Pressmeddelande -
Nya strandskyddsregler – balansgång mellan äganderätt, säkerhet och klimat
För många fastighetsägare har strandskyddet länge upplevts som en bromskloss, en reglering som förhindrar dem från att fullt ut nyttja sin mark. Samtidigt spelar skyddet en viktig roll i att bevara känsliga naturmiljöer och minska riskerna med byggnation i utsatta områden. Giedre Jirvell, strandskyddsjurist och rättsexpert inom mark- och miljörätt, påpekar att det nuvarande regelverket både skyddar och begränsar, vilket gör att en eventuell reformering måste hanteras med stor omsorg.
Strandskyddet och äganderätten – en svår balans
Strandskyddet påverkar äganderätten på ett sätt som ibland upplevs som orättvist. Det handlar om markägare som, trots att de äger marken, inte får använda den som de vill. För dessa personer är strandskyddet ofta en källa till frustration och rättsosäkerhet, enligt Giedre Jirvell.
"Fastighetsägare har länge varit tvungna att acceptera långtgående inskränkningar i sin äganderätt, ibland utan tillräcklig motivering eller kompensation. Det skapar en känsla av orättvisa som måste tas på allvar," säger hon.
Samtidigt framhåller hon att äganderätten inte är absolut, utan måste balanseras mot andra samhällsintressen.
"Det handlar om att väga den enskildes rätt att nyttja sin mark mot samhällets behov av att skydda natur och människor från risker som översvämningar och erosion," förklarar Jirvell.
Rättssäkerhet i fokus
En viktig aspekt som ofta glöms bort i debatten om strandskyddet är frågan om rättssäkerhet. Giedre Jirvell har erfarenhet av flera fall där markägare fått kämpa i åratal för att få klarhet i hur reglerna faktiskt ska tillämpas.
"Strandskyddets tillämpning varierar stort mellan olika kommuner och län, vilket skapar en osäkerhet för fastighetsägare. Många upplever att deras rättigheter beror mer på var de bor än på vad lagen faktiskt säger," säger hon.
Hon pekar på att en reform av strandskyddet kan ge en möjlighet att stärka rättssäkerheten, men att det kräver tydligare riktlinjer och bättre stöd till både fastighetsägare och myndigheter.
Klimatanpassning och kommunernas ansvar
Med en uppluckring av strandskyddet skulle mycket av ansvaret för beslut om strandnära byggnationer läggas på kommunerna. Men detta kan innebära stora utmaningar, särskilt i mindre kommuner där resurser och teknisk kompetens ofta är begränsade.
"Om kommunerna inte får rätt stöd, riskerar vi att se beslut som inte bara hotar miljön utan också fastighetsägarnas säkerhet och ekonomiska intressen," påpekar Jirvell.
Hon har även sett exempel där kommuner fattat beslut som senare överklagats och ändrats av högre instanser, vilket orsakat både fördröjningar och ekonomiska förluster för de inblandade.
Även små vattendrag kan innebära stora risker
Regeringens förslag att förenkla byggnation vid små sjöar och vattendrag har väckt diskussion. Jirvell betonar att även dessa områden kan innebära betydande risker, inte minst i ett föränderligt klimat.
"Mindre sjöar och bäckar kan verka harmlösa, men vi ser allt oftare hur de svämmar över vid kraftiga regn. Byggnation i dessa områden kan leda till kostsamma konsekvenser för både fastighetsägare och samhället," varnar hon.
Äganderättens roll i framtidens strandskydd
Giedre Jirvell betonar att äganderätten är en grundbult i svensk rättstradition och att den måste respekteras även när det gäller strandskyddsfrågor.
"Det är möjligt att skapa ett strandskydd som både skyddar miljön och stärker fastighetsägarnas rättigheter. Men det kräver att vi utformar reglerna med respekt för rättssäkerheten och en tydlig förståelse för lokala förhållanden," säger hon.
Hon efterlyser också en modernisering av lagstiftningen som ger fastighetsägare bättre möjligheter att ansöka om dispenser på ett rättssäkert sätt, utan att förlora år i utdragna processer.
Att bygga klokt för framtiden
Drömmen om ett hus vid vattnet är för många synonym med livskvalitet. Men Jirvell varnar för att denna dröm måste ställas mot verkligheten.
"Vi måste bygga med framtiden i åtanke, inte bara för att skydda naturen utan också för att garantera att fastighetsägare inte hamnar i utsatta lägen där deras investeringar riskerar att gå förlorade," avslutar Jirvell.
Genom att reformera strandskyddet på ett genomtänkt sätt kan Sverige skapa utrymme för utveckling utan att äventyra vare sig rättssäkerhet, klimat eller enskilda fastighetsägares trygghet. Det handlar om att bygga ett regelverk som håller – både idag och för framtida generationer.
Giedre Jirvell, jurist specialiserad på strandskydd samt mark- och miljörätt
Relaterade länkar
Ämnen
Kategorier
Regioner
Giedre Jirvell är rättsexpert inom mark- och miljörätt, specialiserad på strandskydd och strandskyddsdispens enligt miljöbalken, respektive bygglov och detaljplaner enligt plan- och bygglagen. Med nästan 20 års erfarenhet har hon arbetat på Regeringskansliet, Mark- och miljödomstolen, och Havs- och vattenmyndigheten samt grundat Advokatfirman Mark- och miljörättsbyrån i Stockholm och Göteborg. Hon har varit rättssakkunnig för Naturvårdsverket och författat lagkommentarer till miljöbalken. Jirvell följer ständigt rättsutvecklingen och bidrar aktivt till remissförfaranden och lagstiftningsprocesser inom mark- och miljörätt, med bred erfarenhet från de flesta län och kommuner i Sverige.
