Riksdagens EU-nämnd har idag bidragit till att stärka förutsättningarna för bättre gränsöverskridande järnvägstrafik i Europa. Regeringen har nu insett detta och har uppdraget att tydligt markera en avvikande position i ministerrådets omröstning om kapacitetsförordningen. Tågföretagen är avvaktande till effekterna av Trafikverkets utlovade förbättringar vars fulla potential uppnås först 2027.
Två nya rapporter har kommit i veckan. Omtag Svensk Järnvägs rapport ”Industribroms eller industrilyft?” Som handlar om hur störningar och kapacitetsbrist i järnvägssystemet hindrar industrins tillväxt. Den andra rapporten, från Almega och Tågföretagen, handlar om hur alternativa genomförandeformer kan lyfta svensk transportinfrastruktur.
Omtag Svensk Järnväg har i en ny rapport undersökt hur 20 stora industriföretag påverkas av transportproblem. Rapporten visar att vart fjärde företag påverkas av störningar, stopp eller kapacitetsbrist i järnvägssystemet på ett sätt som antingen direkt hotar investeringar och expansion eller leder till stora merkostnader och långsiktigt leder till fabriksnedläggningar.
I tio år har MTRX trafikerat sträckan Göteborg – Stockholm. Det har lett till prispress, ökat utbud, ökat kundfokus och utveckling av tågmarknaden. På SN:s seminarium rådde enighet om att avregleringen och konkurrensutsättningen lett till stora nyttor. Behovet av en fullbordad avreglering, med rimlig balans i villkor för Trafikverkets leverans av tåglägen, lyftes av Tågföretagens Pierre Sandberg.
Svensk industri, nu senast Norrlands gruvor, kräver en betydligt mer handlingskraftig transportpolitik. Drygt en femtedel av godstransporterna i Sverige går på järnväg. För många industriföretag finns inga andra alternativ än tåg. De perspektiv som gruvindustrin lyfter in i debatten är långsiktiga. Sverige behöver ett pålitligt och transporteffektivt system som klarar tunga transporter.
De systematiska prognosbrister som präglat svensk infrastrukturpolitik sedan 1990-talet har byggt på räknemissar och felprognoser. Tillväxten i järnvägstrafiken har systematiskt underskattats samtidigt som tillväxten i väg- och flygtrafiken överskattats, jämfört med faktiskt utfall. Vad detta lett till i form av historiska felsatsningar borde få en grundlig analys.
Att det är trångt på järnvägen har inte undgått någon. På senare tid har järnvägens betydelse för samhällsbygget och tillväxten hamnat ett nytt ljus. Behovet av ett robust och tillförlitligt system har aldrig varit tydligare. I veckan kunde vi läsa om hur vi kanske snart tvingas välja mellan gods eller människor? Dit ska vi inte, men belastningen på järnvägens kapacitet blir allt tyngre.
Vårändringsbudgeten innehöll inte några större nyheter, för järnvägsbranschens del, i form av fördelningen av statens medel. Svenskt Näringslivs chefsekonom har kommenterat statsbudgetens betydelse för tillväxten. Han poängtera att det är av stor vikt att reformer kopplade till infrastrukturen finns med i höstbudgeten.
Tågföretagens viktigaste medskick till regeringen inför infrastrukturpropositionen är att en 20-procenting uppräkning av ramanslaget inte räcker för att både hantera underhållsskulden och säkra behovet av mer kapacitet i transportsystemet. Det är en större brist att regeringens direktiv inte gav Trafikverket i uppdrag att göra en samlad bedömning av framtida krav på transportinfrastrukturen.
Vårt viktigaste medskick till regeringen inför kommande infrastrukturproposition är att en uppräkning av ramanslaget med 20 procent inte räcker för att både hantera underhållsskulden och säkerställa behovet av mer kapacitet i transportsystemet. Det skriver Tågföretagen i sitt remissvar till Trafikverkets inriktningsunderlag som de skickar in idag.
I samband med Basprognos 2024 problematiserar Trafikverket kring omständigheter om trafikplaneringen: är den i praktiken är mål- eller prognosstyrd. Men de svåraste frågorna har inte problematiserats. Brister, som under lång tid lyfts upp, adresseras inte. Som varför tillväxten i järnvägstrafiken systematiskt underskattas samtidigt som tillväxten i vägtrafiken överskattas, jämfört med utfall.
