungfonden 2025: Individanpassade kostråd kan förebygga hjärtsjukdom

    Tack vare ny forskning kan vi i framtiden få personliga, skräddarsydda kostråd som hjälper oss att undvika hjärtsjukdom. Rikard Landberg, professor vid Chalmers tekniska högskola leder ett forskningsprojekt som undersöker hur olika livsmedel påverkar kroppen på individnivå. Projektet tilldelas nu Norhedsstiftelsens preventionsanslag via Hjärt-Lungfonden på sex miljoner kronor.
    – Vi vet vad som

  • Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.

    Ny Novusundersökning visar: Majoritet vill ha skarpare politik för att bryta stillasittandet

    En klar majoritet av befolkningen ser stillasittande som ett allvarligt samhällsproblem och vill röra sig mer i vardagen. Svenskarna vill också ha konkreta politiska åtgärder som gör det lättare att röra sig i vardagen. Det visar Hjärt-Lungfondens och Cancerfondens rapport ”Ett stillasittande Sverige – så vänder vi trenden”.
    – Vår stillasittande livsstil leder till att fler drabbas av hjärt-kär

  • Christina West, professor vid Umeå universitet.

    Ny studie gjord med stöd av Hjärt-Lungfonden visar: Färre astmasymtom hos barn som föddes under pandemin

    Barn som föddes under pandemin hade färre luftvägsinfektioner och behövde mindre antibiotika än barn som föddes före. Det visar en ny studie från Umeå universitet som gjorts med anslag från Hjärt-Lungfonden. Vid nio månaders ålder hade pandemibarnen även färre symtom på astma – något som forskarna tror kan få betydelse för hur vi skyddar våra yngsta barn från infektioner.
    – Det här är väldigt i

  • Fawzi Kadi, professor vid Örebro universitet.

    Hjärt-Lungfonden delar ut 3 miljoner till forskning i Örebro

    Hjärt-Lungfonden delar ut 3 miljoner kronor till livsviktig forskning vid Örebro universitet. Pengarna delas ut till 2 forskare och deras forskningsprojekt. En av forskarna är professor Fawzi Kadi, vars forskningsprojekt ska stärka primärvårdens roll i att förebygga hjärt- och kärlsjukdom – med särskilt fokus på jämlik hälsa.
    – Målet med vår forskning är att stärka primärvårdens förmåga att ar

  • Håkan Ahlström, professor vid Uppsala universitet.

    Hjärt-Lungfonden delar ut 22 miljoner till forskning i Uppsala

    Hjärt-Lungfonden delar ut 22 miljoner kronor till livsviktig forskning vid Uppsala universitet. Pengarna delas ut till 16 forskare och deras forskningsprojekt. En av forskarna är professor Håkan Ahlström, vars forskning ska utveckla en ny biomarkör för hjärtålder, vilket kan möjliggöra förebyggande åtgärder för att förhindra hjärtsvikt.
    – Vårt mål är att använda en ny biomarkör för hjärtålder f

  • Mattias Brunström, läkare och forskare vid Umeå universitet

    Hjärt-Lungfonden delar ut 12 miljoner till forskning i Umeå

    Hjärt-Lungfonden delar ut 12,4 miljoner kronor till livsviktig forskning vid Umeå universitet. Pengarna delas ut till 8 forskare och deras forskningsprojekt. En av forskarna är Mattias Brunström, biträdande universitetslektor, som ska studera hur blodtrycket utvecklas över livet, och vad som är ett lämpligt blodtryck för unga.
    – Högt blodtryck är vanligt förekommande under hela vuxenlivet, även

  • Peder Olofsson, läkare och professor i bioelektronisk medicin vid Karolinska Institutet.

    Hjärt-Lungfonden delar ut 168 miljoner till forskning i Stockholm

    Hjärt-Lungfonden delar ut 168 miljoner kronor till livsviktig forskning vid Karolinska institutet. Pengarna delas ut till 68 forskare och deras forskningsprojekt. En av forskarna är professor Peder Olofsson, vars forskning har målet att hitta nya sätt att behandla hjärt-kärlsjukdomar genom att minska inflammation i blodkärlen.
    – Den här forskningen är möjlig tack vare gåvor från svenska folket

  • Maria Lerm, professor vid Linköpings universitet.

