Vårt viktigaste medskick till regeringen inför kommande infrastrukturproposition är att en uppräkning av ramanslaget med 20 procent inte räcker för att både hantera underhållsskulden och säkerställa behovet av mer kapacitet i transportsystemet. Det skriver Tågföretagen i sitt remissvar till Trafikverkets inriktningsunderlag som de skickar in idag.
Trafikverkets genomlysning av sin verksamhet för att stärka myndighetens effektivitet och leveransförmåga kom i veckan. 15 konkreta åtgärder i första steget. Tågföretagen vill vi vara med och bidra i det kommande arbetet för att säkra en optimerad tjänsteleverans till våra kunder. Genomförandet kräver tempo, uthållighet, tydligt ledarskap samt stort fokus på strategiskt förändringsarbete.
De tågföretag som trafikerar den svenska järnvägen arbetar intensivt med att leverera. Pusslet blir svårt när de löpande underhållsbehoven peakar under de tuffa vinterförhållandena. Fordonsverkstäderna har begränsad kapacitet och på kort sikt är hjulsvarvning och avisning av tågen de mest begränsande faktorerna. De föråldrade spåren har ett stort underhållsbehov, vilket ställer krav på fordonen.
Vi har löpande fått ta del av pusselbitar som indikerar att en ny klimatpolitik är i vardande, men helheten har uteblivit. Strax före julhelgen kom den utlovade klimathandlingsplanen. Det återstår att se om de idag kvantifierbara målen ersätts. Vi noterar vid en första anblick att regeringen vill ge en myndighet i uppdrag att stärka samordningen av transportsektorns klimatomställning.
Under regeringens första år vid makten har vi löpande fått ta del av pusselbitar som indikerar att en ny klimatpolitik är i vardande, men helheten har uteblivit. I veckan presenterade regeringens snabbutredare, nationalekonomen John Hassler, en språngbräda på vägen mot en mer sammanhållen borgerlig politik på området. Inte mindre än 46 förslag för en ny klimatpolitik lämnades över till regeringen.
På Järnvägsbranschens samverkansforums, JBS, strategidag lades grundstenarna för en vision för järnvägsbranschen i en värld där stora megatrender förändrar spelplanen i realtid. Självfallet kräver dagens höga förändringstakt ett agilt förhållningssätt. Samtidigt måste vi ha ett mer långsiktigt roder att hålla oss i. Vi måste nå upp till krav på en stabil och långsiktigt hållbar leverans.
I årets rapport bekräftar Klimatpolitiska rådet åter igen att regeringens politik inte räcker till för att Sveriges utsläpp ska vara nere på noll år 2045. En tung spelare i klimatpolitiken är transportsektorn som i dagsläget står för stora delar av utsläppen. Lägre energiförbrukning, mer hållbara villkor i transportsektorn och bättre transportekonomi är fullt möjligt att uppnå.
Expressens ledarsida lämnar sin dom över Trafikverket och den är inte nådig. Särskilt framhålls att persontågen inte har fått tidtabeller i tid för att hinna sälja biljetter och att det nya datasystemet har lett till enormt krävande manuellt arbete. Tidningens slutsats blir att det bästa Trafikverket kan göra är att fokusera sina resurser på underhåll och punktliga tåg på existerande spår.
Slutdokumentet från COP26 innehåller en referens till att användningen av fossila bränslen ska skäras ner. Att fossila bränslen nämns är nytt och att betrakta som en framgång. Resultatet från Glasgow ska uppfattas som vad som var möjligt att komma överens om i detta skede, men det är helt klart ett steg framåt. Trenden blir alltmer tydlig mot systematisk hållbarhetsmärkning av transporter.
Riksgälden räknar numera – till skillnad från tidigare mer negativa prognoser – med överskott i statens budgetsaldo på 22 miljarder kronor under 2021. Enligt regeringens budgetproposition för 2022 ska statsskulden amorteras ner med 240 miljarder de kommande tre åren. Men det var innan de senaste beskeden, så det finns uppenbarligen utrymme både för avbetalning av statsskuld och för investeringar.
Om det är någon gång man ska bli orolig för om vi ska klara klimatmålen så är det efter Klimatpolitiska rådets årsrapport 2021. Utöver risken för att vi inte klarar klimatmålen kritiserar rådet bristen på samordning av pandemistödpaket och klimatpolitiken. När det gäller nationell infrastruktur är rådet oroat att transportplaneringen inte kommer förändras enligt det klimatpolitiska ramverket.
Flera rapporter visar att höjda banavgifter ökar klimatutsläppen. Godstrafiken på järnväg ersätts istället med lastbilstrafik. Varje godståg motsvarar 30 lastbilar. Banavgifterna kommer fyrdubblas mellan 2009-2025. Tågoperatörerna vill att banavgifterna ska frysas tills infrastrukturen fungerar tillfredsställande och vägtrafiken betalar sina samhällsekonomiska kostnader.
Tågoperatörerna vill ha effektiva godstransporter. Längre och tyngre tåg och lastbilar är en komponent i detta. Dagens slitna järnväg klarar på många håll inte ens tyngden från dagens godståg, vilket leder till sänkta maxlaster och hastigheter för godstågen. Att anpassa järnvägens infrastruktur till längre och tyngre tåg kommer att ta tid.