Trafikverkets genomlysning av sin verksamhet för att stärka myndighetens effektivitet och leveransförmåga kom i veckan. 15 konkreta åtgärder i första steget. Tågföretagen vill vi vara med och bidra i det kommande arbetet för att säkra en optimerad tjänsteleverans till våra kunder. Genomförandet kräver tempo, uthållighet, tydligt ledarskap samt stort fokus på strategiskt förändringsarbete.
Underhållsskuld, eftersatt investeringsbehov, nya Öresundsförbindelser, stora investeringar i Malmbanan – kopplat till både nordliga industrier och Natomedlemskapet, industrins behov av gränsöverskridande transporter, alternativa finansieringslösningar och balansmål i statsbudgeten. Timingen god för en tydlig vision för järnvägen som Järnvägsbranschens samverkansforum, JBS, lanserade under veckan.
Tågföretagen har under lång tid lyft att Sverige investerar för lite i infrastruktur. Vi har inte bara en stor underhållsskuld utan även en enorm infrastrukturskuld till följd av årtionden av uteblivna investeringar. Då är alternativ finansiering ett alternativ, där privat kapital tillåts komma in i infrastruktursatsningar.
Tågföretagen delar idag ett utkast till svar på Trafikverkets Inriktningsunderlag, som är en helt central del av den fortsatta beslutsprocessen kring framtida infrastruktur och utvecklingen av transportsystemet kommande decennier. Utkastet som finns på Tågföretagens webb är ”work-in-progress” och kommer uppdateras löpande fram till remisstidens utgång den 15 april.
”Järnväg och lastbilar konkurrerar inte – de kompletterar varandra. Särskilt när vi saknar järnvägskapacitet”, säger Transportföretagen. Tågföretagen håller med om att det saknas järnvägskapacitet och att det inte är rätt att stoppa utvecklingen mot längre vägfordon. Det är viktigt att flagga upp att järnvägens konkurrenskraft försämras av införandet av längre och tyngre vägfordon.
Den innevarande vintern är den sämsta på över tio år för den svenska järnvägen. Orsakerna till det är många och en fullt ut pålitlig järnväg kan verka avlägsen. Branschen arbetar intensivt med att få bukt med alla utmaningar. SJ:s vd, tillika Tågföretagens ordförande, skrev i veckan ett brev till alla SJ:s kunder där hon förklarade läget och lovade en ljusare framtid.
Trafikförvaltningen, Region Stockholm, har lämnat besked om tilldelningen av trafik för tunnelbanan från år 2025. Branschen har följt processen och tilldelningsbeslutet nära och konstaterar att upphandlingsprocessen visat på stora brister. Enligt många bedömningar har upphandlingar i konkurrens hittills tjänat kollektivtrafiken väl men nu ser vi oroande tendenser i de senaste upphandlingarna.
För drygt en vecka sedan lämnade Trafikförvaltningen i Region Stockholm sitt besked om tilldelningen av trafik för tunnelbanan, en av Europas absolut största upphandlingar i år. Branschen har följt processen och tilldelningsbeslutet nära och vi ställer oss kritiska till hur upphandlingen har gått till. Speciellt då det inte funnits en öppenhet eller dialog mellan parterna vilket i sin tur ledde ti
Remissrundan för Trafikverkets planer har börjat och Tågföretagen har påbörjat processen att skriva ett svar.Rapporten "Regionlyftet" inom Omtag Sveriges Järnväg visar att en fungerande transportinfrastruktur gynnar den ekonomiska tillväxten. Tågföretagen har deltagit i Andreas Carlsons möte - ”det strategiska startskottet för en ny godstransportstrategi”.
Tågföretagen är bransch- och arbetsgivarorganisationen med cirka 90 medlemmar som har närmare 19 000 medarbetare. Bland medlemmarna finns de flesta av Sveriges aktiva tågoperatörer och ett flertal järnvägsinfrastrukturföretag. Tågföretagen samlar branschen för att driva ett aktivt och effektivt påverkansarbete gentemot regering och riksdag, myndigheter uppdragsgivare, media och andra intressenter, nationellt och internationellt.
