Gå direkt till innehåll
Radongas: vad är en farlig nivå för exponering?

Blogginlägg -

Radongas: vad är en farlig nivå för exponering?

Hälsoeffekterna av exponering för radongas är väl dokumenterade och kan i värsta fall vara livshotande. Faktum är att radongas i dag är den näst vanligaste orsaken till lungcancer efter rökning. Lungcancer hos människor som aldrig har rökt ökar dessutom och är nu den sjunde vanligaste orsaken till cancerrelaterad död i världen. Vi vet att långvarig exponering för gasen i våra hem och på våra arbetsplatser ökar sannolikheten att utveckla lungcancer.

All exponering för radongas utgör en viss risk, även om exponeringen är relativt låg. Det viktigaste budskapet är därför att vi måste fortsätta att mäta radonnivån i våra hem och på våra arbetsplatser. På så vis får man ett mätresultat som visar om det eventuellt behövs åtgärder för att minska radonhalten. Det finns samtidigt nationella och internationella lagar som har fastställts och anger vad som är acceptabla nivåer för exponering av radongas. Dessa nivåer kan vara så kallade referensnivåer, gränsvärden eller åtgärdsnivåer och de skiljer sig från land till land.

En av de första lagstiftningarna kring radon var Europeiska unionens EURATOM-direktiv 59/2013 ”Grundläggande säkerhetsstandarder”. Direktivets avsikt är att skydda EU-medborgare från de risker som uppstår på grund av joniserande strålning och radonexponering är därför en del av det direktivet. Referensnivån är 300 Bq/m3 när det gäller årlig radonaktivitetskoncentration.

EU:s medlemsländer uppmanas att implementera referensnivån i sina nationella lagar. De flesta länderna har antagit 300 Bq/m3, men vissa har beslutat om ett lägre värde på 200 eller 100 Bq/m3. I Sverige används 200 Bq/m3.

Utöver det fastställde EURATOM BSS-direktivet en gräns för stråldos från radonexponering på 6 mSv per år. Om dosen överskrider denna gräns bör arbetssituationen behandlas som en planerad exponeringssituation.

I USA är den så kallade åtgärdsnivån fyra pCi/l eller 148 Bq/m3, vilket inte är obligatoriskt på federal nivå. Ändå har de flesta stater inkluderat detta värde i den delstatliga lagstiftningen.

Slutligen har både WHO och IAEA angett nivåer för radonexponering. WHO anser att radonexponeringen inte bör överstiga 100 Bq/m3. IAEA har i sitt dokument, IAEA Basic Safety Standards, angett 300 och 1 000 Bq/m3. Skillnaden beror på om exponeringen sker yrkesmässigt eller i bostaden.

Avslutningsvis är det viktigt att vara medveten om vilken nivå som gäller där du bor eller arbetar. Kom också ihåg att hälsoeffekterna av exponering för radongas är långsiktiga. Därför är det viktigt att regelbundet mäta radonnivåerna både i hem och på arbetsplatser.

Kontakta oss gärna här om du behöver mer information.

Relaterade länkar

Ämnen

Kategorier

Kontakter

  • Radonova, radon i Attefallshus.jpeg
    Radonova, radon i Attefallshus.jpeg
    Licens:
    Medieanvändning
    Filformat:
    .jpg
    Storlek:
    2478 x 1654, 1,71 MB
    Ladda ner
  • Radonova, radon i källare
    Radonova, radon i källare
    Licens:
    Medieanvändning
    Filformat:
    .jpg
    Storlek:
    5427 x 3618, 2,56 MB
    Ladda ner

Relaterat innehåll

  • Förhöjda radonhalter kan finnas på alla typer av arbetsplatser

    Förhöjda radonhalter kan finnas på alla typer av arbetsplatser

    En ny undersökning visar att olika typer av arbetsplatser har små skillnader i uppmätta radonhalter. När Sveriges största radonlaboratorium Radonova mellan år 2018 och 2020 genomfört mätningar på cirka 10 000 svenska arbetsplatser är skillnaderna mellan kontor, industrier, affärer och skolor små. Undantaget gäller arbetsplatser under jord där radonhalterna som förväntat tenderar att vara högre.

  • Ny statistik visar att höga radonhalter lätt kan missas vid arbetsplatsmätning

    Ny statistik visar att höga radonhalter lätt kan missas vid arbetsplatsmätning

    ​Som landets största radonlaboratorium har Radonova data från mätningar på mer än 15 000 svenska arbetsplatser. Statistik från dessa mätningar visar att det finns en stor spridning var man finner radonhalter över det hygieniska gränsvärdet 200 Bq/m³. När statistiken analyserats är det mest påtagliga att spridningen av mätvärden på samma våningsplan ofta är stor.

