Hur våra djur har det och vad som händer på djurskyddsområdet är frågor som engagerar många. Jordbruksverket och SLU:s vetenskapliga råd för djurskydd arrangerar därför en konferens där deltagarna får en inblick i vad som görs och hur olika djurskyddsfrågor utvecklas och forskas på. Temat för konferensen är ”Så stärker vi djurskyddet tillsammans – och utvecklar framtidens djurhållning”.
Skördeprognosen som publicerades i augusti byggde på data fram till och med juli. Prognosen visade på en förväntad spannmålsskörd om knappt 5,7 miljoner ton. Kombinationen av en på många håll blöt och kall vår, en torr och varm sommar och lokalt stora regnmängder har påverkat skördens storlek. Jordbruksverket bedömer därför att spannmålsskörden minskat till mellan 5,4 och 5,5 miljoner ton.
Under perioden 2016 - 2020 exploaterades i Sverige drygt 3 000 hektar jordbruksmark, vilket motsvarar ungefär 6 000 fotbollsplaner. Det är i samma storleksordning som de två föregående femårsperioderna. Störst exploatering har skett i Skåne. Byggande av bostäder är den främsta orsaken till att jordbruksmark exploateras.
Enligt EU:s nya djurhälsoförordning ska ansvariga för en plats där djur och avelsmaterial hålls registrera den. För att till exempel hästar ska kunna få det hälsointyg som krävs när de flyttas över internationella gränser måste både anläggningen den kommer från och anläggningen den ska till vara registrerad. Utan hälsointyg riskerar hästen att fastna vid en gränsstation.
Inför sommaren aviserade flera djursjukhus att de skulle minska sina öppettider. Det ledde till en stor oro över konsekvenserna för djur, djurägare och djursjukvårdspersonal. För Distriktsveterinärerna innebar perioden juni-augusti betydligt fler behandlingar på beredskapstid jämfört med tidigare år. På flera fronter fortsätter arbetet för att lösa Sveriges brist på djurhälsopersonal.
Enligt EU:s nya djurhälsoförordning ska ansvariga för anläggningar med vattenlevande djur registrera dessa senast den 1 oktober. Som vattenbruksanläggning räknas alla anläggningar som håller vattenlevande djur som fiskar, blötdjur eller kräftor.
Produktionen av matfisk 2020 skattas till 9 900 ton i hel färskvikt. Jämfört med 2019 innebär detta en ökning med knappt 300 ton eller 3 procent. Regnbåge utgör fortfarande störst andel av matfiskproduktionen med 8 700 ton, vilket motsvarar nästan 90 procent. Antalet sysselsatta inom vattenbruk skattas till 543 personer och av dessa jobbar de allra flesta i företag som odlar fisk i kassar.
I juli upptäcktes larver av koloradoskalbaggen på några plantor i en ekologisk potatisodling utanför Kristianstad. Angreppet bekämpades enligt beslut från Jordbruksverket och fältet har bevakats under sommaren. Antalet koloradoskalbaggar i det angripna fältet har klingat av över tid och vid den senaste kontrollen återfanns endast en individ. Effekten av bekämpningen har varit god.
Den 1 september träder Jordbruksverket nya föreskrifter för sjukdomarna PRRS hos gris respektive paratuberkulos hos nötkreatur i kraft. Syftet är att fastlägga nationella krav för att förhindra introduktion och spridning av sjukdomarna när grisar och nötkreatur flyttas mellan svenska anläggningar.
Sveriges representation vid den internationella jordbruksmässan Grüne Woche i Berlin har under flera år gjort succé. Nu efterlyser Jordbruksverket svenska företag som vill medverka vid nästa mässa i slutet av januari 2022 med sina ekologiska och innovativa produkter. Tyskland är Europas i särklass största ekologiska marknad som det senaste året ökat med drygt 20 procent.
2020 var det genomsnittliga priset för en hektar åkermark 105 900 kronor medan priset på betesmark var 40 100 kronor per hektar. Sedan 2010 har genomsnittspriset på åkermark ökat med 73–148 procent medan genomsnittspriset på betesmark har fördubblats i samtliga regioner. Priserna skiljer sig beroende på var marken finns. I genomsnitt kan det skilja 260 000 kronor per hektar för åkermark.
Slakten av ekologiska nötkreatur stod för 15 procent av den totala nötkreatursslakten 2020. En minskning med 2 procent jämfört med 2019. Även slakten av ekologiska får och lamm minskade. Däremot ökade slakten av grisar och slaktkycklingar, visar Jordbruksverkets statistikrapport om den ekologiska animalieproduktionen.
