Trafikverket släppte tågstatistiken för 2024 som visar att punktligheten var den sämsta på 14 år. Vi har en föråldrad järnväg med eftersatt underhåll och en ökande efterfrågan på transporter. Även Trafikverket lyfter fram sambandet mellan stort antal tåg och låg punktligheten. Kan vi ha så många tåg på spåren? Dags att ha en sansad diskussion om volymerna vi kan lägga in i systemet i tågplanerna.
Det senaste valet var en ”rysare” – jämnt mellan blocken, SD blev det näst största partiet och Tidö-samarbetet skapades. Men valet ledde också till ett nytt politiskt klimat med ökat inslag av populism och hårdare retorik. Men det är också i dessa lägen som någon måste sätta dagordningen. Att våga lägga partipolitiken åt sidan för gemensamma bästa. Det gäller underhåll men även utökad kapacitet.
Julen närmar sig och därmed en välbehövlig ledighet. Bokningsläget i tågtrafiken inför helgerna är på topp och vi sätter en kopparslant på att helgtrafiken levererar denna gång. Kanske går resan hem till nära och kära med tåg genom ett snötäckt vinterlandskap… Läs mer om våra önskningar för nästa år, året som gott och härliga tips inför julledigheten.
Riksdagen klubbade enligt fastställd tidplan igenom regeringens infrastrukturproposition med en total ram på 1171 miljarder kronor. Att möjligheterna till alternativ finansiering öppnas upp bidrar också till att fler projekt kan realiseras. Att regeringen faktiskt satsar på ERMTS till år 2042 samt utreder ombordfinansieringen är mycket bra, särskilt då fordonen behöver vara utrustade till år 2030.
Ett ökat nyttjande av kollektivtrafiken ökar produktiviteten, sysselsättningen och tillväxten samt bidrar till att alla ska kunna resa hållbart. Tågföretagen har tillsammans med Sveriges Bussföretag och Svensk Kollektivtrafik mot denna bakgrund satt som branschmål att fyra av tio motoriserade resor ska ske med kollektivtrafiken till år 2030.
Nu är det klart att längre och tyngre godståg kommer att kunna köra i högre hastigheter på svenska spår. Med denna reglering kommer hastighetsskillnaden mellan persontåg och godståg minska, vilket ökar kapaciteten på de aktuella banorna och innebär att godstågen slipper stå ställas på sidospår för förbigångar, som kan sinka dem och ökar energiförbrukning.
Den 20 november var det äntligen dags för branschen att träffas igen under rubriken Järnvägsdagen. Dagen var även denna gång slutsåld och det var inte bara publiken som såg fram emot att träffas – samverkan och samarbete var ett genomgående tema från scenen under dagen. Att få järnvägssystemet att rulla på bästa sätt klarar ingen aktör av ensam och då behöver alla aktörer i branschen samverka.
Nästa vecka är det två stora begivenheter – dels Järnvägsdagen, dels Trafikverkets ERTMS-branschdag. Efter presentationen av regeringens infrastrukturproposition i oktober 2024 är slutdagen för utrullningen av ERTMS numera satt till 2042, vilket innebär att utrullningstakten snabbas på. Riksdagen väntas ta beslut om infrastrukturpropositionen den 11 december.
Kommande transportkommissionär inom EU blir med all sannolikhet Apostolos Tzitzikostas, en grekisk liberalkonservativ politiker. I sitt anförande betonade han värdet av att kombinera transporter och turism. Han betonade vikten av att slutföra utbyggnad av TEN-T-nätet, bekräftade arbetet med kommande plan för att ansluta EU:s huvudstäder och storstäder med höghastighetståg, inklusive nattåg.
Den 20 november klockan 9.00-17.00 är det dags för årets Järnvägsdagen. Järnvägen är transportsystemets ryggrad och infrastrukturen är viktig för svenskt näringsliv och Sveriges tillväxt. Företagen behöver veta att infrastrukturen finns på plats när de är redo att investera. Medborgarna är beroende av järnvägen för att ta sig till jobbet och kunna tjäna sitt uppehälle.
