Den bristfälliga infrastrukturen och inte minst järnvägssystemet, är ett hinder för Sveriges tillväxt. Göran Persson, tidigare statsminister, konstaterar under seminariet Klart spår för ökad tillväxt i tisdags att det behövs politisk enighet med breda beslut och långsiktighet för att nå järnvägens fulla potential.
Under året har vi hört Trafikverket återkomma till att det nya planeringssystemet MPK skulle ha genererat 10,3 procent mer kapacitet på järnvägen mellan 2022 och 2024. I logistiksystem som är nära bristningsgränsen kan tiotalet procent mycket väl vara en game-changer. Tågoperatörer tjänar inte pengar på teoretiskt planerat läge – utan på den faktiskt utförda trafiken.
Vi ser äntligen rörelse i den hittills så låsta finanspolitiken. Det alltför rigida överskottsmålet kan i stället stöpas om till ett balansmål, som frigör tiotals miljarder i reformutrymme. Just dessa miljarder lämpar sig särskilt väl för infrastrukturinvesteringar för ett starkare samhälle med ökad konkurrenskraft. Även tanken om alternativ finansiering rör på sig.
Under regeringens första år vid makten har vi löpande fått ta del av pusselbitar som indikerar att en ny klimatpolitik är i vardande, men helheten har uteblivit. I veckan presenterade regeringens snabbutredare, nationalekonomen John Hassler, en språngbräda på vägen mot en mer sammanhållen borgerlig politik på området. Inte mindre än 46 förslag för en ny klimatpolitik lämnades över till regeringen.
Plötsligt blev utbyggnaden av nya stambanor EU-politik. De tidigare planerade sträckningarna för nya stambanor skulle ingå i TEN-T-nätet. Vid mötet med EU:s ministerråd i december valde regeringen en annan linje. Det försvårar Sveriges möjligheter att få återbäring på EU-medlemskapet. På European Railway Award i tisdags höll bostads- och infrastrukturminister Andreas Carlson ett inledande tal.
Förhandlingarna om innehållet i regeringens politik de närmaste åren pågår just nu för fullt och troligtvis blir slutresultatet en detaljerad överenskommelse mellan flera partier. Tågföretagen har i ett flertal sammanhang fört fram branschens yttersta prioriteringar för att stärka Sveriges eftersatta infrastruktur till stöd för en förbättrad konkurrenskraft för hela landet.
Järnvägsbranschens högaktuella politiska frågor avgör inte valet på söndag. De politiska effekterna på vår sektor styrs av hur svenska folket röstar, men det är andra frågor och vad politikerna tycker där som avgör valet. Prioriterade frågor som: Ligger den 12-åriga infrastrukturplanen 2022–2033 kvar som den beslutades av regeringen i juni? Eller rivs den upp? Och i så fall, vad blir kvar?
Med drygt en vecka kvar till valet är den politiska debatten i full gång. Även om lag och ordning, sjukvård och skola är i den mediala brännpunkten är trots allt klimatfrågan, den gröna omställningen och energiförsörjningen på många sätt högt upp på partiernas agenda. Tågföretagen har gjort en summering av hur våra riksdagspartier ställer sig till just järnvägen.
Ny medarbetare på Tågföretagen, Elvira Sofiċ. Programförklaring för kollektivtrafiken presenterad och ny webbplats med åtgärdslista på kollektivtrafiken.se Ny rapport som tar med effekterna av kraftigt ökad godstrafik på järnväg bland annat genom öppnandet av Fehmarn Bältförbindelsen – visar på en stor nettoförbättring jämfört med tidigare kalkyl.
Även om en större andel av investeringsbudgeten utgörs av järnvägssatsningar, så är det inte alls bra att många av de viktiga satsningarna ligger sent i planperioden. Regeringens fastställelsebeslut andas att nationell plan 2022-2033 bidrar till viktiga värden, såsom god tillgänglighet regionalt, nationellt och internationellt, för medborgare och näringsliv och stärkt konkurrenskraft.
