Hur vi planerar, utvecklar och använder järnvägen kommer att få stor betydelse för Sveriges konkurrenskraft under de kommande decennierna. Frågan är inte bara vilka resor och transporter som sker idag, utan vilka behov som transportsystemet ska möta i framtiden.
Målet är därför att fyra av tio motoriserade resor ska ske med kollektivtrafik år 2030. För att nå dit behövs reformer som gör reseavdraget rättvist, träffsäkert och färdmedelsneutralt, samtidigt som man avskaffar skattemässiga hinder för kollektivtrafikpendling. Investeringarna i kollektivtrafik, cykel och hållbara resmöjligheter behöver stärkas i såväl stad som landsbygd.
Vi i Tågföretagen konstaterar att det, oavsett vilken regering som slutligen vinner riksdagens stöd, numera finns en bred politisk samsyn kring många av järnvägens centrala frågor. Samtliga riksdagspartier har betonat behovet av fortsatt fokus på såväl underhåll som utbyggnad av järnvägsinfrastrukturen för att möta framtidens kapacitetsbehov.
En tillförlitlig och robust järnväg leder till mer tillväxt, starkare konkurrenskraft och är central för landets kompetensförsörjning samt binder ihop arbetsmarknadsregioner. Något som är avgörande om Sverige fortsatt ska finansiera välfärden och öka tryggheten. Detta är något som Omtag Svensk Järnväg, har påvisat i ett flertal rapporter med vittnesmål från bland annat industrin.
När kapaciteten på järnvägen inte räcker till stannar problemen inte på spåren. De påverkar industrins transporter, människors möjligheter att ta sig till jobbet och företagens förutsättningar att investera och växa. För oavsett hur ambitiösa målen är för svensk tillväxt kommer de att vara svåra att nå om människor och gods inte kan transporteras effektivt genom landet.
Tågföretagen driver frågan om en sammanhållen och blocköverskridande järnvägsreform. För att järnvägen ska kunna möta framtidens behov behövs breda och långsiktiga politiska beslut som skapar stabilitet och förutsägbarhet över flera mandatperioder. Infrastruktur planeras, byggs och utvecklas över decennier. Därför behöver också politiken ta ett längre perspektiv än nästa valrörelse.
Det samlade behovet är därför tydligt: ett järnvägssystem som håller ihop, levererar tillförlitligt och klarar både dagens belastning och framtidens krav. I ett valår blir järnvägens utveckling också en fråga om politisk inriktning. Prioriteringar, styrning och genomförande kommer att vara avgörande. Och inte bara för järnvägen, utan för Sveriges konkurrenskraft och omställningsförmåga i stort.
I veckan redovisade Trafikverket sin rapport ”Redovisning av regeringsuppdrag – Uppföljning av systemet avseende verksamhetsstyrning med kvalitetsavgifter i järnvägen”. Tågföretagen anser att tempot i förändringsarbetet måste öka, vilket kräver skyndsamma förbättringar i det befintliga systemet, samt instämmer att hela kvalitetsavgiftssystemet behöver rekonstrueras.
Nationell politik påverkas av EU-beslut. På järnvägsagendan återfinns bland annat militär mobilitet och passagerarpaketet, som berör regler för biljettförsäljning, passagerarrättigheter och datadelning. Det är positivt att EU vill främja tågresandet och göra det enklare för resenärer att välja tåget. Förslaget innebär ökade krav på tågoperatörer som kan medföra affärsmässiga utmaningar.
Tågföretagen välkomnar regeringens uppdrag till Trafikverket att stärka produktiviteten i drift, underhåll och upphandling. Det är ett steg i rätt riktning till att förbättra punktlighet, kapacitet med mera. Halveringen av månadskortpriset är en kortsiktig och tillfällig lösning och det finns andra mer effektiva och långsiktiga lösningar på att få fler att nyttja kollektivtrafiken.
