Transformation, relationen till den mänskliga kroppen och vårt förhållande till personligt utrymme står i fokus på Accelerator under hösten. Den brittiske Jonathan Baldock gör sin första soloutställning i Sverige och presenteras parallellt med svenska Adèle Essle Zeiss. Två utställningar som präglas av sinnlighet, närvaro och en försiktigt positiv hoppfullhet. Pressvisning 14 oktober.
Letar du som journalist efter forskare som kan kommentera klimatfrågan? Stockholms universitet har flera forskare på plats på Förenta nationernas klimatkonferens COP26 i Glasgow. Forskare från Bolincentret för klimatforskning vid Stockholms universitet finns också på Kulturhuset Stadsteatern i Stockholm för att svara på frågor om klimatet och visa direktsända forskarintervjuer från Glasgow.
En ny studie visar att fjärilar som lever i städer har utvecklat speciella anpassningar för att utnyttja den varmare och längre sommarsäsongen som är typisk för städer jämfört med omgivande områden. Detta beror sannolikt på att städer utgör så kallade urbana värmeöar i landskapet.
I samtalsfestivalen Öppna rum möts konstnärer och forskare för att tillsammans tänka nya tankar om aktuella frågor. Kan människan optimeras? Hur har hanteringen av fakta kring covid-19 blivit ett verktyg för politiska intressen? Kan och ska vi verkligen mäta nyttan av konst och forskning? Och hur hjälper en kris oss att tänka nytt?
Hur förändrade terrordåden den 11 september i USA en hel värld? Det är bara ett av flera ämnen som några av Sveriges mest namnkunniga forskare kommer att diskutera i Studio Anekdot, ett nytt samtalsmagasin som lyfter aktuella händelser och samtida fenomen.
Kakapon är en utrotningshotad papegojart som inte kan flyga och enbart finns på Nya Zeeland. Men den första kartläggningen av kakapons arvsmassa ger dock hopp. Trots isolering och inavel verkar skadliga mutationer ha minskat hos arten.
Arbetstagare i 60 årsåldern och uppåt blir allt nöjdare med sina jobb ju äldre de blir, visar två studier från Stockholms universitet. Det visar två studier, som har genomförts under ledning av Lawrence Sacco och Loretta Platts. forskare respektive docent vid Psykologiska institutionen, Stockholms universitet.
Bristande kunskaper i svenska eller brist på kunskap om hälso- och sjukvårdssystemet förklarar inte varför utlandsfödda i Sverige har en högre dödlighet i covid-19. Det är slutsatsen av en studie från Stockholms universitet, som analyserat mixade par, alltså utlandsfödda som är gifta eller sambos med svenskfödda.
Släktskapet mellan dagens fem arter av noshörning har länge varit omdiskuterat. Men genom analyser av arvsmassan hos våra nuvarande arter och tre utdöda arter kan forskarna nu fylla i luckor i noshörningarnas familjeträd.
Den 14 augusti mättes Kebnekaises sydtopp till 2 094,6 meter över havet av forskare från Tarfala forskningsstation. Det är den lägsta höjden som har uppmätts sedan mätningarna startade på 1940-talet och nästan två meter lägre än motsvarande tid förra året.
Putsarfiskhonor har bättre självkontroll än putsarfiskhanar, medan hanarna är bättre på att lära sig saker. Eftersom putsarfiskar är hermafroditer och byter kön betyder det att fiskarnas kognitiva förmåga förändras utifrån vilket kön de har. Det visar forskning från Zoologiska institutionen vid Stockholms universitet.
En ny nationalekonomisk studie från Stockholms universitet och Université Paris-Saclay har med hjälp av data från den engelska fotbollsligan Premier League undersökt effekterna av den så kallade ”Bosman-domen” och funnit att lönediskrimineringen mot engelska fotbollsspelare helt försvann när reglerna luckrades upp – men inte för spelare från länder utanför EU.
