Svenska Läkaresällskapet har utsett Martin Salö till 2024 års Lennanderföreläsare efter nominering av Svensk Kirurgisk Förening. Martin Salö är biträdande överläkare och docent i barn- och ungdomskirurgi, Medicinska fakulteten, Lunds universitet.
Svenska Läkaresällskapets Fullmäktige beslutade idag den 13 maj 2024 att utse Catharina ”Cia" Ihre Lundgren till ny ordförande för Svenska Läkaresällskapet. Hon tillträder den 1 juli 2024 och efterträder Tobias Alfvén som lämnar posten efter fyra år som ordförande.
Sverige har en framgångsrik tradition av medicinsk forskning, men brottas idag med ett system som prioriterar vårdproduktion framför forskning, fortbildning och utbildning. Vad behöver förändras för att uppnå god forskning i vården? I dag släpper Svenska Läkaresällskapet en sammanfattande rapport från en temadag om om forskning i hälso- och sjukvården.
I en artikel publicerad i Läkartidningen lyfter representanter för Stark för kirurgi – Stark för livet, Svenska Läkaresällskapets Levnadsvaneprojekt, vikten av att prehabilitering bör ske efter individuell bedömning och identifierade behov. Ju tidigare förberedelser kan påbörjas desto bättre.
Svenska Läkaresällskapet (SLS) kraftsamlar för att fasa ut onödiga åtgärder i vården genom projektet Kloka Kliniska Val.
Svenska Läkaresällskapet (SLS) välkomnar tydligare vägledning vid utfärdande av rättsintyg för läkare i allmän tjänst, men anser att Rättsmedicinalverkets förslag till föreskrift kräver omfattande omarbetning för att kunna fungera som stöd för läkare utan specialkunskaper i rättsmedicin.
SLS Levnadsvaneprojekt tog 2016 fram förslag om hur en SK-kurs i levnadsvanor kan utformas för att möta delmål STb2 i specialistutbildningen. Syftet var att stödja kursarrangörer med innehåll och utformning av kurser för att öka läkarnas förmåga att vägleda patienter i frågor om levnadsvanor. Nu presenteras en uppdatering som lyfter riskgrupper samt vikten av etiska principer och lokala rutiner.
SLS är positivt till förslag om ny myndighetsstruktur och välkomnar en förenklad och tydligare struktur för extern statlig forskningsfinansiering, men efterlyser ett förtydligande kring hur satsningen på klinisk behandlingsforskning ska hanteras i framtiden.
Flera regioner inför besparingar som innebär restriktioner kring fortbildning. En oroande utveckling anser SLS då fortbildning måste ses som en investering i vården för att fortsatt säkra en hälso- och sjukvård av hög kvalitet. SLS inför nu reducerad avgift till Preventionsdagen 2024 för att fler ska uppdatera sig om prevention då det är mer kostnadseffektivt att förebygga än att behandla sjukdom.
Svenska Läkaresällskapet (SLS) välkomnar uttalande från Statens medicinsk-etiska råd som lyfter vikten av att hälso- och sjukvården kliver fram och tar ansvar i klimatomställningen.
SLS delegation för medicinsk etik har tagit fram ett etiskt uttalande om prioritering av behandling för sällsynta sjukdomar. Frågan aktualiserades i samband med ett förslag från Tandvårds- och läkemedelsverket (TLV) som säger att en högre kostnad i relation till nyttan ska accepteras för vissa läkemedel vid sällsynta hälsotillstånd.
Svenska Läkaresällskapet (SLS) efterlyser förslag för hur den digitala vården ska utformas för att säkerställa att gällande prioriteringsordning efterlevs samtidigt som fragmentisering och diskontinuitet motverkas.
Svenska Läkaresällskapet (SLS) identifierar både för- och nackdelar med förslag som syftar till att åtgärda barns och vårdnadshavares direktåtkomst till journaluppgifter.
Äldre med multisjuklighet utgör en allt större del av patienterna inom hälso- och sjukvården och det finns mycket i det medicinska omhändertagandet och samverkan kring patientgruppen som behöver utvecklas och förstås bättre. För att öka kunskapen inom området utlyser nu Svenska Läkaresällskapet (SLS) två miljoner kronor för att stimulera tvärvetenskaplig forskning kring äldre med multisjuklighet.
I Sverige saknas reglering för hur man ska behandla vuxna patienter som är beslutsoförmögna. Det skapar allvarliga problem för både patienten och sjukvårdspersonalen och riskerar en rättsosäkerhet för de inblandade. För att stärka vården för dessa patienter har SLS etikdelegation tagit fram ett lagförslag som kan inkluderas i patientlagen (2014:821).
I veckan presenterade Region Stockholm budgeten för 2024. En budget som beskrivs som stram och återhållsam i en tid av kris. En av nyheterna handlar om satsningen på Svenska Läkaresällskapets professionsbaserade kvalitetsrevisioner, så kallade ”Hippokratesrevisioner" inom primärvården.
Svenska Läkaresällskapet (SLS) belönar allmänläkaren Per Melander med årets Hippokratespris för hans etiska förhållningssätt med patienten i centrum.
Inflationen slår hårt mot välfärden. Därför skjuter regeringen till 10 miljarder extra i generella permanenta statsbidrag, och ytterligare 3 miljarder i sektorsbidrag till hälso- och sjukvården. Ett tillskott som inte kommer att räcka för att hantera det tuffa läget i regionerna. SLS ordförande Tobias Alfvén kommenterar budgetpropositionen 2024 och de delar som rör hälso- och sjukvården.
Svenska Läkaresällskapet belönar artikeln: “Risk of postpartum hemorrhage with increasing first stage of labor duration” med valspråket ”Hur lång tid det tar att föda kan påverka risken att blöda” med Alvarengas pris 2023.
Svenska Läkaresällskapet belönar Rasmus Berglund, Paula Nordling och Sinja Kristiansen med Lennmalms pris 2023. Priset belönar yngre forskare för förtjänstfulla arbeten över ämnen, tillhörande det neurologiska, försäkringsmedicinska eller syfilidologiska forskningsområdet.
Svenska Läkaresällskapet är läkarnas oberoende, vetenskapliga professionsorganisation, fackligt och politiskt obunden ideell organisation.
Läkaresällskapet arbetar för en bättre hälso- och sjukvård för dagens och morgondagens patienter. Vi utvecklar frågor som rör vetenskap, utbildning, kvalitet och etik och erbjuder en stimulerande mötesplats. Vi arrangerar konferenser, seminarier och debatter i aktuella medicinska frågor.