I veckan antog Europarlamentet formellt kapacitetsförordningen. Det är ett viktigt steg mot en bättre europeiskt samordnad planering av järnvägskapacitet. EU-kommissionen presenterade ett lagförslag om multimodal bokning som ska göra det enklare att boka resor i samma tjänst. Konkurrensneutraliteten mellan trafikslag kan påverkas av förslaget om ytterligare tillfälligt sänkt skatt på drivmedel.
Under söndagens partiledardebatt var ekonomi ett av huvudämnena där arbetslöshet, konjunkturläget samt skatter och bidrag var i fokus. Det som inte nämndes var vad som långsiktigt krävs för att få ordning på ekonomin och, i slutändan, välfärden. Som exempelvis järnvägens betydelse för Sveriges industri och därmed Sveriges ekonomi och, i förlängningen, Sveriges välfärd.
Regeringen har nu presenterat sin nya infrastrukturplan. Det är positivt att finansministern belyser infrastrukturens betydelse för Sveriges tillväxt och konkurrenskraft, något som vi har påtalat länge. När järnvägen inte levererar i tillräcklig utsträckning påverkas samhällsekonomin. Redan nu riskerar investeringar på omkring 35 miljarder kronor och upp till 400 000 industrijobb att påverkas.
På trettio år har trafiken på den svenska järnvägen ökat med 65 procent utan att järnvägsnätet har underhållits eller byggts ut. Det talas mycket om underhållsskulden och med Trafikverkets nuvarande inriktning kommer endast 10 procent av underhållsskulden att återtas de närmsta tolv åren. Det innebär fortsatt stora utmaningar på järnvägen och för tågoperatörerna,
Det geopolitiska läget i världen har inte varit så här prekärt sedan andra världskriget, vilket också reflekteras i politiska satsningar på beredskap såväl internationellt som nationellt. I hela Europa har man dragit slutsatsen att en ökad militär försvarsförmåga kräver en motsvarande satsning på infrastrukturen, vilket vi bland annat kan se i EU:s Military Mobility Package.
Tågföretagen har deltagit på Försvarsdepartementet kring EU-kommissionens förslag om stärkt militär rörlighet, Military Mobility Package. Järnvägen är avgörande för både ett hållbart transportsystem och Europas säkerhet. Trafikanalys senaste rapport om transportsektorns samhällsekonomiska kostnader för 2025 visar att skillnader i kostnadsansvar mellan trafikslagen i vissa avseenden har ökat.
Det är tydligt att vikten av transporter, framförallt på järnväg, kommer att spela – och spelar – en viktig roll i Sveriges totalförsvar och beredskapsarbete. MCF konstaterade att svenska företags motståndskraft utgör grunden för Sveriges motståndskraft.
Att politiker bör återgå till att inte se infrastruktur som en utgift utan en långsiktig investering i Sverige togs upp på Omtag Svensk Järnvägs rapportsläpp ”Växla in på tillväxtspåret – Järnvägens betydelse för AB Sverige” i veckan. I rapporten konstateras att Sverige står inför en stor industriell investeringsvåg, särskilt i norr.
Den första konferensen för Women in Rail ägde rum 9 mars i Stockholm. De delade ut Women in Rail Awards i fem kategorier. Kollektivtrafiken är vital för människor att smidigt kunna pendla till och från arbetet. Dessvärre har den växande underhållsskulden inom såväl järnvägs- som väginfrastrukturen lett till ökade förseningar och ett alltmer otillförlitligt kollektivtrafiksystem.
I mars 2025 tog Tågföretagen, tillsammans med Innovationsföretagen och Almega, ett förslag om Myndighet X. Regeringens utredning om ett nytt statligt projektbolag är ett steg åt rätt håll. För att kommande urval av järnvägsprojekt också ska ge största möjliga nytta kräver att urval av projekt sker utifrån konkreta fakta och faktiska behov. Det skriver vi och Almega om i en debattartikel i DI.