Gå direkt till innehåll

Ämnen: Skogsbruk, skogsvård

  • Så når Sverige klimatmålen 2045 med svenska biodrivmedel

    Svebio föreslår nya styrmedel för att underlätta finansiering av nya fabriker för svenska biodrivmedel. Resultatet gör att Sverige kan realisera potentialen av främst skogsrester till biodrivmedel och biojetbränslen och nå klimatmålen till 2045.

  • Klimatbudget med begränsad klimatnytta

    Regeringens budget innehåller enligt egen utsago omfattande satsningar på klimatnytta. Enligt Svebios analys har emellertid åtgärderna begränsad klimatnytta.

  • Svebio protesterar mot EU-kommissionens förslag om skatt på biobränslen

    Svebio protesterar mot EU-kommissionens förslag om skatt på biobränslen. EU-kommissionen föreslår att det införs skatt på alla typer av biobränslen, både flytande biobränslen och fasta biobränslen. Den nya och ökade beskattningen av förnybara och hållbara biobränslen, är förvånande och skapar osäkerhet för investerare.

  • Regeringens obegripliga biogaspolitik

    Alla politiker älskar biogas. Ändå lyckas man krångla till politiken så att biogasen hamnar i kläm. Gång på gång. Nu handlar det om en miljöbilsdefinition som gör att myndigheter och kommuner inte kan köpa in biogasbilar utan tvingas köpa enbart elbilar.

  • Minskade energileveranser av fasta biobränslen 2020

    Energileveranserna av biobränslen minskade 2020 främst på grund av lägre efterfrågan på biobränslen för uppvärmning. Året var det varmaste sedan mätningar inleddes 1860. Högre priser på flera sortiment gjorde att omsättningen räknat i kronor var oförändrad.

  • Om biogasbil inte är miljöbil borde också djur klassas som ohållbara

    – Regeringens förslag om att inte betrakta biogasbilar som miljöbilar är både ologiskt och obegripligt och bör inte läggas fram för riksdagen. Istället måste miljöbilsdefinitionen vidgas till att omfatta alla bilar som ger stor klimatnytta, inklusive dieselbilar som går på ren biodiesel och etanolbilar. Det säger Gustav Melin, vd i Svebio.

  • Befintlig biokraft kan lösa effektproblematiken

    Befintliga kraftvärmeverk i det svenska elsystemet skulle kunna göra väsentligt mer nytta. Under en av de kallaste veckorna i februari, då elbehovet var som störst, användes bara 56 procent av den tillgängliga kapaciteten biokraft. Det visar Svebios rapport ”Biokraft och effektsituationen i kraftsystemet 2021”.

  • Fyra björkar – är alla fyra hållbara?

    Tänk er fyra björkar som grott och växt upp från frön från samma moderbjörk. Hur många frön kan en björk producera? Många miljoner? De flesta kommer aldrig att gro. Men låt oss anta att fyra björkfrön från samma träd grodde samma år för 70 år sedan. Låt oss sedan anta att vi i år behöver avverka alla fyra björkarna och att de kommer att flisas till bränsleflis och levereras till samma värmeverk.

  • Varmt år gav exportnetto av träpellets 2020

    Hög medeltemperatur under flera år har påverkat efterfrågan av träpellets för uppvärmning. Under 2020 minskade efterfrågan i Sverige med omkring 25 procent, istället ökade exporten av pellets till den högsta på mer än tio år.

  • Nu blir alla biobränslen dokumenterat hållbara

    Om drygt en månad är hållbarhetskriterier ett krav för alla typer av bioenergi. – Nu kan alla som varit tveksamma kring biobränslens hållbarhet känna sig trygga med att biobränslen är det mest kontrollerade energislaget. Om någon misstänker användning av ohållbara biobränslen så kan de alltså anmäla detta för redovisning och kontroll.

  • Det tog Nature tio månader att rätta uppenbara fel

    Den 1 juli 2020 publicerade den vetenskapliga tidskriften Nature en artikel där några forskare från EU:s forskningsinstitut JRC påstod att de avverkade arealerna i europeisk skog hade ökat mycket kraftigt från åren 2011-2014 till åren 2015-2018. Man gjorde också en koppling till ökad användning av bioenergi. Det här budskapet fick mycket stor spridning och har använts flitigt.

  • Bränslepellets löser klimatkris i Nederländerna

    – Att ersätta fossila bränslen med biobränslen som träpellets är bra för klimatet, både i Sverige och i Nederländerna. Pellets tillverkas främst av sågspån och andra biprodukter, men kan också göras av klenved, exempelvis från gallringar. Ingen avverkning sker bara för att göra pellets. Det säger Gustav Melin, vd i Svebio, med anledning av en artikel i Dagens Nyheter.

  • Taxonomi med stora brister

    – Vi ger EU-kommissionen underkänt på flera punkter när vi nu läser det slutliga förslaget till taxonomi för hållbara investeringar. Kommissionen motarbetar biodrivmedel och fordon som kan drivas med biodrivmedel. Och man föreslår ett byråkratiskt regelverk med klimatplaner för enskilda skogsägare, inklusive för mycket små skogsskiften. Enligt kommissionen är det hållbart att tillverka utrustning

  • Nu drar den stora solfångaren snart igång

    Varje blad och barr är en liten grön fabrik som kan tillverka kolhydrater av luftens koldioxid och av vatten och näringsämnen från marken. Livets små solfångare. Och tillsammans utgör de svenska skogarna och åkrarna en gigantisk solfångare som varje år producerar mer energi än vad hela det svenska samhället använder.

  • DN ger bara halva sanningen om koldioxidflöden

    Dagens Nyheter glömmer att redovisa viktiga delar av den totala koldioxidbalansen när man den 15 april tar upp frågan om biogena koldioxidutsläpp i sin granskning av den svenska bioenergianvändningen. Man jämför med ekonomi och skriver att det är viktigt att redovisa både debet och kredit, men tidningen ”glömmer” att redovisa upptagen av koldioxid.

  • Inte fel att använda stamved för energi

    – I Dagens Nyheters kritiska granskning av den svenska bioenergianvändningen påstås att man inte bör använda stamved för energiproduktion. Det är ett felaktigt synsätt. Man bör med miljö- och skogslagstiftning se till att lämna tillräcklig volym död ved i skogen och därefter låta marknaden bestämma hur den ved som inte behövs för biodiversiteten ska användas.

Visa mer