Informationen på denna sida är avsedd för journalister, press och media.Klicka ja för att komma till nyhetsrummet. Klickar du nej kommer du tillbaka till mynewsdesk.com.
Fundamentet för kommande infrastrukturplaner i Sverige gungar. En regeringskris hotar precis samtidigt som de stora besluten ska fattas. Debatten i riksdagen om kommande infrastrukturplan är schemalagd till den 21 juni och beslutet om regeringens infrastrukturproposition ska fattas den 22 juni. Kort efter nästa veckas beslut har det utlovats planeringsdirektiv från regeringen till Trafikverket.
”Stål mot stål svischar det fram. Om elen är ren, inga utsläpp. För 100 år sedan ställde järnvägen om det moderna samhället. Kan den göra det igen?” Vårt svar på den frågan – som ställs i inledningen i förra veckans Klotet i P1 – är ett rungande ”ja”. Det var ett fint reportage om tågets förutsättningar i en föränderlig tid.
Igår presenterade regeringen en plan i fem steg för lättnader av restriktioner. Beslutet är en följd av lägre smittspridning samtidigt som antalet covidpatienter minskar kraftigt. För Sveriges långväga kollektivtrafik innebär detta att begränsningar tas bort från den 15 juli. Vår hårt sargade bransch kan nu se ett tydligt ljus i slutet av en tunnel som varit alltför lång och krokig.
Pandemin och restriktionerna har slagit hårt mot järnvägstrafiken. Nu meddelar regeringen och samarbetspartierna att banavgifterna sänks. ”Äntligen får tågoperatörer som bedriver långväga kommersiell trafik ett riktat stöd”, säger Pierre Sandberg, förbundsdirektör Tågföretagen.
Tågföretagen deltog igår i Trafikutskottets sammanträde och bidrog med vår syn på regeringens förslag till ram och övergripande satsningar. Särskild uppmärksamhet riktades mot underhållsskulden i järnvägssystemet, utrullning och finansiering av ERTMS samt alternativ för stöd för att upprätthålla samhällsviktiga långdistanståg.
Resandet med både flyg och tåg har gått ner under pandemin, men det ger oss visst utrymme att dra förnyade slutsatser om framtidens resande och transportsystem. När det gäller järnvägen är det nu hög tid att se sanningen i vitögat. Kapacitetstaket för järnvägen är redan passerat och att bygga ny kapacitet för ökande gods- och persontransporter är ett måste för framtiden.
Tågföretagen välkomnar infrastrukturpropositionen och den ökade finansiella ramen för framtida investeringar och underhåll av Sveriges transportinfrastruktur. Samtidigt – det näringspolitiska fokus som utlovats är otillräckligt och det märks framför allt i det faktum att underhållsskulden kommer öka kraftigt under planperioden 2022–2033.
Vi ser i infrastrukturpropositionen att särskilt underhåll av landets slitna infrastruktur har en central plats, men någon avbetalning av underhållsskulden i järnvägssystemet på 43 miljarder är det inte tal om, snarast kommer skulden att öka under den 12-åriga planperioden 2022–2033. Omfattningen av planen ska ökas väsentligt, till nära 800 miljarder kronor. Nya stambanor ska byggas.
Den redan ansträngda ekonomin hos tågföretagen kommer drabbas än mer nu när sommarens förväntade trafik försvinner i och med de förlängda restriktionerna. Vi kräver direkt stöd alternativt att banavgifterna för perioden ska slopas och begär nu möte med infrastrukturminister Tomas Eneroth.
Infrastrukturpropositionen är uppskjuten till den 16 april. Lagförslag om genomförandet av det fjärde järnvägspaketet är uppskjuten men det saknas nytt måldatum. Trafikverket fick den 1 april ett nytt regeringsuppdrag, en analys och kvalitetssäkring införandet av signalsystemet ERTMS. För att öka överflyttningen av transporter från väg till järnväg föreslår regeringen förstärkt miljökompensation.
Om det är någon gång man ska bli orolig för om vi ska klara klimatmålen så är det efter Klimatpolitiska rådets årsrapport 2021. Utöver risken för att vi inte klarar klimatmålen kritiserar rådet bristen på samordning av pandemistödpaket och klimatpolitiken. När det gäller nationell infrastruktur är rådet oroat att transportplaneringen inte kommer förändras enligt det klimatpolitiska ramverket.
