Ofta har tonårspojkar varit mer fysiskt aktiva och rapporterat bättre välbefinnande och kroppsuppfattning än tonårstjejer, men nu visar ny forskning att förhållandet är omvänt på gymnasiet. Där är det tjejerna som är mest fysiskt aktiva och mår bättre. Forskarna menar att resultaten kan användas för att bättre förstå hur välbefinnandet bland kvinnor kan förbättras.
Alla svenska lärosäten minskar i antal sökande till högre studier jämfört med förra året. Pandemin avtar och arbetsmarknaden ser bättre ut än på länge. Även om Högskolan Kristianstad minskar totalt sett är intresset fortfarande stort för program där det råder stort behov i samhället; utbildningar som leder till jobb inom skola, vård och IT.
En forskargrupp har funnit ett exceptionellt stort björndjur i vassen i Vattenriket. Förhoppningen är nu att finna fler stora exemplar och utröna varför de kunnat bli så stora, vilket är möjligt tack vare de 100 miljoner forskningsprojektet Sjöodjur i Vattenriket fick av Formas för tre år sedan. Kanske kan björndjur även bli en pusselbit i framtidens matförsörjning och proteinbehov.
Noll kronor på sparkontot – det är vardag för många svenska hushåll. Martin Abrahamson, universitetslektor i företagsekonomi vid Högskolan Kristianstad, leder ett samverkansprojekt om dessa nollsparare, och om bankernas möjligheter att hjälpa dem.
Ikea har stängt sina varuhus i Ryssland. Hur påverkar det Ikea, och hur påverkar det oss. Jens Hultman, professor i företagsekonomi vid Högskolan Kristianstad, har forskat om bland annat Ikeas inköpsorganisation. Här är en kort inblick i Ikeas struktur och hur dess leverantörskedjor fungerar.
Samverkan har blivit ett honnörsord inom den akademiska världen. Men parterna i samverkansprojekt vittnar ofta om fallgropar längs vägen. I sin avhandling visar Christine Etzerodt Laustsen hur klyftan mellan teori och praktik kan överbryggas.
Självkörande bilar är framtiden och framtidens ingenjörer ska nu tävla med just självkörande bilar. Månader av mekande, trimmande och programmering ställs på sin spets när studenter gör upp i Högskolan Kristianstads robotrace om vem som har byggt bästa bilen och flaggas först i mål. Priser även till publiken för de som tippar rätt segrare.
Två masterstudenter har studerat alger i sina examensarbeten, Elna ur ett konsumentperspektiv och Marcus ur ett sensoriskt perspektiv. Båda arbetena är gjorda inom ramen för ett Chalmers-lett projekt som heter CirkAlg. Vad tycker egentligen svenska konsumenter om alger och hur påverkas algerna när vi tillagar dem? Här får du veta lite mer om sockertång och havssallat.
Torsdag 17 mars är inte bara Irlands gröna nationaldag till minne av deras skyddshelgon Saint Patrick. Det är också Högskolan Kristianstads gröna dag för öppet hus, med guidade turer, minimässa och möjlighet att ”låna en student”. Dagen till ära får högskolan även ett nytt landmärke, som kanske blir det mest fotade i hela staden.
Blivande förskollärare blandar sällan in naturvetenskapen i sina examensarbeten. Detta får konsekvenser för samhället då Sverige går miste om en mängd naturvetare på den framtida arbetsmarknaden. Forskare på Högskolan Kristianstad vill få rätsida på problemet. I samverkansprojektet NATU uppmuntras nu både förskollärarstudenter och lärarlag att ta ett brett grepp om naturvetenskapen i förskolan.
Äldre människor har röster som vi bör lyssna på. Ett sätt är att ta vara på de samtal som förs under de preventiva hembesöken, menar Anna Nivestam som doktorerar inom inom medicinsk vetenskap och gerontologi. I sin avhandling har hon hämtat inspiration från Agnes, en förebild och ”superwoman” under barndomsåren.
Braxenburgare i stället för biogas! Det ska bli verklighet om fiskare, forskare och matexperter får som de vill med projektet Dags för brax. Den forna delikatessfisken braxen betraktas i dag som skräpfisk och vållar dessutom problem i våra insjöar. Med projektet och en specialgjord kokbok har nu braxen börjat sin bana mot tallriken.
För tjugotvå år sedan erkändes samiska som nationellt minoritetsspråk i Sverige. Nu visar en studie att framtidsutsikterna för en språklig revitalisering är mörka. Språkforskaren Yair Sapir menar att man bland annat måste satsa mer på mellangenerationen för att revitalisera språken.
Att testa vingarna utomlands, i nya kulturer och spännande miljöer, är en lockande tanke. Datastudenten Kattia gjorde slag i saken och drog till Hongkong som utbytesstudent. Under en hel termin fick hon inte bara nya insikter, kunskaper och erfarenheter, utan även nya vänner för livet.
Professor Giuseppe Grossi är utsedd till teknisk rådgivare till det internationella rådet som sätter redovisningsstandarder för offentlig sektor runt om i världen. Förhoppningen blir att kunna skydda allmänhetens intresse inom den offentliga sektorn.
Det blev bästa möjliga betyg för Högskolan Kristianstad när Universitetskanslersämbetet (UKÄ) genomförde en granskning av högskolans kvalitetsarbete och dess processer. ”Fantastiskt roligt och verkligen ett bevis på att vi arbetar på rätt sätt med kvalitetsfrågorna”, konstaterar rektor Håkan Pihl.
Hur mår vi på jobbet? Hur balanserar vi arbete och fritid? Detta är frågor som fått allt större uppmärksamhet den senaste tiden, enligt Ulf Ericsson. Själv har han gjort en lång livsresa, från barndomshemmet som saknade böcker till professorstiteln i personal- och arbetslivsvetenskap.
Tonåren kan vara en stressig period i livet. Det är då vi övergår från att vara barn till att bli vuxna. Såväl kroppen som identiteten och relationer förändras, vilket kan leda till både stress och identitetskris. De senaste två åren har dessutom förutsättningarna förändrats sedan covid-19-pandemin bröt ut.
Varje jul sitter studenter kvar ensamma på sina studentrum. Därför har studentkåren i Kristianstad tagit initiativet till ett julpaket för just studenter. En jul tillsammans heter paketet, och i det ingår inte enbart julmys tillsammans med andra studenter, utan även hotellövernattning, julmat, romantisk skridskoåkning, pepparkaksbak, med mera, på självaste julafton.
Digitaliseringen har gett oss nya verktyg och fler möjligheter att uttrycka oss. Under tre år ska tre forskare därför titta närmare på hur undervisning och bedömning i skolans digitala lärmiljöer kan vidareutvecklas. Projektet har fått stöd av Skolforskningsinstitutet och förväntas förbättra villkoren för elevers lärande i deras digitala skolmiljö.
