Gå direkt till innehåll

Regioner: Uppsala

  • Screening ökar upptäckten av tidig kolorektalcancer

    Fler fall av kolorektalcancer upptäcks i ett tidigt skede efter screening. Det visar ny forskning som bygger på data från 278 000 60-åringar, vilka slumpmässigt fick genomgå en av två undersökningar eller ingen screening alls. Studien, som är ett samarbete mellan Uppsala universitet och Karolinska institutet, har publicerats i Nature Medicine.

    Porträttbild Marcus Westerberg
  • Släktskap kartlagt i stenåldersgravar från Gotland

    I en ny studie har forskare vid Uppsala universitet kartlagt släktskapet i fyra gravar från en 5 500 år gammal jägar-samlarkultur vid Ajvide på Gotland. Dna-analyserna tyder på att befolkningen hade god kännedom om släktlinjer och att relationer bortom den närmsta familjen spelade en viktig roll.

  • IceCube uppgraderas med svensk teknik

    15 år efter att IceCube färdigställdes har det skett en omfattande uppgradering där svenska forskare haft en väsentlig roll. Uppgraderingen förväntas leda till nya upptäckter inom neutrinoastronomi och partikelfysik.

    En bild på ett labb och baracker i ett snölandskap.
  • Generativ AI har sju tydliga roller i arbetet mot desinformation

    Forskare har i en ny studie tagit fram sju tydliga roller som generativ AI kan ha när det gäller information. I en ny studie beskriver de både positiva och negativa roller och dess styrkor, svagheter, möjligheter och risker. AI kan motverka desinformation, men den kan också förstärka problemet genom övertygande och svårupptäckt manipulation, som snabbt kan kopieras och spridas i stor skala.

  • 11 genvarianter påverkar tarmfloran

    två nya studier gjorda på 28 000 personer kan forskare visa att genvarianter i elva områden av människans arvsmassa tydligt påverkar vilka bakterier som finns i tarmen och vad de gör där. Tidigare har man bara känt till två områden. Vissa av de nya genvarianterna kan kopplas till ökad risk för glutenintolerans, hemorrojder och hjärt-kärlsjukdomar.

    Ett stapeldiagram i ljusblått och grått som visar nya samband. Enstaka lila staplar som visar redan kända markörer.
  • Hjärnskada kan leda till återkommande sjukfrånvaro

    Personer som drabbats av traumatisk hjärnskada har en ökad risk för sjukfrånvaro som kan återkomma flera år efter skadetillfället, oavsett hur allvarlig skadan är. Det visar en ny nationell registerstudie från Uppsala universitet i samarbete med KI, som baserats på nära 100 000 personer med traumatisk hjärnskada.

    Elham Rostami står i blåa kirurgkläder i en operationssal.
  • Forskare vill förändra hur vi varnar för naturkatastrofer

    Generella varningar räcker inte längre när extremväder, bränder och översvämningar blir allt vanligare. Forskare vid Uppsala universitet i samarbete med bland andra SMHI efterlyser nu en ändring – från massutskick till personligt anpassade varningar som faktiskt får människor att agera.

    Porträttbild Giuliano Di Baldassarre.
  • Allt fler får diagnosen hjärtmuskelsjukdom

    Under de senaste två decennierna har antalet patienter som diagnostiseras med hjärtmuskelsjukdomar, så kallade kardiomyopatier ökat markant. Det visar en ny studie som kartlagt samtliga fall av kardiomyopati i Sverige. Även om det skett en ökning, är det fortfarande osäkert om det beror på att fler drabbas av hjärtmuskelsjukdom eller på att vården blivit bättre på att ställa diagnos.

    Ett stetoskop hålls mot en bröstkorg.
  • Ökad sjuklighet − men lika bra livskvalitet för vuxna som fötts för tidigt

    Individer med en födelsevikt på under ett kilo löper ökad risk för cerebral pares, intellektuell funktionsnedsättning och uppmärksamhetsstörningar. Samtidigt skattar de sin livskvalitet lika bra som personer med normal födelsevikt. Det visar en ny studie på 201 för tidigt födda vuxna, som följts från födseln till 26-29 års ålder.

