Skip to main content

Paul Svensson och hans drottningar. Hållbarhetskocken berättar om sina första år som biodlare.

Nyhet   •   Aug 16, 2017 08:00 CEST

Lotta Fabricius Kristiansen har varit Paul Svenssons mentor sedan han började odla bin. Foto: Anna Lind Lewin.

Paul Svensson som nyligen placerade sig bland världens främsta kockar på den prestigefulla listan The Plant Forward Award har nu också varit biodlare i tre säsonger fyllda av lika delar förundran, förskräckelse och förtjusning. Lite skämtsamt kallar han sig bibonde.
– Jag hade nog inte insett att livet i ett bisamhälle är så komplext – att förstå bina och bli en del av deras verksamhet är en utmaning.
 

Pauls målmedvetna arbete mot hållbarhet har gett utdelning för både honom själv och Fotografiskas restaurang. Den resa han gjort som biodlare har bidragit till att ge perspektiv.
– Jag ville bli biodlare för att förstå och komma närmare naturen. Bin kändes helt rätt. Pollinatörerna är ju oerhört viktiga för att vi ska få mat på bordet och på köpet producerar de ju en fantastisk råvara.

En hobby som gör att man mår bra
Idag är biodlingen en hobby som Paul mår bra av och där han känner att han bidrar till något gott.
– Första tiden som biodlare var väldigt nervös, och jag kände stort ansvar. Samhällena är ju ett helt system som man behöver sätta sig in i – långt mer komplext än vad jag trodde.
Största utmaningen har nog varit att lära sig förstå och hjälpa bina utan att störa dem.

Paul Svensson letar efter sina drottningar. Foto: Anna Lind Lewin.

Drottningodling en utmaning
I våras tog Paul ett nytt steg i utvecklingen som biodlare och började odla drottningar för första gången. De två samhällena hade utvecklats olika bra och då kan tar man larver från det bästa samhället och låter bina föda upp dem till en ny drottning. Genom att välja pyttesmå bilarver som arbetsbina ger sitt eget superfood bidrottninggelé, får biodlaren efter någon månad en fertil drottning. När drönare parar sig med henne högt uppe i luften och själva dör, kan hon lägga upp till 2.000 ägg per dag.
– Att odla drottningar var mycket svårare än vad jag trodde. Man måste sitta och leta upp de rätta larverna som bara är ett och ett halvt dygn gamla och 1,5 mm långa, det är pilligt. Trots detta blev det hela 14 nya drottningar av Pauls larver.

Nyfikenheten en drivkraft
En av drivkrafterna till att bli biodlare har varit Pauls stora nyfikenhet på råvaran honung.
– Det har ju varit en stereotyp produkt här i Sverige. Jag vill förstå hur säsongerna funkar, hur det blommar, vad det ger för smaker. Det är en läroprocess.

Paul tycker att vi ska se mer på honungen som en egen produkt, inte bara något som ska blandas ner i något annat.
– Jag tycker det är en enorm, sinnlig och häftig upplevelse när jag får smaka min honung med smak av Älgö. Som biodlare njuter man mer av sin egen honung.

Första årets skörd där olika slungningar från olika kupor bjöd på olika smaker. Foto: Anna Lind Lewin.

Redan från starten engagerade han både familjen och sina kollegor på Fotografiska.
Biodlandet har gett avtryck på arbetet på restaurangen, numera köper kockarna bara in sortspecifik honung eller honung från speciella bigårdar.
– Vi har blivit mycket mer medvetna om hur vi använder honungen som smaksättare. Primörhonungen hör till exempel ihop med vårens mat, medan hösthonungen passar till den tyngre maten.

Själv tycker han att nästan inget slår rostat bröd eller scones med syrlig färskost och honung.
Och han ger rådet att passa på och njuta av honungen från platser man besöker när man reser.
Gärna ihop med andra råvaror från platsen.
– Rädda världen genom njutning är min mission! skrattar han.