    Hjärt-Lungfonden delar ut 30 miljoner till forskning i Linköping

    Hjärt-Lungfonden delar ut 30 miljoner kronor till livsviktig forskning vid Linköpings universitet. Pengarna delas ut till 15 forskare och deras forskningsprojekt. En av forskarna är professor Maria Lerm, vars forskning kommer undersöka en ny metod för att förbättra diagnostiken av allvarliga lungsjukdomar, bland annat genom ett enkelt hostprov.
    Kroniska luftvägssymptom kan vara svåra att diagn

  • Emma Hansson, specialistläkare i Thoraxkirurgi på Sahlgrenska Universitetssjukhuset

    Hjärt-Lungfonden delar ut 70 miljoner till forskning i Göteborg

    Hjärt-Lungfonden delar ut 70 miljoner kronor till livsviktig forskning vid Göteborgs universitet. Pengarna delas ut till 36 forskare och deras forskningsprojekt. En av forskarna är Emma Hansson, specialistläkare i Thoraxkirurgi, vars forskning ska utforma individuellt anpassad kirurgisk vård till kvinnor vid kranskärlsoperationer.
    – Kvinnor är generellt underrepresenterade i hjärtkirurgiska stu

  • Gunilla Westergren-Thorsson, professor vid Lunds universitet.

    Hjärt-Lungfonden delar ut 76 miljoner till forskning i Lund

    Hjärt-Lungfonden delar ut 76 miljoner kronor till livsviktig forskning vid Lunds universitet. Pengarna delas ut till 37 forskare och deras forskningsprojekt. En av forskarna är professor, Gunilla Westergren-Thorsson vars arbete kan förbättra diagnos och behandling av lungsjukdomen KOL.
    – KOL saknar idag botemedel. Den här forskningen är möjlig tack vare gåvor från svenska folket till Hjärt-Lung

  • Pollen kan förvärra astmasymtom

    Förekomsten av astma ökar i Sverige

    Självrapporterad astma har de senaste tjugo åren ökat från knappt 10 till 12 procent bland 16-84-åringar i Sverige. Förra året uppgav cirka en miljon i åldersgruppen att de lever med astma. Det visar statistik från Folkhälsomyndigheten som Hjärt-Lungfonden har sammanställt. Forskning visar att bland annat luftföroreningar, längre pollensäsonger och alltför sterila miljöer ligger bakom.

  • Kristina Sundquist, professor och verksamhetschef vid Centrum för primärvårdsforskning i Malmö.

    Ny forskning visar: Dålig tandhälsa kopplad till ökad risk för hjärt-kärlsjukdom

    Personer med dålig tandhälsa har en högre risk för att drabbas av hjärt-kärlsjukdom jämfört med personer med en god tandhälsa, visar en ny studie vid Lunds universitet med anslag från Hjärt-Lungfonden. Forskarna anser att en ökad risk för hjärt-kärlsjukdom kan upptäckas redan hos tandläkaren.
    – Våra resultat visar att personer med självrapporterad dålig tandhälsa har en högre tioårig risk för

  • Barn till kvinnor med PCOS har förhöjd risk för hjärt-kärlsjukdom

    Barn till kvinnor med PCOS löper ökad risk för hjärt-kärlsjukdom

    Barn till kvinnor med polycystiskt ovarialsyndrom (PCOS) har förhöjd risk för hjärt-kärlsjukdom, både under barndomen och som unga vuxna, visar en omfattande studie vid Karolinska Institutet med stöd från Hjärt-Lungfonden. PCOS drabbar cirka var tionde kvinna i fertil ålder.
    – Detta är en av de första studierna inom det här området. Nu behövs det mer forskning för att kunna ge tydliga rekommen

  • Hjärtats kranskärl röntgas på en kvinna

    Ny forskning visar: Naturlig antikropp kan skydda kvinnor mot hjärt-kärlsjukdom

    Kvinnor med höga nivåer av en specifik antikropp har betydligt lägre risk att drabbas av hjärtinfarkt och kranskärlssjukdom, visar en ny studie från Karolinska Institutet med anslag från Hjärt-Lungfonden. Nu hoppas forskarna att upptäckten kan bidra till utvecklingen av ett nytt vaccin för att förebygga hjärt-kärlsjukdom.
    – Vi har tidigare sett detta samband hos män, men nu kan vi för första gå

  • Närmare 120 000 kvinnor beräknas ha svåra klimakteriebesvär med risk för hjärt-kärlsjukdom

    Närmare 120 000 kvinnor beräknas ha svåra klimakteriebesvär med risk för hjärt-kärlsjukdom

    Närmare 120 000 kvinnor i åldrarna 45-57 år i Sverige lever med svåra klimakteriebesvär, enligt en skattning som Hjärt-Lungfonden har gjort med hjälp av en ny studie och befolkningsstatistik från SCB. Besvären kopplas enligt den aktuella studien till en ökad risk för hjärt-kärlsjukdom och allt fler forskningsstudier visar nu på vikten av att lyfta kvinnors hjärthälsa.

Visa mer