I veckan samlades industriföretag, näringslivsföreträdare och tågföretag tillsammans med statssekreterare Johan Davidson och Trafikverkets gd Roberto Maiorana för rundabordssamtal om järnvägens betydelse för industrin och – i slutändan – AB Sverige. Vi uppmärksammar också de senaste dagarnas fokus på gränsöverskridande transporter i media.
Så kom då till sist regeringens planeringsdirektiv till Trafikverket för framtagande av en ny nationell infrastrukturplan 2026 – 2037. Trafikverket ska redovisa uppdraget i form av förslag till nationell infrastrukturplan till regeringen senast den 30 september 2025, varpå följer en remissrunda som löper till den 30 december 2025. Läs vår sammanfattning och översiktliga analys av direktiven.
I veckan meddelades att upphandlingen av pendeltågen i Stockholm avbryts eftersom endast en aktör valde att lägga anbud till Trafikförvaltningen i Region Stockholm. Detta bland annat till följd av att SJ valde att inte lägga ett anbud i december efter grundlig analys av upphandlingsunderlaget som i praktiken innebär att operatören ska hantera i stort sett alla risker och följaktligen kostnaderna.
Det senaste valet var en ”rysare” – jämnt mellan blocken, SD blev det näst största partiet och Tidö-samarbetet skapades. Men valet ledde också till ett nytt politiskt klimat med ökat inslag av populism och hårdare retorik. Men det är också i dessa lägen som någon måste sätta dagordningen. Att våga lägga partipolitiken åt sidan för gemensamma bästa. Det gäller underhåll men även utökad kapacitet.
Julen närmar sig och därmed en välbehövlig ledighet. Bokningsläget i tågtrafiken inför helgerna är på topp och vi sätter en kopparslant på att helgtrafiken levererar denna gång. Kanske går resan hem till nära och kära med tåg genom ett snötäckt vinterlandskap… Läs mer om våra önskningar för nästa år, året som gott och härliga tips inför julledigheten.
Riksdagen klubbade enligt fastställd tidplan igenom regeringens infrastrukturproposition med en total ram på 1171 miljarder kronor. Att möjligheterna till alternativ finansiering öppnas upp bidrar också till att fler projekt kan realiseras. Att regeringen faktiskt satsar på ERMTS till år 2042 samt utreder ombordfinansieringen är mycket bra, särskilt då fordonen behöver vara utrustade till år 2030.
Ett ökat nyttjande av kollektivtrafiken ökar produktiviteten, sysselsättningen och tillväxten samt bidrar till att alla ska kunna resa hållbart. Tågföretagen har tillsammans med Sveriges Bussföretag och Svensk Kollektivtrafik mot denna bakgrund satt som branschmål att fyra av tio motoriserade resor ska ske med kollektivtrafiken till år 2030.
Den 20 november klockan 9.00-17.00 är det dags för årets Järnvägsdagen. Järnvägen är transportsystemets ryggrad och infrastrukturen är viktig för svenskt näringsliv och Sveriges tillväxt. Företagen behöver veta att infrastrukturen finns på plats när de är redo att investera. Medborgarna är beroende av järnvägen för att ta sig till jobbet och kunna tjäna sitt uppehälle.
Tågföretagen har under lång tid lyft att Sverige investerar för lite i infrastruktur. Vi har inte bara en stor underhållsskuld utan även en enorm infrastrukturskuld till följd av årtionden av uteblivna investeringar. Då är alternativ finansiering ett alternativ, där privat kapital tillåts komma in i infrastruktursatsningar.
Trafikförvaltningen, Region Stockholm, har lämnat besked om tilldelningen av trafik för tunnelbanan från år 2025. Branschen har följt processen och tilldelningsbeslutet nära och konstaterar att upphandlingsprocessen visat på stora brister. Enligt många bedömningar har upphandlingar i konkurrens hittills tjänat kollektivtrafiken väl men nu ser vi oroande tendenser i de senaste upphandlingarna.
