Pressmeddelande -

Målsättningen är att göra konstgjort blod

– Vårt primära mål är att göra konstgjort blod som kan användas för att täcka upp behov inom akutsjukvården. På sikt kan det få fler funktioner och användas även för andra sjukdomstillstånd, säger Leif Bülow, professor i tillämpad biokemi vid Lunds universitet.
Publicerad i "Framtidens Forskning": http://framtidensforskning.se/presentation/malsattningen-ar-att-gora-konstgjort-blod/


För ett par år sedan upptäckte Leif Bülow och hans forskargrupp på Kemicentrum i Lund att sockerbetor innehåller hemoglobin. Ett spännande fynd som skapat många nya forskningsspår. Huvudspåret handlar om att framställa konstgjort blod.
– Det kommer ständigt nya larmrapporter om att vi inte har tillgång till allt blod som behövs på våra sjukhus. I Europa är tillgången relativt säker men i Asien till exempel, finns ofta inget blodbankssystem. Om det händer en olycka måste släktingar ställa upp och hjälpa till. Och på vissa håll har hivsmittan lett till att människor varken vill ge eller få andras blod. Därför är det viktigt att kunna täcka upp med konstgjort blod i akuta situationer.
Hemoglobin är ett ämne som hjälper blodet att transportera livsviktigt syre. Det är det vanligaste proteinet i kroppen som på senare år har hittas på många fler platser än forskarna från början kunde föreställa sig.
– De flesta känner till att människor har hemoglobin i blodet, men faktum är att det finns i nästa alla organismer, bakterier, djur och växter. Alla har lite olika funktion men i grunden har samtliga den här klarröda molekylen i sitt system.

Många tester
Att forskargruppen valt just sockerbetor för att försöka framställa konstgjort blod handlar mer om betans arvsmassa än om att den finns nära tillgänglig på åkrarna i Skåne.
– Sockerbetan innehåller tre olika sorters hemoglobiner som påminner mycket om människans. Om vi jämför sockerbetans hemoglobin med neuroglobin, som är det hemoglobin vi människor har i hjärnan, är de nästan identiska. Hemoglobin har dock en annan funktion i växter än hos människa.
Just nu testas hemoglobin från sockerbetor i cellodlingar. Redan till hösten räknar Leif Bülow med att kunna pröva det konstgjorda blodet i mer avancerade laboratoriestudier.
Kliniska prövningar med människor kan vara verklighet inom bara tre till fyra år.
– Vi är idag en av de ledande forskargrupperna på området, och jag hoppas att vårt arbete kan bidra till att stärka Sveriges ställning som forskningsnation. Inom tio år kommer vårt blodersättningsmedel från växtriket förhoppningsvis att finnas i sjukhusens medicinskåp och komma patienter över hela världen till nytta.

Lunds universitet - Kemicentrum
På Kemicentrum vid Lunds universitet bedrivs forskning och utbildning inom kemi i världsklass. Här arbetar forskare från olika forskningsområden och inriktningar inom kemin under samma tak för att förstå, förklara och förbättra vår värld. Kemicentrums läge i det norra universitetsområdet i Lund, mitt i hjärtat av Öresundsregionen, bidrar till en kreativ studie- och forskningsmiljö.

Lunds universitet
Box 117
221 00 Lund
Tel 046-222 00 00
www.lu.se

Ämnen

  • Medicin

Kategorier

  • akutsjukvård
  • konstgjort blod
  • biokemi
  • sockerbetor
  • kemicentrum

Kontakter

Relaterat innehåll

  • EIT Raw Materials stärker Europas konkurrenskraft

    Sverige står inför unika möjligheter då EIT Raw Materials etableras – EU:s största innovationssatsning någonsin inom råvaror. Satsningen fokuserar på kommersialisering av produkter och tjänster för en global marknad. Nodetableringen i Luleå, med excellens inom primära råvaror och implementering av IT, har enorm internationell potential.

  • 3D-transistorer på agendan på KTH

    Mikael Östling är professor vid KTH i det fasta tillståndets elektronik och avdelningschef för Integrerade komponenter och kretsar, som i nuläget sysselsätter omkring 50 personer. Området står inför flera utmaningar, såväl ständigt ökande krav på prestanda som jakten på effektivare skalning av komponenter.

  • Materialforskare gör verkstad av kvantteorier

    För att öka korsbefruktningen mellan akademi och näringsliv, och samtidigt stödja framstående forskning inom naturvetenskap, teknik och medicin, delar Stiftelsen för strategisk forskning (SSF) ut bidrag för att öka personrörligheten mellan akademi och näringsliv.

  • Ny mikrosystemteknik öppnar för THz-frekvenser

    KTH:s forskningsprojekt MEMS THz-system väntas möjliggöra storskaliga industriella exploateringar av den eftersökta terahertzfrekvensdomänen. Projektets första år har gett positiva resultat.

  • Plast som omvandlar värme till el öppnar stora möjligheter

    En forskargrupp vid Linköpings universitet har lyckats ta fram en ledande plast som effektivt omvandlar värme till el. Upptäckten öppnar helt nya möjligheter för att tillvarata energi från olika typer av spillvärme.

  • SSF satsar på Alzheimerforskning

    I slutet av 2014 beviljades projektet ”Nya biomarkörer vid tidig diagnos och behandling av Alzheimers sjukdom” 33 miljoner kronor av SSF. Anslaget är ett välkommet tillskott till ett ofta eftersatt forskningsområde.

