Pressmeddelande -
Strandskydd och klimatförändringar: En rättslig balans för framtiden
Av Giedre Jirvell, rättsexpert inom strandskydd och bygglov på Jirvell Juridik AB.
Klimatförändringarna utmanar inte bara våra ekosystem utan också våra rättsliga ramverk. Strandskyddet, som har till uppgift att skydda stränderna från överexploatering och säkerställa deras tillgänglighet, måste nu också hantera effekterna av stigande havsnivåer och ökad erosion. Samtidigt kräver de juridiska regelverken för strandskydd och bygglov en bättre samordning för att möta framtidens utmaningar.
Strandskyddets roll i klimatets tid
Strandskyddet regleras av miljöbalken (MB) och syftar till att skydda känsliga ekosystem längs kuster, sjöar och vattendrag. Det ska förhindra bebyggelse som kan skada miljön eller begränsa allmänhetens tillgång till stränderna. Samtidigt står plan- och bygglagen (PBL) för regleringen av bygglov och byggnationer. Här uppstår en intressant – och ibland problematisk – relation mellan de två regelverken.
Det är inte ovanligt att bygglov ges för fastigheter som ligger nära vattnet, trots att de i framtiden kan utsättas för erosion eller översvämningar. Detta kan leda till konflikter med strandskyddets mål, särskilt i en tid då klimatförändringarna gör vattennära områden alltmer sårbara.
”Det är riskabelt att bygga alldeles för nära vattnet med tanke på de ökande klimatrelaterade riskerna. Här måste miljöbalken och plan- och bygglagen tala samma språk för att säkerställa långsiktiga lösningar,” påpekar Jirvell.
Dispenser och klimatets verklighet
Dispenser från strandskyddet är ett sätt att möjliggöra byggnation eller annan användning av skyddade områden, men de måste hanteras med försiktighet. Med stigande havsnivåer och förändrade väderförhållanden kan en byggnad som idag anses säker snart bli hotad av erosion eller översvämning. Dispenser bör därför inte beviljas slentrianmässigt, särskilt inte för byggnader nära vattnet.
Det är också viktigt att beakta att klimatförändringarna påverkar mer än bara de enskilda fastigheterna. De kan förändra hela strandmiljöer, vilket gör det ännu viktigare att ha en långsiktig syn på både byggnation och strandskydd.
En bättre samordning mellan lagar
Rättsexperten Giedre Jirvell varnar för att det finns ett allt större behov av ett förbättrat samspel mellan miljöbalken och plan- och bygglagen. Jirvell, som har lång erfarenhet av att driva ärenden rörande miljö- och byggfrågor, betonar att de två lagarna ofta hamnar i konflikt eller inte samordnas tillräckligt väl i praktiken. Detta kan leda till rättsosäkerhet och försvåra för både fastighetsägare och kommuner att fatta beslut som både följer lagen och gynnar långsiktig hållbarhet.
Enligt Jirvell, som har representerat fastighetsägare i flera avgörande mål där bland annat frågor om strandskydd och byggnationer i känsliga miljöer har stått på spel, är samverkan mellan miljöbalken och plan- och bygglagen avgörande för att säkerställa att samhällsbyggnad och miljöskydd går hand i hand. I sin yrkespraktik har hon sett många exempel på när de två lagarna inte harmoniserar, vilket skapar hinder för utveckling samtidigt som det riskerar att underminera miljöskyddets syfte.
Otydlig lagstiftning
"Vi ser ofta att otydligheter i lagstiftningen leder till att viktiga beslut fördröjs eller dras i långbänk. För att kunna skapa hållbara och rättssäkra lösningar behöver vi en tydligare koppling mellan miljö- och bygglagstiftningen", säger Giedre Jirvell.
Jirvell påpekar att det är särskilt viktigt att rättstillämpningen inte blir splittrad mellan olika instanser, som mark- och miljödomstolarna och kommunala byggnämnder, för att säkerställa att både ekologiska hänsyn och byggnadspolitiska mål får sitt rättmätiga utrymme i beslutsfattandet.
Med sin gedigna erfarenhet, bland annat från att ha drivit flera framgångsrika fall för fastighetsägare i frågor om strandskydd, är Jirvell en stark förespråkare för en bättre integration av dessa två rättsområden. Hon betonar att för att undvika juridiska kollisioner och rättsosäkerhet är det dags för en mer samordnad och modernisering av lagstiftningen som rör samhällsbyggnad och miljöskydd.
Ett gemensamt ansvar
För att möta dessa utmaningar bör vi överväga en bättre samordning mellan miljöbalken och plan- och bygglagen. Ett mer integrerat förhållningssätt kan ge tydligare riktlinjer för vad som är hållbart och lagligt när det gäller bebyggelse i vattennära områden.
Detta skulle kunna innebära att bygglovsprocessen inkluderar en djupare analys av de klimatrelaterade riskerna, samt en tätare koppling till strandskyddets principer. På så sätt kan vi säkerställa att beslut om byggnationer i vattennära områden är hållbara både ur ett miljö- och samhällsperspektiv.
Att hantera klimatförändringarnas påverkan på våra kuster är en komplex uppgift som kräver insatser från både myndigheter, fastighetsägare och rättssystem. Strandskyddet är ett av våra viktigaste verktyg för att skydda dessa områden, men det måste användas på ett sätt som tar hänsyn till både miljö och klimatförändringarnas verklighet.
”Framtidens rättsliga ramverk måste vara både flexibla och robusta för att klara av de utmaningar som klimatförändringarna för med sig,” påpekar Jirvell.
Strandskyddet och dess tillämpning kan vara avgörande för att säkerställa att våra kustlinjer förblir hållbara och motståndskraftiga – både för oss och för kommande generationer.
Relaterade länkar
Ämnen
Kategorier
Regioner
Giedre Jirvell är rättsexpert inom mark- och miljörätt, specialiserad på strandskydd och strandskyddsdispens enligt miljöbalken, respektive bygglov och detaljplaner enligt plan- och bygglagen. Med nästan 20 års erfarenhet har hon arbetat på Regeringskansliet, Mark- och miljödomstolen, och Havs- och vattenmyndigheten samt grundat Advokatfirman Mark- och miljörättsbyrån i Stockholm och Göteborg. Hon har varit rättssakkunnig för Naturvårdsverket och författat lagkommentarer till miljöbalken. Jirvell följer ständigt rättsutvecklingen och bidrar aktivt till remissförfaranden och lagstiftningsprocesser inom mark- och miljörätt, med bred erfarenhet från de flesta län och kommuner i Sverige.
