Pressmeddelande -
Bygglov: Nytt prejudikat skapar nya möjligheter för bygglov utan detaljplan
Text: Artikeln är författad av Giedre Jirvell, rättsexpert inom mark- och miljörätt vid Jirvell Juridik AB
I en dom från Mark- och miljööverdomstolen vid Svea hovrätt (MÖD) den 13 september 2024 (mål P 16397-23) öppnas dörren för ett mer flexibelt förfarande kring bygglov. Domen, som rör fyra nya bostadstomter i Borlänge kommun, fastställer att bygglov kan beviljas utan krav på detaljplan, även för fler än tre tomter. Detta innebär en tydlig uppluckring av tidigare praxis, där gränsen sattes vid tre tomter som mest.
Vad innebär domen?
Domen klargör att kommunernas bedömning av behovet av detaljplan ska väga tungt och att en helhetsbedömning är avgörande. I det aktuella fallet fann MÖD att förutsättningarna för vatten och avlopp var tillräckligt utredda och att byggnationen skulle smälta in i befintlig bebyggelse. Tidigare hinder, som att området klassats som riksintresse för kulturmiljövård, bedömdes inte vara tillräckliga för att kräva detaljplan.
"Det här innebär att fler fastighetsägare kan få sina bygglov godkända utan den kostsamma och tidskrävande detaljplaneprocessen, särskilt om nybyggnationen kan anpassas till befintlig miljö", säger Giedre Jirvell, expert på mark- och miljörätt. Hon påpekar dock att kommunernas ansvar för att göra en noggrann bedömning av lokala förhållanden kvarstår.
Effekter för fastighetsägare
För fastighetsägare innebär detta en avsevärd förenkling och ökad flexibilitet. Bygglovsprocessen blir både snabbare och billigare, och möjligheterna att utveckla sin fastighet ökar, särskilt i områden som tidigare betraktats som restriktiva. Samtidigt kräver förändringen att fastighetsägare är noggranna med att uppfylla krav gällande exempelvis vatten, avlopp och miljöpåverkan.
Jirvell kommenterar: En balanserad utveckling
"Det är glädjande att se en rättsutveckling som både förenklar och upprätthåller en hög rättssäkerhet. Kommunerna får härmed större handlingsutrymme att balansera lokala intressen, vilket jag tror kommer gynna både fastighetsägare och samhällsutvecklingen i stort," säger Jirvell.
Hon har själv varit delaktig i processer som lett till viktiga avgöranden i mark- och miljödomstolar och prejudikat i Mark- och miljööverdomstolen, samt bidragit i utvecklingen av plan- och bygglagen.
MÖD:s dom visar att rättsordningen nu anpassar sig efter nya behov och möjligheter, samtidigt som den lämnar ett viktigt ansvar till kommunerna att värna om långsiktig och hållbar planering.
För fastighetsägare som överväger byggnation kan domen ses som ett ljus i tunneln – ett prejudikat som möjliggör tillväxt och nytänkande inom ramen för svensk mark- och miljörätt.
Historisk utveckling och framtid
Giedre Jirvell, som tidigare processat i flera uppmärksammade mål och vunnit framgång för fastighetsägare i frågor som rör strandskydd och bygglov, ser detta prejudikat som en naturlig del av en pågående förändring:
"De senaste tio åren har rättsutvecklingen gått mot att ge större frihet och ansvar till kommuner och fastighetsägare. Det här är ytterligare ett steg i den riktningen och ger oss nya verktyg för att lösa konflikter mellan olika intressen."
Hon avslutar med en förhoppning om framtiden: "Jag tror att vi kommer att se fler domar i samma riktning framöver. Det är ett bevis på att rättsordningen kan moderniseras utan att äventyra hållbarheten eller rättssäkerheten."
Domen i kontext
Domen från MÖD innebär inte bara ett nytt prejudikat, utan även en omprövning av hur svensk mark- och miljörätt ska tillämpas i praktiken. Genom att öppna för bygglov utan detaljplan, även i mer komplexa fall, skapas förutsättningar för en mer dynamisk och anpassningsbar rättstillämpning.
För fastighetsägare och kommuner är detta en möjlighet att tillsammans skapa en välbalanserad utveckling som gynnar både lokalsamhällen och enskilda individer. "Det här är ett exempel på hur juridiken kan vara en katalysator för positiv samhällsutveckling," avslutar Jirvell.
Relaterade länkar
Ämnen
Kategorier
Regioner
Giedre Jirvell är rättsexpert inom mark- och miljörätt, specialiserad på strandskydd och strandskyddsdispens enligt miljöbalken, respektive bygglov och detaljplaner enligt plan- och bygglagen. Med nästan 20 års erfarenhet har hon arbetat på Regeringskansliet, Mark- och miljödomstolen, och Havs- och vattenmyndigheten samt grundat Advokatfirman Mark- och miljörättsbyrån i Stockholm och Göteborg. Hon har varit rättssakkunnig för Naturvårdsverket och författat lagkommentarer till miljöbalken. Jirvell följer ständigt rättsutvecklingen och bidrar aktivt till remissförfaranden och lagstiftningsprocesser inom mark- och miljörätt, med bred erfarenhet från de flesta län och kommuner i Sverige.
