Kännedomen om varumärket ”Seafood from Norway” har ökat stadigt sedan lanseringen 2017. En ny undersökning från Norges Sjømatråd visar att kännedomen i dag är uppe i hela 70 procent i Sverige. En ökning med 13 procentenheter sedan 2020.
”Seafood from Norway” är ett globalt varumärke som symboliserar de egenskaper som förknippas med norsk sjömat – hållbart odlad, eller vildfångad sjömat från Nor
Det nya nordiska teamet kommer att ledas av Trym Eidem Gundersen, som senast varit Norges Sjømatråds Fiskeriutsending i Italien. I samband med omstruktureringen kommer nuvarande Fiskeriutsending i Sverige, Sigmund Bjørgo, lämna Norges Sjømatråd för en tjänst som direktör för ny internationell tillväxt på TINE.
Från januari till april pågår den efterlängtade skrei-säsongen. Skreien är med sitt fasta och vita kött en norsk torsk-delikatess. Med ursprung i världens största torskbestånd, den nord-ost-arktiska, är det dessutom en av de mest hållbara fiskarna som finns att äta.
Norges Sjømatråd går in i ett samarbete med den ideella organisationen EAT för att främja konsumtionen av hållbar sjömat. Målet är att bidra till en förändring inom det globala livsmedelssystemet så att det inkluderar mer mat från havet.
Nästa år spås bli avgörande för vad och hur vi äter. Den allra första FN-konferensen om mat kommer att äga rum i oktober 2021 och grundaren och ordföranden för
Norskt havsbruk använder mindre antibiotika än någon annan animalisk proteinproduktion. 2019 hade norska laxodlingar mer eller mindre uteslutit användandet av antibiotika.
I en artikel från Dagens Nyheter, publicerad den 7 oktober 2020, likställs räkans klimatpåverkan med biffens. Trots att RISE:s undersökning är välgjord är det olyckligt att all räkproduktion, oavsett ursprungsland och fångstmetod, klumpas samman och jämförs med svenskt nötkött.
En stor internationell studie från Norges Sjømatråd visar att svenskar som ofta äter fisk och skaldjur även äter mer hållbart. Drygt 60 procent av dem som uppger att de äter sjömat minst en gång i veckan säger att de också gjort förändringar i sin vardag för en mer hållbar kost.
I en stor internationell studie från Norges Sjømatråd uppger 70 procent av svenskarna att de vill äta mer sjömat i framtiden. Samtidigt visar studien att hela 66 procent av svenskarna enbart äter sjömat en gång i veckan eller mer sällan, långtifrån svenska Livsmedelsverkets rekommendationer om att vi ska äta fisk och skaldjur två till tre gånger i veckan.
Norges sjømatråd skickar löpande ut nyhetsbrev med insikter om konsumentbeteenden, statistik och nyheter. Här kan du ta del av dessa.
Den norska sjömatsindustrin arbetar fortsatt aktivt för att leverera säker, hållbar och näringsrik mat under den pågående corona-pandemin.
Den norska laxindustrin har nästan helt slutat använda antibiotika och all odlad lax från Norge är helt fri från rester av antibiotika och andra läkemedel. Under 2018 användes 0,069 milligram antibiotika per kilo lax. Som jämförelse användes 12,9 milligram för att producera ett kilo kött i det svenska jordbruket.
Med ansvarsfull och hållbar hantering kan haven förse oss med sex gånger mer mat än vad de gör i dag. Det visar en rapport från en global expertpanel som presenterades på en FN-konferens under tisdagen.
Att äta mer sjömat kan vara en del i lösningen för världens klimatutmaningar, det visar en ny rapport baserad på data från 165 experter och forskare.
SVAR PÅ INSÄNDARE i DN Åsikt. Norsk odlad lax är hälsosam att äta. Noggranna kontroller ser till att fisken mår bra och miljön bevaras, skriver Anders Snellingen på branschorganisationen Norges sjömatråd.
TT publicerade idag (190919) en artikel om laxfiskares oro för följderna av rymningar från norska laxodlingar. Hittills i år har 273 000 laxar rymt från norska laxodlingar, vilket är nära en fördubbling jämfört med förra året. Detta är något den norska myndigheten Fiskedirektoratet och branschen i stort ser mycket allvarligt på.
Norska sjömatsproducenter innehar fyra av tio topplaceringar i 2019 års Coller FAIRR Protein Index. Indexet rankar 60 av världens största proteinproducenter utifrån ett hållbarhetsperspektiv.
Konsumtionen av sjömat har stabiliserats efter flera års nedgång. Trots den brutna nedgången äts det alldeles för lite fisk och skaldjur i Sverige. 64 procent av svenskarna äter bara sjömat en gång i veckan eller mer sällan, vilket är långt ifrån Livsmedelsverkets rekommendation på två till tre gånger i veckan.
Nyligen tog Åre kommun beslutet att sluta servera odlad lax i förskolor och skolor med, bland annat, motiveringen att laxen skulle innehålla höga halter av miljögifter. Då det inte alls stämmer kan beslutet få allvarliga konsekvenser för ungas hälsa. Det menar Jon ØyvindOdland, professor i global hälsa vid Norges tekniska och naturvetenskapliga universitet (NTNU) i Trondheim.
Med anledning av Åre kommuns beslut att sluta servera odlad lax på kommunens skolor och förskolor skrev Norges Sjömatråd en debattartikel som publicerades i Östersunds-Posten. Norges Sjömatråd anser att Åre kommun agerat felaktigt och bemöter därför här de påståenden som ligger till grund för beslutet.
I dagens Svenska Dagbladet (190710) finns en artikel om norsk odlad lax. I ingressen går det att läsa att ”sanningen om den norskodlade laxen fick svenska Mikael Frödin att häpna”. Men vilken ”sanning” är det som syftas till?