Pressmeddelande -
Nytt prejudikat skärper bygglovsreglerna - Utrivning av byggnad, trots minimal avvikelse
En liten avvikelse på 0,35 kvadratmeter ledde till att ett bygglovsbefriat komplementbostadshus inte fick slutbesked – och riskerar nu att rivas. Det senaste avgörandet från Mark- och miljööverdomstolen (MÖD) i mål P 6669-23 visar hur strikt regelverket kring bygglovsfri bebyggelse kan tillämpas. Juristen Giedre Jirvell, vid Jirvell Juridik AB, med lång erfarenhet av bygglovstvister, varnar för konsekvenserna av detta och uppmanar fastighetsägare att vara extra noggranna.
Bakgrund till målet
En fastighetsägare hade uppfört ett komplementbostadshus som redovisats i startbeskedet med en area på exakt 30 kvadratmeter, vilket är den maximala tillåtna storleken för bygglovsbefrielse. Vid uppföljningen konstaterades dock att byggnaden i verkligheten uppgick till 30,35 kvadratmeter. Kommunens byggnadsnämnd beslutade därför att neka slutbesked och förelade fastighetsägaren att rätta avvikelsen. Efter överklagande fastställde både länsstyrelsen och mark- och miljödomstolen nämndens beslut, vilket nu även bekräftats av MÖD.
MÖD:s bedömning
MÖD gjorde samma tolkning som underinstanserna och konstaterade att byggnaden inte längre uppfyllde kriterierna för bygglovsbefrielse på grund av areans avvikelse. Domstolen slog fast att det är av avgörande betydelse att byggnaders storlek överensstämmer med de mått som angetts i startbeskedet för att säkerställa efterlevnaden av gällande regler. Eftersom byggnaden avvek från detta, ansåg MÖD att nämnden agerat korrekt både när den nekade slutbesked och förelade om rättelse.
Kommentar från Giedre Jirvell
Rättsexperten Giedre Jirvell, som ofta hanterar liknande frågor om bygglov och strandskydd, kommenterar:
"Det här målet understryker den extremt låga toleransnivån för avvikelser inom bygglovsbefriade projekt. 0,35 kvadratmeter kan tyckas som en obetydlig avvikelse, men i lagens ögon kan även en så liten överträdelse innebära att hela byggnaden förlorar sitt undantag från bygglovsplikt. Detta visar på behovet av att vara minutiöst noggrann vid både planering och genomförande av projekt."
Jirvell betonar också vikten av att få professionell vägledning redan i ett tidigt skede av projekt för att undvika kostsamma rättsprocesser och krav på rättelse:
"Om man står inför en liknande situation är det viktigt att noga överväga alla juridiska aspekter innan man påbörjar byggnationen. Det är betydligt enklare att korrigera potentiella problem på ritningsstadiet än när byggnaden väl står färdig."
Avslutande reflektion
Målet P 6669-23 illustrerar på ett tydligt sätt den juridiska gränsdragningen mellan vad som är bygglovsbefriat och vad som kräver bygglov. För fastighetsägare och byggherrar innebär detta en tydlig uppmaning att följa regelverket till punkt och pricka, inte bara i syfte att undvika rättstvister, utan även för att säkerställa en smidig och kostnadseffektiv process från start till mål.
Giedre Jirvell, jurist specialiserad på strandskydd och bygglov
Relaterade länkar
Ämnen
Kategorier
Regioner
Giedre Jirvell är rättsexpert inom mark- och miljörätt, specialiserad på strandskydd och strandskyddsdispens enligt miljöbalken, respektive bygglov och detaljplaner enligt plan- och bygglagen. Med nästan 20 års erfarenhet har hon arbetat på Regeringskansliet, Mark- och miljödomstolen, och Havs- och vattenmyndigheten samt grundat Advokatfirman Mark- och miljörättsbyrån i Stockholm och Göteborg. Hon har varit rättssakkunnig för Naturvårdsverket och författat lagkommentarer till miljöbalken. Jirvell följer ständigt rättsutvecklingen och bidrar aktivt till remissförfaranden och lagstiftningsprocesser inom mark- och miljörätt, med bred erfarenhet från de flesta län och kommuner i Sverige.