Järnvägsdagen som gick av stapeln den 29 november, innehöll en kavalkad av möjligheter. Och samtidigt ser vi rörelse i den hittills så låsta finanspolitiken, där alternativ till överskottsmålet äntligen analyseras på riktigt.
Nästa vecka är det dags för Järnvägsdagen där vi vrider och vänder på finansiering och investering ur politikens, investerarnas och näringslivets synvinklar. Vi deltog i veckan i infrastrukturministerns branschmöte om förberedelserna inom järnvägsområdet inför vintern. Sverige behöver starkare järnväg. Mer kapacitet och mer underhåll men investeringarna ligger på en tredjedel av 1960-talets nivåer
Under regeringens första år vid makten har vi löpande fått ta del av pusselbitar som indikerar att en ny klimatpolitik är i vardande, men helheten har uteblivit. I veckan presenterade regeringens snabbutredare, nationalekonomen John Hassler, en språngbräda på vägen mot en mer sammanhållen borgerlig politik på området. Inte mindre än 46 förslag för en ny klimatpolitik lämnades över till regeringen.
Regeringen behöver fokusera på att öka kapaciteten i järnvägsnätet samtidigt som den växande underhållsskulden får relevant uppmärksamhet. Det menar Tågföretagens medlemmar i ett nytt ställningstagande för ett högkapacitetsnät. – Regeringens prioritering av regional pendling och godstrafik behöver kompletteras av satsningar på mer kapacitet i hela järnvägsnätet, säger Gustaf Engstrand.
Det blev några dagars extra förhandlingar och vi får nu äntligen en ny regering. Det är många områden som avhandlats men landets eftersatta infrastruktur finns inte med. Vår bransch väljer tills vidare att tolka läget positivt, det vill säga än så länge ser vi inga tydliga låsningar. Vi ser fram emot att analysera det oskrivna och se vilka möjligheter det för järnvägen.
Politikerveckan i Almedalen var i år fem dagar i stället åtta och ”bara” strax över 2 000 evenemang. Det blev en intensiv vecka i Visby för Tågföretagen, även om Almedalsvckan i år var mindre än före pandemin. Efter uppehåll de senaste två åren till följd av pandemin och med blick mot ett kommande val i september var dagarna fyllda av värdefulla samtal och intressanta seminarier.
Ny medarbetare på Tågföretagen, Elvira Sofiċ. Programförklaring för kollektivtrafiken presenterad och ny webbplats med åtgärdslista på kollektivtrafiken.se Ny rapport som tar med effekterna av kraftigt ökad godstrafik på järnväg bland annat genom öppnandet av Fehmarn Bältförbindelsen – visar på en stor nettoförbättring jämfört med tidigare kalkyl.
Nytt mål, ny vision och en diger åtgärdslista för kollektivtrafikbranschen och politikerna för att nå klimatmålen. Det är resultatet när Svensk Kollektivtrafik, Sveriges Bussföretag och Tågföretagen lanserade sin programförklaring på en konferens den 20 juni. Syftet är att utveckla kollektivtrafiken och öka marknadsandelen av de motoriserade resorna. Allt finns samlat på kollektivtrafiken.se.
Även om en större andel av investeringsbudgeten utgörs av järnvägssatsningar, så är det inte alls bra att många av de viktiga satsningarna ligger sent i planperioden. Regeringens fastställelsebeslut andas att nationell plan 2022-2033 bidrar till viktiga värden, såsom god tillgänglighet regionalt, nationellt och internationellt, för medborgare och näringsliv och stärkt konkurrenskraft.
I veckan överlämnade Klimaträttsutredningen sitt slutbetänkande till regeringen. Betänkandet trycker på att för att Sverige ska nå klimatmålen måste styrningen mot ett transporteffektivt samhälle bli starkare. Tågföretagen ser positivt på att transporteffektiviteten blir styrande för den framtida transportplaneringen.