Paul upplever inte att biodlingen är fysiskt jobbig, utan att utmaningen är att ha koll på sina bin. Han menar att det är viktigt att ha en erfaren biodlare att fråga de första åren. När han startade upp projektet att bli biodlare fick han stöd av sin mentor Lotta Fabricius Kristiansen och Svenska Bin, något han är tacksam för.
– Det kommer att ta tid att bli fullärd, men det är ju det som är så oerhört fascinerande. Nu hinner jag inte gå så djupt in i biodlingen för jag reser så mycket. När jag blir pensionär ska jag totalt dedikera mig och bli en riktig nörd!

Se filmen Paul och drottningarna här

Pauls bin. Foto: Anna Lind Lewin.

------------------------------------------------

Utvalda citat är hämtade från Biodlarpodden som drivs av Clara Lindqvist.
Hör hela intervjun med Paul Svensson på https://soundcloud.com/biodlarpodden

------------------------------------------------

Pauls biodlarmentor Lotta Fabricius Kristiansen ger råd till dig som vill bli biodlare:

Hur blir jag biodlare?
Gå en nybörjarkurs i biodling. Där brukar man också få hjälp med att köpa utrustning och bisamhällen. Nybörjarcirklar hittar du på www.sv.se

Vad ska jag tänka på?
Alla somrar är olika och det kan ibland vara svåra år att få bina att trivas när vädret inte är det bästa. Till exempel så har vi haft flera år på raken där det blivit dåliga honungsskördar och det hämmar förstås även bisamhällets utveckling. Biodlaren behöver vara observant och se till att bina får både nektar och pollen. I början är det svårt att få en överblick av vilka moment i biodlingen som är viktiga att tänka på och när de ska göras, att ta del av en erfaren biodlares råd är nödvändigt i början för att lyckas med sin biodling. Genom att vara medlem i en biodlarförening så får man det nätverk som behövs. Biodlarföreningarna runt om i landet hittar man på www.biodlarna.se

Behöver jag tillstånd?
Nej men man måste anmäla sin bigård till Länsstyrelsen och det är viktigt att veta var bisamhällena står om det blir utbrott av sjukdom i området.

Måste jag slunga all honung själv?
Du kan välja hur mycket honung du vill ha från bisamhället, resten kan lämnas kvar till bina (tänk bara på att inte all honung är lämplig som vintermat). Biodlarföreningarna har i vissa fall slunga att låna ut.

Hur gör jag sort- och säsongshonung?
Du ser till att skatta honungen efter just den blomsorten har blommat över och innan nästa dragväxt börjar blomma. Det gäller att placera bisamhällena i områden där det finns mycket blommor av samma sort för att få en sortspecifik honung. Säsongshonung är honung som gjorts av den lokala florans nektar och som skattats vid olika tidpunkter under säsongen, till exempel försommar, högsommar och sensommar.

Hur utbildar man sig till yrkesodlare?
Grunderna är de samma som för vilken biodling som helst, men det måste skalas upp och då behöver man bli mer medveten om antalet timmar man lägger på sin biodling för att bli effektiv. Biodlingsföretagarna som är yrkesbiodlarnas branschorganisation bistår med rådgivning i olika frågor se www.biodlingsforetagarna.se
Det finns också en yrkesutbildning i biodling i Höör, läs mer på http://yhbiodling.se


Så ser honungsbranschen i Sverige ut:

– I Sverige importeras 50 procent av all honung och de senaste åren har det varit stor brist på svensk honung på grund av ogynnsamt väder.

– Efterfrågan på lokal och ekologisk honung växer.

– Intresset för sort- och säsongshonung har ökat.

Läs mer om unika smaker på svensk honung

– För att säkra pollineringen i Sverige och skapa en reserv att använda vid eventuella sjukdomsangrepp behövs fler bisamhällen som kan pollinera våra grödor samt frukt och bär.

Läs mer om varför pollineringen är så viktig

Värdet av pollineringen av odlade grödor i Sverige är idag beräknat till 260–466 miljoner kr (en kvarts till en halv miljard)
En del jordbrukare hyr in biodlare som sätter ut sina samhällen då odlingarna behöver pollineras.

Läs mer om pollineringstjänster

Kommentarer (0)

Lägg till kommentar

Kommentera