Blir nybyggnation bara dyrare och dyrare? Nej, inte om man får tro färska rön från Trafikverket. Det finns tiotals miljarder att spara. Konceptet tåg på brobanor är en realitet och har fått fäste. När den detaljerade planeringen av nya sträckor genomförs bör naturligtvis övervägas i vilken utsträckning den kostnadsbesparande tekniken kan användas.
Ukrainas järnvägssystem spelar en avgörande roll i försvaret mot Rysslands militära angrepp. Inom Ukrainas järnvägsförvaltning arbetade mer än 250 000 medarbetare före invasionen och landet har utvecklat ett omfattande nätverk av gods- och passagerartrafik. Det är på samma gång en humanitär resurs och en kraftfull del av totalförsvaret.
Utvecklingen av nationella sammanhållna stråk är nödvändig för att järnvägen ska bli transporteffektiv på riktigt. Det är då välkommet att planförslaget innehåller stora satsningar på nybyggnation men genomförandet tar orimligt lång tid. Industrins stora investeringar kommer att vara på plats före 2030, därefter kan det dröja upp till 15 år innan transportsystemet är förstärkt så effekterna märks.
Trafikverket presenterade den 30 november sitt förslag till ny nationell plan för transportinfrastrukturen 2022–2033. En blandning av sött och salt. Vi ser att 80 procent av investeringarna går till järnväg och att det finns kostnadsreduktioner på 65 mdr i projektet nya stambanor. Vi ser dock också att flera viktiga åtgärder ligger sent i planen.
Tågföretagen konstaterar att det är både sött och salt i det förslag till nationell plan 2022–2033 som Trafikverket presenterade den 30 november. Vi ser att 80 procent av investeringsbudgeten tillfaller järnvägssatsningar och att det finns kostnadsreduktioner på 65 mdr i projektet nya stambanor. Vi ser också att flera viktiga åtgärder ligger sent i planen.
Den 24 november kl 9.00-16.30 är det dags för Järnvägsdagen i Stockholm. Temat för dagen är “2030 är bara nio år bort – vad väntar vi på?” Dagens keynote speaker är infrastrukturminister Tomas Eneroth.
Det går bra för Sverige. Vi har en stark ekonomi och står redo för återstart efter pandemin. Inför budgetpropositionen 2022 har finansminister Magdalena Andersson utlovat inte mindre än 74 miljarder i reformutrymme. Dessa förhöjda ambitioner borde naturligtvis omfatta ytterligare satsningar på landets eftersatta transportinfrastruktur, våra järnvägar och vägar.
Fundamentet för kommande infrastrukturplaner i Sverige gungar. En regeringskris hotar precis samtidigt som de stora besluten ska fattas. Debatten i riksdagen om kommande infrastrukturplan är schemalagd till den 21 juni och beslutet om regeringens infrastrukturproposition ska fattas den 22 juni. Kort efter nästa veckas beslut har det utlovats planeringsdirektiv från regeringen till Trafikverket.
”Stål mot stål svischar det fram. Om elen är ren, inga utsläpp. För 100 år sedan ställde järnvägen om det moderna samhället. Kan den göra det igen?” Vårt svar på den frågan – som ställs i inledningen i förra veckans Klotet i P1 – är ett rungande ”ja”. Det var ett fint reportage om tågets förutsättningar i en föränderlig tid.
Vi har kapacitetsbrist i stora delar av Sveriges järnvägsnät under stor del av dygnet. En snabb utbyggnad av nya stambanor är fullt genomförbar. Snabba tåg på brobanor är visserligen något vi inte har byggt i Sverige hittills, men konceptet har äntligen börjat få fäste. Med modern etablerad teknik anpassad till svenska förhållanden – kan byggtiden reduceras till en bråkdel av det som varit norm.