    En bild delad i två, ena sidan en väldigt liten bäbis, andra en bild på forskaren.
  • 14 nya hedersdoktorer utsedda vid Uppsala universitet

    Fredrik Logevall, forskare inom modern amerikansk historia och utrikespolitik, Arjan Koning, teoretisk kärnfysiker och en världsledande expert inom kärndata samt Eva Nyström, idéhistorisk forskare som bland annat har digitaliserat de så kallade Linnébreven, är tre av årets sammanlagt 14 nya hedersdoktorer vid Uppsala universitet. Hela listan finns i pressmeddelandet.

  • PFAS-föroreningar behöver inte vara preskriberade

    I många kommuner pågår det rättsprocesser som handlar om PFAS-utsläpp. I en ny bok har Johanna Chamberlain, jurist och forskare i skadeståndsrätt, gått igenom aktuella lagar och flera pågående rättsfall. Hon kommer med förslag på hur rättprocesserna kan bli effektivare, ansvarsfrågan tydligare och hur det kan blir svårare att avskriva ärenden med hänvisning till preskriptionstiden.

  • Rätt blodtrycksläkemedel kan minska vårdkostnader

    Patienter som börjar sin blodtrycksbehandling med så kallade ARB-läkemedel fortsätter i högre grad med samma medicin jämfört med patienter som startar med andra preparat. Att välja rätt läkemedel redan från början kan därmed förbättra både hälsa och livskvalitet – och samtidigt minska vårdkostnaderna. Det visar en ny studie där data från 340 000 patienter har undersökts.

  • Varför är nordiska medlare så vanliga?

    Personer från nordiska länder blir ofta utsedda till internationella medlare i krig och väpnade konflikter. I en ny bok beskriver fredsforskare hur det kommer sig att just nordiska medlare är så populära. Var kommer de ifrån, varför åtar de sig uppdrag och vad är deras mandat? Jan Eliasson, Anna Lind, Martti Ahtisaari, Erik Solheim och Dag Hammarskjöld är några exempel ur boken.

  • Sex av årets Nobelpristagare föreläser vid Uppsala universitet

    Lördagen den 13 december finns det chans att lyssna på föreläsningar med sex av årets Nobelpristagare i Uppsala. Pristagare på plats: Fysiologi eller medicinpriset: Frederick J. Ramsdell, Mary E. Brunkow, Shimon Sakaguchi. Kemipriset: Susumu Kitagawa och Omar M. Yaghioch. Ekonomipriset: Philippe Aghion. Samtliga föreläsningar är öppna för allmänheten.

    Tecknade porträtt på sex nobelpristagare, Mary E. Brunkow i mitten.
  • Barndomstrauma bidrar till svårare förlossningar

    Kvinnor som under barndomen varit utsatt för flera traumatiska upplevelser har jobbigare förlossningar än andra. De drabbas mycket oftare av akut kejsarsnitt, stora blödningar, havandeskapsförgiftning och behöver mer antibiotika. Det visar en ny studie med 1 253 kvinnor, som följts från tiden före förlossningen till ett år efteråt. Kvinnor med många barndomstrauman, hade flest komplikationer.

  • Dag Hammarskjöldföreläsning med WHO:s generaldirektör

    Världshälsoorganisationens generaldirektör, Tedros Adhanom Ghebreyesus, håller en öppen föreläsning i Uppsala, fredag 28 november. Titeln på föreläsningen är Multilateralism, Health and Peace: Past Achievements, Present Difficulties, Future Hope. Föreläsningen är öppen för allmänheten och följs av en paneldiskussion.

  • Oförutsägbar hjälp till våldsutsatta kvinnor som behöver ny bostad

    Tjänstemäns attityder är avgörande för vilken hjälp som misshandlade kvinnor får när de behöver ett nytt hem. Eftersom det saknas nationella eller kommunala riktlinjer hamnar besluten långt ner i organisationen och det gör att arbetsgruppers inställning och kunskaper påverkar i hög grad. Det är stor skillnad mellan olika kommuner, visar en ny rapport från Nationellt centrum för kvinnofrid, NCK.

    En kvinna tömmer upp vatten från en vattenkokare i en kastrull.
  • Stor Bruno Liljeforsdonation till Gustavianum och Uppsala universitet

    Bruno Liljefors barnbarn, Catarina Lundegårdh, har donerat 70 verk av konstnären till Gustavianum. Genom gåvan äger Uppsala universitet nu den största Liljeforssamlingen i världen. Ett rikt urval av verken kommer att visas i Gustavianums sommarutställning 2026.

    En oljemålning av Uppsala slott i vinterskrud.
Visa mer