Dags att sluta med styvmoderlig behandling av humankapital

I ett vanligt företag står personalen för 70 procent av tillgångarna. Trots det tillåts HRM-system inte kosta mer än en bråkdel av ett nytt affärssystem.

- Ett system som hanterar en så stor del av företagets tillgångar, och som kan ge ovärderliga insikter för företagets utveckling, borde värderas högre än så, säger Jules Olivier, Head of Product Management på Simployer Sweden.

På många olika nivåer, och på många olika avdelningar, mäter företag allt som händer ner i minsta detalj. Det finns system som kan mäta avvikelser i produktion ner på miljondelar, det finns ekonomisystem som kan mäta kostnader ner på öret.

- Men trots att det finns KPI:er högt och lågt brukar nyckeltal som rör HR behandlas väldigt styvmoderligt, konstaterar Carl Wellenius, head of sales på Simployer.

Ofta beror det på att företaget helt enkelt inte har tillgång till den data man behöver. För medan många företag investerar stora pengar i affärssystem är det få som lägger samma resurser på HR-systemet.

- Ett nytt affärssystem kan lätt kosta tre till fyra procent av företagets årsomsättning i implementeringskostnad. Ett HR-system däremot får bara kosta tre till fyra procent av affärssystemet. Trots att det är i HR-systemet som 70 procent av tillgångsmassan finns, säger Carl Wellenius.

Dessutom kan avsaknaden av ett HR-system komma att kosta företaget stora pengar. Dels i form av ineffektivitet när HR och chefer måste ägna sig åt repetitiv, onödig administration, dels i form av de kortsiktiga beslut som fattas när data och därmed insikt om personalen är spridd för vinden snarare än samlad på ett och samma ställe.

- Ta bara en sådan vanlig sak som lönerevision. Det är visserligen något som återkommer, men det är inte tillräckligt ofta för att cheferna ska känna sig varma i kläderna, och då glömmer de bort hur de resonerade för ett år sedan, hur historiken ser ut, var de hittar rätt information. Och så blir det beslut fattade på magkänsla, eller samtal efter samtal till HR och lön för att försöka få rätsida på all information som behövs, säger Jules Olivier.

Totalt räknar Simployer med att ett medelstort företag med cirka 300 anställda lägger cirka 700 arbetstimmar per år på lönerevision.

- Men genom att ha ett bra systemstöd där all information som chefen behöver finns samlat på ett enda ställe kan man minska det här till cirka 260 timmar. Det är tio sparade arbetsveckor direkt i chefsledet, varje år. Det kan man använda till väldigt mycket mer värdeskapande arbete än att sitta i telefon och jaga rätt person hos HR, konstaterar Jules Olivier.

Men inte nog med att ett HR-system skapar en tryggare, snabbare och mer transparent process, det bidrar också till att minska personalomsättningen.

- På tio-i-topp-listan varför talanger slutar är att man anser att man inte har rätt ersättning, att man upplever att arbetsgivaren har brutit sina löften, samt att man har en dålig relation till chefen. Ett HR-system gör hela löneprocessen mer transparent, vilket adresserar alla de här problemen, påpekar Jules Olivier.

Det är dock inte bara lönerevisionen som underlättas av ett bra HR-system, utan all administration, alla myndighetskrav och all datainsamling kan hanteras så mycket enklare.

- Med rätt HR-system kan man skala bort väldigt mycket onödiga, repetitiva tjänster så att personalen istället kan lägga sin tid på att utveckla verksamheten och se till att företaget blir en riktigt bra arbetsgivare.