​Tappa inte huvudet i sommar

Tappa inte huvudet i sommar

På midsommarafton och nyårsafton skapas flest barn än några andra dagar i Sverige och denna trend fortsätter sedan under sommarsemestern över lag. Men ett barn är inte det som kommer att lappa ihop ett trasigt förhållande, en sommarkatt som är en mysig tanke i nuet eller en trevlig avslutning på en allt för blöt kväll som gått fel. Ett barn är ett livslångt ansvar och som föräldrar har man ett delat ansvar.

Jag har under mina år som verksam jurist kommit i kontakt med olika kategorier av människor och utav vårdnadstvister och framför en typ av aktuellt fall som kommer att belysas här.

Ett barn tillkommer av en tillfällig sexuell kontakt, mamman förvägrar sedan barnet kontakt med sin pappa då hon på något sätt lägger över skulden på pappa att det tillkom ett barn och att pappan nu har två val, antingen lever de ihop i en relation eller så får han inte träffa eller ha kontakt med barnet alls. Mamman gör allt hon kan för att skapa konflikter och försöka provocera pappan till att ge upp barnet genom att försöka vända barnet mot pappan och avskärma pappan från samtliga kontakter.

Parterna är inte tillsammans vid födelsen och mamman får därför per automatik ensam vårdnad om hon inte skriver på gemensam vårdnad, vilken det inte föreligger något krav på alls oavsett om ett positivt faderskapstest genomförs. Pappan får sedan kämpa med familjerätten och tingsrätten för att få träffa sitt barn och för barnets rätt till en nära och god kontakt med båda sina föräldrar.

Genom hela processen fortsätter mamman att försöka skapa konflikter för att framkalla någon slags utfall från pappan eller hävda alla typer av missbruk, våld, samarbetssvårigheter och allt som det står om på internet gör att hon kan tillerkännas ensam vårdnad.

I uteslutande av dessa fall är båda föräldrarna lämpliga vårdnadshavare och i slutändan meddelas oftast även en dom på gemensam vårdnad och ett sedvanligt umgänge. Något parterna hade kunnat komma överens om långt tidigare och besparat båda parterna både tid och pengar. För gemensam vårdnad anses vara det bästa för barnet om sådana förutsättningar föreligger och tingsrätten tar inte hänsyn till personliga vendettan och sårade känslor i sin bedömning. Det handlar inte om föräldrarna, det handlar om barnet.

Oavsett hur situationen sett ut om parterna haft en relation eller inte före födseln så gör det inte automatiskt någon olämplig som vårdnadshavare. Att en man betett sig illa vid en separation, kanske rent av varit otrogen, slarvig eller lat skapar inte en olämplig vårdnadshavare per automatik. Det är skillnad på relationen till en förälder och relationen till ett barn. Detsamma gäller en parts ovilja att samarbeta med den andre från dag ett, vilket jag i mina tidigare artiklar gått djupare in på.

Vi har även den motsatta sidan där en pappa helt anser att dennes ansvar avslutas efter den där enskilda natten och att det på något sätt att mammans ansvar och skuld att denne blev gravid. Problemet här är att man inte kan tvinga på någon ett barn, ett engagemang eller ett intresse då detta kanske skulle ses i mammans bästa intresse men knappast barnet. Och som tidigare får vi inte glömma att det alltid är barnets bästa som är avgörande i samtliga frågor här. Pappan kommer dock att bli underhållsskyldighet och kan tvingas genomgå ett faderskapstest om denne vägrar.

Så alla ni människor som är kära och stärkta av sommarens stämning, tappa inte huvudet i sommar – ett barn är ett ansvar och ett engagemang för livet. Vill du inte ha kontakt med någon, skaffa då heller inte barn med denne för vi jurister tar inte hänsyn till era sårade känslor, vi ser endast till barnets grundläggande rättigheter.

Av: Linda Bohlin, Ansvarig Affärsutvecklare och Jurist på Juristpunkten