  • Ny statistik visar att förhöjda radonvärden kan finnas i alla typer av bostäder

    Ny statistik visar att förhöjda radonvärden kan finnas i alla typer av bostäder

    Statistik från landets största radonlaboratorium Radonova visar att förhöjda radonvärden kan finnas i såväl gamla som nya bostäder. I flerfamiljshus har i genomsnitt 2,5 procent av bostäderna byggda mellan år 1980 och 2019 årsmedelvärden över 200 becquerel per kubikmeter. Mätningar i enfamiljshus byggda under samma period visar att 9,5 procent av husen har förhöjda radonvärden.

  • Mätsäsongen är snart slut – beställ radondosor senast 25 februari

    Mätsäsongen är snart slut – beställ radondosor senast 25 februari

    Säsongen för att genomföra en radonmätning som ger ett årsmedelvärde slutar den 30 april. Eftersom en sådan mätning ska pågå i minst två månader är det hög tid att beställa radondosor. Speciellt om du har många radondosor som ska placeras ut. Beställ senast 25 februari så kan mätningen påbörjas senast 1 mars. Annars behöver du vänta till 1 oktober för att påbörja radonmätningen.

  • Alviksskolan

    Stockholms skolor mäter radonhalten i realtid

    SISAB, Skolfastigheter i Stockholm AB, har påbörjat införandet av en ny lösning som gör det möjligt att mäta radonhalterna i realtid. Genom att ansluta Radonovas nya trådlösa radonlogger SPIRIT till SISAB:s befintliga AI-driftsystem SOLIDA kan radonhalten i skolorna nu mätas och analyseras kontinuerligt.

  • Marie och Pierre Curie har gett namn åt en av mätenheterna.

    Vilka enheter används för att mäta radongas?

    Svaret är inte lika enkelt som frågan. Eftersom det finns många olika sammanhang där radongas behöver mätas måste vi först klargöra mer exakt vad vi pratar om. Det kan exempelvis handla om exponeringen för radongas, koncentrationen av radongas i inomhusluft, radongaskoncentrationen i mark och radonhalten i vatten. Mätenheten skiljer sig åt beroende på vilken aspekt eller nivå man behöver mäta.

  • Hur påverkar radongas människors hälsa?

    Hur påverkar radongas människors hälsa?

    Radongas svarar för mer än hälften av allmänhetens totala exponering för naturlig joniserande strålning (UNSCEAR-rapport 2000). I dag vet vi också att förhöjda radonhalter kan påträffas i alla typer av byggnader och en viss mängd radongas finns överallt. Med det uppstår frågan varför radongas är farlig och hur den kan påverka människors hälsa?

  • När upptäcktes radongasen?

    När upptäcktes radongasen?

    Hälsoeffekterna av radonexponering i gruvor är allmänt kända sedan lång tid men riskerna med radonexponering i våra hem var inte en stor fråga förrän i mitten av 1980-talet. I den här artikeln beskrivs i korthet hur kunskapen om radon ökat.

  • Enkel radonmätning med radondosor

    Enkel radonmätning med radondosor

    Radon är en gas som finns i berggrunden. Det är en radioaktiv gas som bildas när radium sönderfaller. Radon kan komma in i byggnader genom till exempel vattnet, byggnadsmaterial och marken runt om och under huset. Byggnadsmaterial som kan innehålla radon är material baserat på sten som till exempel betong, blåbetong och tegel. Långvarig exponering för radon kan vara farligt och orsaka lungcancer.

  • Fem steg till sänkta radonhalter i bostadsrättsföreningar och hyresfastigheter

    Fem steg till sänkta radonhalter i bostadsrättsföreningar och hyresfastigheter

    Som BRF eller ägare till en hyresfastighet måste man ha kontroll på radonhalten i lägenheterna. Enligt Strålsäkerhetsmyndigheten ska radonmätning ske vart 10:e år eller i samband med ombyggnader. Artikeln är en översiktlig guide till hur man mäter och vid behov åtgärdar förhöjda radonvärden i flerbostadshus.

  • Därför bör man mäta radonhalten hemma och på jobbet

    Därför bör man mäta radonhalten hemma och på jobbet

    Det finns allt större kunskap om de hälsorisker som radonexponering medför. I dag vet vi att radongas är den näst vanligaste orsaken till lungcancer och studier visar att ett betydande antal lungcancerfall beror på just långvarig exponering för radongas.