Det är nu ett år sedan WHO konstaterade att vi har en pandemi. Smittspridningen i Sverige eskalerade efter sportloven. Hemarbete rekommenderades för alla som kunde och riktlinjer om att hålla distansen blev ett måste i kollektivtrafiken. Tågföretagen såg resenärerna minska drastiskt. Hårda restriktioner under året har nu pressat den långväga kollektivtrafiken till nedläggning av hela trafiksystem.
Den 1 mars presenterade Trafikverket fyra olika alternativ till höghastighetsbanor och debatten om den framtida infrastrukturen intensifierades ytterligare. Trafikverket har tagit visst intryck av de senaste veckornas nyhetsrapportering om prefabricerade landbroar – som kan byggas på en tredjedel av tiden och mer klimatneutralt än tidigare – men inte gjort någon djupare analys eller jobbat in dem
Alla utredningsrapporter och planunderlag inte självklart innehåller facit, tvärtom det finns alltid utrymme för befogad kritik. Men denna typ av uttalanden från Trafikverkets måldirektörer är problematiska eftersom de riskerar att bidra till en uppgivenhet inför en av kollektivtrafikens, och framtida transportsystems, viktigaste uppgifter, bidra till hållbara transporter och uppfylla klimatmålen.
Ibland måste man tillåta sig att upprepa det uppenbara: järnvägen är full till bredden! Vår slutsats är att snabb utbyggnad av nya stambanor med separat finansiering, liknande upplägget för Öresundsbron, nu både är akut och genomförbar. Skanska har pekat på att det med modern etablerad byggteknik går att bygga elvägar i form av nya stambanor mellan våra tre storstäder på nio år.
I veckan presenterade Trafikverket en analys av förutsättningar för utbyggnad av elvägar. Slutsats är att snabbladdning för tunga fordon är mer effektivt än att bygga ut elvägar. Trafikverket släppte tillsammans med danska kolleger en studie av fast förbindelse mellan Helsingör och Helsingborg. Den är inte dimensionerad för godståg och missar delvis persontrafikens kapacitetsbehov mot kontinenten.
Om det är någon fråga som verkligen stått i centrum för branschens arbete under de senaste fem åren så är det att med gemensamma krafter öka punktligheten i järnvägssystemet. Det ökar järnvägens attraktivitet och förbättrar förutsättningarna att nå ambitiösa klimatmål. Det handlar ytterst om att resenärer och näringsliv ska vilja välja tågtransporter.
Vi har för andra året i rad redovisat den bästa punktligheten för järnvägen sedan 2013. För 2020 var punktligheten 93,5 procent enligt Trafikverkets pressmeddelande, vilket är en ökning med 2,2 procentenheter från 2019. Förklaringen till den kraftiga ökningen av punktligheten – som föreföll osannolik så sent som för ett år sedan – är naturligtvis att pandemin drastiskt minskat resandet.
Vi upplever en politisk samsyn om behoven av mer kapacitet i form av nya stambanor och tillkommande förbindelser i Öresund under kommande år. Infrastrukturen i södra Sverige måste svara upp och de konkreta besluten – om förbindelser både för person- och godstrafik, med kapacitet för 1 050 långa tåg – måste fattas snarast.
Vi ska låta 2021 bli året där vi tar till vara på allt det vi lärt oss om digitalisering, effektivare möten, smart och hållbar mobilitet samt att det blir Year of Rail både i ord och handling!
När du väljer att skapa ett konto och följa ett nyhetsrum kommer dina personuppgifter behandlas av oss och av ägaren av nyhetsrummet för att du ska kunna motta nyheter och uppdateringar enligt dina bevakningsinställningar.
För att läsa mer om detta, var vänlig läs vår Integritetspolicy för Användare vilket berör vår behandling av dina personuppgifter, och Integritetspolicy för Contacts som berör behandlingen av dina personuppgifter från ägaren av nyhetsrummet du följer.
Vänligen notera att våra Användarvillkor gäller alla våra tjänster.
Du kan dra tillbaka ditt samtycke när som helst genom att avregistrera dig eller genom att ta bort ditt konto.
Mejl skickat till __email__. Klicka på länken i mejlet för att följa Tågföretagen.