  • Skapar flygplansdelar med 3D-printing

    – Vi jobbar mycket med 3D-printing, additiv tillverkning, tillsammans med våra samarbetspartners inom industrin. Projektet med Saab Aeronautics ska leda till flygplansdelar klara att användas, säger biträdande professor Johan Moverare vid Linköpings universitet.

  • Matematiska modeller ger kunskap om åldrande

    Sjykvård, neurodegenerativa sjukdomar, Alzheimers, Parkinsons och Huntingtons sjukdomar, matematik, åldrande. Det hälsosamma åldrandet är en av våra viktigaste framtidsutmaningar. Marija Cvijovic på Göteborgs Universitet forskar om matematiska modeller av åldrande och föryngring med hjälp av medel från Stiftelsen för strategisk forskning, SSF.

  • Ska ge säkrare bedömning av hjärt- och kärlsjukdom

    – Vårt mål är att med hjälp av biomarkörer ta fram nya kliniska verktyg för beslut om optimal individanpassad behandling av sjukdomar som hjärtinfarkt, förmaksflimmer och stroke, säger Agneta Siegbahn, professor vid Uppsala universitet.

  • Nya projektframgångar för Datavetenskap

    Med hög forskningsexcellens och ett starkt partnernätverk har Datavetenskap vid Karlstads universitet vunnit flera nya projektframgångar. Bland annat ska en internationell plattform för tester av mobila bredbandsnätverk byggas.
    Publicerad i "Framtidens Forskning":http://framtidensforskning.se/presentation/nya-projektframgangar-for-datavetenskap/

    Karlstads universitet satsar kraftfullt på

  • Här bedrivs forskning om de stora framtidsfrågorna

    Hur påverkar våra beslut dem som ännu inte finns? Vilka risker för nya teknologier med sig? Vad för framtid har demokratin? Med nya forskningsprogrammet ”Vilken framtid?” tar Institutet för framtidsstudier (IF) sig an frågan om hur vi bör ställa oss till de stora frågorna med de långa tidsperspektiven.

  • Robotöga mäter ytan

    De flesta ytor vi kommer i kontakt med är noggrant bearbetade. Ofta ett resultat av polering för hand på ett tidskrävande sätt och bedömda av ögat. Nu finns mätinstrumentet som förenklar processen.

  • Andra utlysningen från Effsys Expand

    Under många år har Sverige legat i den absoluta framkanten inom området kyl- och värmepumpssystem och genom forskningsprogrammet Effsys Expand riktas nu strålkastaren även på forskning och utveckling av lagring av värme och kyla. Publicerad i "Framtidens Forskning" http://framtidensforskning.se/presentation/andra-utlysningen-fran-effsys-expand/

  • “SSF har en system- påverkande roll”

    Stiftelsen för strategisk forskning, SSF, är landets ledande finansiär av strategisk forskning och en förändringsagent som kompletterar Vetenskapsrådet och Vinnova. SSF höjer nu utdelningarna till en miljard kronor per år och påbörjar arbetet med sin nästa forskningsplan 2017–2021, berättar vd Lars Hultman.

  • Säker programvara i realtid

    Programvaror hanterar allt större mängd data och genomför allt mer avancerade beräkningar. Det är inget nytt. Men hur det ska göras effektivt, energisnålt, säkert, i realtid och återvinningsbart är svårare.

  • Unikt systemkunnande på MDH

    Den sexåriga forskningsprofilen Inbyggda sensorsystem för hälsa (ESS-H) startade under våren 2013 och har tilldelats ett betydande anslag från KK-stiftelsen för att bygga upp en långsiktig verksamhet kring medicintekniska monitoreringssystem.

  • SNITTS växlar upp akademins roll

    – Akademin skapar stor samhällsnytta utöver ren forskning och utbildning. Där sker intellektuella processer och skapas samarbeten som bidrar till tillväxt regionalt och nationellt. Det säger Regina Summer, verksamhetschef för SNITTS, medlemsorganisationen för individer och organisationer som arbetar med kunskapsutbyte och nyttiggörande av forskning.

  • Virtuell utveckling viktig pusselbit för konkurrenskraft

    Wingquist Laboratory vid Chalmers tekniska högskola är ett internationellt tvärvetenskapligt kompetenscenter för forskning inom virtuell utveckling. Centrets tillämpade forskning kombinerar vetenskaplig excellens med industriell nytta och utvecklar metoder och verktyg som stärker svensk industris konkurrenskraft.

Fyll i din epostadress för att följa NextMedia / Radiumhemmets Forskningsfonder

När du väljer att skapa ett konto och följa ett nyhetsrum kommer dina personuppgifter behandlas av oss och av ägaren av nyhetsrummet för att du ska kunna motta nyheter och uppdateringar enligt dina bevakningsinställningar.

För att läsa mer om detta, var vänlig läs vår Integritetspolicy som berör vår behandling av dina personuppgifter, och Integritetspolicy för Contacts som berör behandlingen av dina personuppgifter från ägaren av nyhetsrummet du följer.

Vänligen notera att våra Användarvillkor gäller alla våra tjänster.

Du kan dra tillbaka ditt samtycke när som helst genom att avregistrera dig eller genom att ta bort ditt konto.
Kolla din inkorg

Mejl skickat till __email__. Klicka på länken i mejlet för att följa NextMedia / Radiumhemmets Forskningsfonder.

Okej