En stor majoritet i riksdagen ställer sig bakom att ersätta den för närvarande gällande ordningen med ett överskottsmål i statsbudgeten med ett balansmål. Syftet är att möjliggöra större investeringar i bland annat infrastruktur. Enligt utredningen kommer investeringsutrymmet öka med cirka 25 miljarder kronor per år [från 2027].
Den bristfälliga infrastrukturen och inte minst järnvägssystemet, är ett hinder för Sveriges tillväxt. Göran Persson, tidigare statsminister, konstaterar under seminariet Klart spår för ökad tillväxt i tisdags att det behövs politisk enighet med breda beslut och långsiktighet för att nå järnvägens fulla potential.
Omtag Svensk Järnväg presenterar imorgon en intervjurapport om hur Sverige och Europa ska öka tillväxten. Industriledare, ekonomer och samhällsdebattörer tecknar en samstämmig bild: Bristfällig infrastruktur, inte minst ett otillräckligt järnvägssystem, utgör idag ett tillväxthinder för Sverige.
Igår presenterade regeringspartierna och SD infrastrukturpropositionen Vägen till en pålitlig transportinfrastruktur. Som väntat levererade regeringen en utökad finansieringsram och en proposition med tydligt fokus på underhåll av det statliga väg- och järnvägsnätet. Regeringen öppnar även upp för att pröva alternativa finansierings- och genomförandeformer av större projekt. Ökningen av ramen är s
Budgetpropositionen för 2025 markerar ett skifte i den ekonomiska politiken: från att hindra inflation till att investera. Investeringar i infrastruktur beskrivs som en hörnsten i regeringens tillväxtstrategi.
Under hösten lägger regeringen fram tre centrala propositioner för Sveriges tillväxt: en budget-, en infrastruktur- och en forsknings- och innovationsproposition. En historisk satsning för att rusta upp Sveriges infrastruktur. Regeringen gör en tydlig koppling mellan tillväxt och väl fungerande transportinfrastruktur, vilket välkomnas av Tågföretagen.
Under rubriken ”Framtidsinvesteringar och tillväxtreformer för ett rikare och tryggare Sverige” presenterade regeringen de delar av kommande budgetproposition som handlar om infrastruktursatsningar. Regeringen bekräftar att väl fungerande transportinfrastruktur är en grundläggande förutsättning för tillväxt och utveckling.
Under året har vi hört Trafikverket återkomma till att det nya planeringssystemet MPK skulle ha genererat 10,3 procent mer kapacitet på järnvägen mellan 2022 och 2024. I logistiksystem som är nära bristningsgränsen kan tiotalet procent mycket väl vara en game-changer. Tågoperatörer tjänar inte pengar på teoretiskt planerat läge – utan på den faktiskt utförda trafiken.
Vi håller det långsiktiga perspektivet högt. Vilken transportinfrastruktur bär upp vårt samhälle om 10, 20 eller 50 år? I dessa dagar när samhällsdebatten präglas helt av förväntningarna på budgetpropositionen för 2025 reflekterar vi kring ingångsvärdena för regeringens kommande infrastrukturproposition, som avser 12-årsperioden 2026–2037.
EU:s medlemsstater har tagit ställning till kommissionens förslag till ny förordning om tilldelning av järnvägskapacitet. Medlemsstaternas regeringar prioriterade sina nationella trafikbehov och det väcker stort intresse från näringslivet, och det på goda grunder. Det är välkommet att regeringen ger Trafikverket i uppdrag att se över godstrafikens banavgifterna. Och järnvägsteman i Almedalen.
Tågföretagen är bransch- och arbetsgivarorganisationen med cirka 90 medlemmar som har närmare 19 000 medarbetare. Bland medlemmarna finns de flesta av Sveriges aktiva tågoperatörer och ett flertal järnvägsinfrastrukturföretag. Tågföretagen samlar branschen för att driva ett aktivt och effektivt påverkansarbete gentemot regering och riksdag, myndigheter uppdragsgivare, media och andra intressenter, nationellt och internationellt.
Storgatan 19
Stockholm