I 15 månader har kriget rasat i Ukraina. Utöver sönderbombade liv och mänskligt lidande har omfattande sociala och ekonomiska förändringar danat om landet. Ekonomiska aktiviteten har sjunkit, inflationen vuxit, och de militära utgifterna skjutit i höjden. Hur klarar Ukraina dessa utmaningar och påfrestningar? Två ukrainska gästforskare på Högskolan Kristianstad har tittat närmare på saken.
När du handlar mat – köper du det du tänkt från början? Eller hamnar andra varor i kundvagnen? Blir det tysk korv och spansk gurka i stället för svenska livsmedel? I projektet från ord till bord kartlägger forskare från Högskolan Kristianstad hushållens konsumtionsmönster.
Digitalisering med ny teknik ger lovande möjligheter att öka produktiviteten inom vård och omsorg. Men förhoppningarna om besparingar kan komma på skam, skriver två forskare i en färsk rapport.
Ingen kan betvivla att kriget i Ukraina orsakar stort mänskligt lidande. Det innebär också nya förutsättningar för landets ekonomi och budget. Ett nystartat forskningsprojekt, som inbegriper två ukrainska gästforskare, ska rikta ljuset mot Emergency Governance, styrning under kriser och katastrofer.
Visst talas det om hållbarhet. Men i butikerna är utbudet av hållbara produkter begränsat. I sin avhandling belyser Karin Alm dynamiken i butikskedjornas informationsflöde, och ser närmare på butikschefernas möjligheter att påverka sortimentet och utbilda kunderna i hållbar konsumtion.
Giuseppe Grossis hjärta klappar för offentlig styrning och bokföring, och han är numera en av de mest citerade forskarna i Sverige. I sin senaste artikel visar han hur hans forskningsområden förändrats med åren – och växlat över från svartvitt till färgglatt.
I takt med att världens befolkning ökar, ökar också efterfrågan på mat, och särskilt på protein. Därför måste det bli resurseffektivare att både producera och konsumera mat. Samtidigt måste det vara lönsamt för livsmedelsproducenterna. Hållbarhet i alla led kräver nya innovativa produkter och optimerade produktionsprocesser. Ett nytt forskningsprojekt på kött hoppas kunna bidra till just detta.
För att investerare ska kunna jämföra företag i olika länder behöver företagen redovisa sin ekonomi på liknande sätt. Men vad händer när länderna inte följer den standard som finns? Och hur kan framtida standarder göras bättre?
Gränsen mellan marknadsföring och politik håller på att suddas ut. Varumärken skapar medvetet konflikter med sina konkurrenter och blir aktivister som agerar skiljedomare i kölvattnets kontroverser. Det menar två forskare som studerat mjölkkriget mellan mejerijättarna och uppstickaren Oatly. Etisk konsumtion blir allt vanligare och varumärkena som vänder upp och ner på normerna blir fler och fler.
Hittills har mer än 15 miljarder dollar i bistånd utlovats till Ukraina, men en ny global analys visar att åtgärderna är alltför kortsiktigt fokuserade. Internationella organisationer och regeringar som erbjuder bistånd till Ukraina riktar inte in sin hjälp på ett effektivt sätt. Detta menar två forskare i en ny studie publicerad i Public Money and Management.
Noll kronor på sparkontot – det är vardag för många svenska hushåll. Martin Abrahamson, universitetslektor i företagsekonomi vid Högskolan Kristianstad, leder ett samverkansprojekt om dessa nollsparare, och om bankernas möjligheter att hjälpa dem.
Ikea har stängt sina varuhus i Ryssland. Hur påverkar det Ikea, och hur påverkar det oss. Jens Hultman, professor i företagsekonomi vid Högskolan Kristianstad, har forskat om bland annat Ikeas inköpsorganisation. Här är en kort inblick i Ikeas struktur och hur dess leverantörskedjor fungerar.
Professor Giuseppe Grossi är utsedd till teknisk rådgivare till det internationella rådet som sätter redovisningsstandarder för offentlig sektor runt om i världen. Förhoppningen blir att kunna skydda allmänhetens intresse inom den offentliga sektorn.
Hon arbetar hårt för att nå sina mål och har överträffat de utmanande krav och förväntningar som ställts på henne som magisterstudent. Ändå fokuserar hon inte bara på sig själv, utan också på sina medstudenter. För detta, och hennes ambition att ständigt utvecklas, belönades i dag studenten Heba Elkadi med Global Swede-utmärkelsen under en digital ceremoni av Utrikesdepartementet.
Akademin har alltmer blivit en arena för prestationskultur och kortsiktiga resultat. Det menar Daniela Argento, biträdande professor i företagsekonomi vid Högskolan Kristianstad. Tillsammans med sin nederländske kollega Jan van Helden efterlyser hon en bättre balans mellan förnuft och känsla.
Marta Papis-Almansa har fått det prestigefyllda individuella stipendiet från EU-kommissionens Marie Skłodowska-Curie-åtgärderna. Under två år ska hon undersöka hur ny teknik kan användas för att bekämpa momsbedrägerier och underlätta för samarbeten inom EU. Stipendiet är på 219 313 EUR har beviljats för projektet Skatteuppbörd av moms baserad på ny teknologi: juridiska möjligheter och utmaningar,
Hur kommer det sig att tre syskon hamnar på samma högskola, samma utbildning och samma inriktning? Och dessutom fortsätter samma väg vidare ut i världen? Detta trots att de alla har olika ingångar och intressen kring sin gemensamma passion: ekonomi. Här är syskontrion Kubiaks resa genom utbildningen som gav dem internationell erfarenhet med mersmak.
I början var Lisa Källström tveksam till rollen som doktorand, men under åren som forskare på Fakulteten för ekonomi har drivet och viljan vuxit. Hennes favoritämnen är platsattraktivitet och samskapande – och hon samarbetar gärna med parter utanför högskolans värld.
Var femte svensk har en egen aktieportfölj – ändå är forskningen om dessa aktieägare knapphändig. I sin avhandling kartlägger Martin Abrahamson både veteraner och nybörjare på börsen, och förklarar bland annat varför kvinnliga aktieägare ofta lyckas bättre än männen med sina satsningar.
Frågorna är många och svaren är ofta komplexa. Här finner du forskare på Högskolan Kristianstad som är verksamma inom olika områden som rör frågor kring coronaviruset/covid-19 (SARS-CoV-2) och dess följdeffekter på människor och samhälle.