Branschorganisationerna inom den svenska kollektivtrafiken har enats om målet att 2030 ska 4 av tio motoriserade resor ska vara kollektiva 2030. Man har tillsammans uppvaktat regeringen kring fler av de satsningar som behövs. Besvikelsen är därför stor när budgetpropositionen idag offentliggörs.
I veckan kom glädjande besked från regeringen om att höja miljökompensationen för godstågsoperatörer med 330 miljoner kronor till totalt 885 miljoner kronor per år mellan 2026 och 2030. Det är en välkommen ekonomisk avlastningdå banavgifterna har ökat med över 600 procent under loppet av 15 år. Det råder också fortsatta utmaningar med anledning av skyfallen i Västernorrland.
Nederbördens långtgående konsekvenser beror på flera faktorer. Den första faktorn är bristen på robusthet och redundans till följd av den omfattande underhålls- och kapacitetsskulden. Den andra faktorn är den långsamma klimatsäkringen av anläggningen med anledning av de eskalerande klimatförändringarna. Händelserna förstärker budskapet att förändringar måste ske.
Den 30 september kommer Trafikverket att lämna sitt förslag till stödsystem för investering i ombordutrustning för ERTMS bör utformas. Kostnaderna för ombordsystemen har ökat markant och prototypkostnader varierar stort och är betungande. Ytterligare som försämrar konkurrenskraften för industrin är järnvägens banavgifter som har ökat 600 procent på 15 år och cirka 40 procent sedan årsskiftet.
I veckan inleddes ScanMed-dagarna i Köpenhamn med diskussioner kring hur järnvägstransporter av gods kan bli mer effektiva och attraktiva över gränserna, med särskilt fokus på Fehmarn Bält-förbindelsen. Till dess att underhållsskulden är helt återtagen kommer infrastrukturfel att vara en del av vardagen och detta behöver hanteras.
Godstrafiken har haft en rekordsommar där trafiken gått som på räls, vilket är glädjande. Detta till trots är det utmaningarna som dominerat medierapporteringen – el- och signalfel, fordonsfel och solkurvor som resulterade i stillastående tåg och förseningar. Under Almedalsveckan dominerade järnvägseminarieprogrammen efter beredskapsfrågan.
Under sina nio år på Tågföretagen har Gustaf Engstrand, näringspolitisk chef, arbetat med en lång rad näringspolitiska frågor, där järnvägens konkurrenskraft, banavgifter, balans i branschens avtalsvillkor, ERTMS, nationell infrastrukturplanering samt tågtransporter inom EU, har hängt med under alla år. Vi har arrangerat Järnvägsdagen och engagerat branschen i Almedalen och skrivit 300 nyhetsbrev.
Trafikverket står inför att förnya signalanläggningen genom ERTMS-programmet. Cirka 90 procent av investeringen avser ställverk och övrig markutrustning. Resterande del avser signalsystemet ERTMS. Trafikverket uppskattar att kostnaderna blir cirka 25–30 procent lägre med ERTMS jämfört med att reinvestera i ATC. Detta är besparingar för Trafikverket som leder till ökade kostnader för fordonsägarna.
Preliminära slutsatser för Trafikverkets regeringsuppdrag att se över beräkningsmodellerna för uttaget av banavgifter har nyligen presenterats och av det vi hittills sett tar inte utredningen tillräcklig hänsyn till konkurrenskraften för godstransporter på järnväg. Vi konstaterar: utredningen kommer inte bidra med konkreta verktyg för att minska riskerna med ökande och betungande banavgifter.
Behov av långsiktighet och förutsägbarhet i centrum under Omtag Svensk Järnvägs rapportsläpp "Från trängsel till tillväxt - tio allvarliga flaskhalsar på järnvägen". Det är inte enbart kapacitetsbristen som sätter hinder för järnvägen, utan även banavgifterna som på ett år ökat med närmare 40 % utan ökad miljökompensation. Arlandautredningen levererar och ny utredning för transporter över Öresund.
I veckan samlades industriföretag, näringslivsföreträdare och tågföretag tillsammans med statssekreterare Johan Davidson och Trafikverkets gd Roberto Maiorana för rundabordssamtal om järnvägens betydelse för industrin och – i slutändan – AB Sverige. Vi uppmärksammar också de senaste dagarnas fokus på gränsöverskridande transporter i media.
I veckan höll Tågföretagen årsmöte, med statssekreterare Johan Davidson från Infrastrukturdepartementet som inbjuden huvudtalare. Ett mycket uppskattat besök med öppen och bra dialog. Statssekreteraren tog bland annat upp underhållet och vikten av bättre och innovativa upphandlingar i syfte att påskynda och effektivisera underhållsarbetet.
Tågföretagen inom Almega har tillsammans med fackförbunden ST, Ledarna, SEKO, SRAT och Sveriges Ingenjörer träffat ett nytt kollektivavtal för Järnvägsinfrastruktur. Det nya avtalet löper på 24 månader och har ett avtalsvärde på 6,4 procent.
Öresundsbron fyller 25 år. Inför brons 30-årsjubileum kommer Fehmarn Bält-förbindelsen att stå klar. Flaskhalsen förflyttas rakt in i södra Sverige. Detta innebär att Sveriges export/import till/från Europa under lång tid inte kan nå i närheten av sin fulla potential. Det är nu med infrastrukturplan 2026–2037 som regeringen har möjlighet till avgörande vägval om Sveriges framtida förutsättningar.
Tågföretagen inom Almega har tecknat nytt kollektivavtal för Spårtrafik tillsammans med fackliga motparterna ST, SEKO, SRAT och Sveriges Ingenjörer. Det nya avtalet löper på 24 månader och har ett avtalsvärde på 6,4 procent.
Under påsken passar man på att utföra underhållsarbeten på järnvägen. I år var det triss i modern installationsteknik när tre spårgående kranar för första gången någonsin utförde underhåll på tre olika platser samtidigt. Vossloh Nordic, på uppdrag av Trafikverket, bytte två växlar på 4,5 timme i Tomteboda. Totalt byttes 10 växlar ut mellan långfredag och påskafton tack vare dessa kranar.
CDU i Tyskland och de nyss avslutade koalitionsförhandlingarna mellan CDU/CSU och socialdemokratiska SPD. För några veckor sedan klubbade förbundsdagen igenom ett gigantiskt paket, inklusive en infrastrukturfond på 500 miljarder euro, innebärande att en utbyggnad av transportinfrastrukturen ska utgöra en hörnsten för den nya regeringens politik.
De planeringsdirektiv som regeringen överlämnade till Trafikverket i förra veckan var ett steg i rätt i riktning men mer behöver – och måste – göras. Vi efterlyser tidiga insatser vid underhållsåtgärder och kapacitetsutbyggnad med rätt kompetens och modern teknik som innebär att vi både kan beta av underhållsskulden på tio år och utöka kapaciteten.
Så kom då till sist regeringens planeringsdirektiv till Trafikverket för framtagande av en ny nationell infrastrukturplan 2026 – 2037. Trafikverket ska redovisa uppdraget i form av förslag till nationell infrastrukturplan till regeringen senast den 30 september 2025, varpå följer en remissrunda som löper till den 30 december 2025. Läs vår sammanfattning och översiktliga analys av direktiven.
Sveriges järnväg är föråldrad och politiken har insett allvaret och underhållsskulden börjar betas av. Vi har ett akut behov av att se över prioriteringen av transporterna när utbudet är mindre än efterfrågan. Vilka prioriteringskriterier som ligger till grund för vilken trafik som får gå är än viktigare i ett skarpare läge för att säkerställa att Sverige inte stannar.
