Nyhet -
Digital natives intar arbetslivet och ställer nya krav på ledarskapet
En medveten strategi för ledarskap blir allt mer relevant för arbetsgivare. Inför en ny generation anställda måste dagens arbetsgivare vara medvetna om sina egna värderingar och att medarbetarnas utveckling ställer nya krav på ledningen.
– Dagens medarbetare har större digital kompetens än någonsin tidigare. Nu finns det en våg av "digital natives" som har vuxit upp med digitala plattformar och vill ut i arbetslivet. Många chefer upplever en press att nå samma digitala kompetensnivå som deras yngre medarbetare. Det skapar nya utmaningar för ledningen, säger Gard Rønning, country manager för Simployer Norge.
Arbetsgivare som ansvarsfulla medborgare
Rønning poängterar att dagens anställda är måna om både arbetsgivarens värderingar och sina egna utvecklingsmöjligheter.
– Dagens anställda är mer medvetna om arbetsgivarnas etiska värdegrund, och om arbetsgivaren tar sitt sociala ansvar. Då blir det en förutsättning att ha en värdegrund som är i linje med medarbetarnas förväntningar.
– Dessutom förväntar sig medarbetarna att arbetsgivaren har en plan för kontinuerlig kompetensutveckling. Begreppet "livslångt lärande" kommer att bli ännu viktigare i en tid då medarbetarna måste följas upp på andra sätt. Den här utvecklingen ställer naturligtvis andra krav på ledarna, säger han.
Ledarskap på hybridarbetsplatser
Rønning har sett hur hybridarbetsplatser har förändrat hur vi arbetar.
– Det är tydligt att arbetsdagen ser annorlunda ut beroende på om man är hemma eller på kontoret. Vi hör hela tiden om medarbetare som koncentrerar sig bättre och får större lugn och ro när de arbetar hemma. Samtidigt ser vi också att mer sociala arbetssätt fungerar bättre på själva arbetsplatsen som exempelvis "brainstorming". Detta kommer också att påverka chefernas arbetsdag eftersom de måste planera och följa upp medarbetarna på olika sätt.
Han berättar också om helt nya ledarskapsutmaningar i det hybrida arbetet.
– Eftersom många företag numera inte kräver fullständig närvaro på arbetsplatsen är det flera som pratar om vad man kan göra får att få anställda att vilja komma in till kontoret. Att man ens skulle behöva ha incitament för att komma in till arbetsplatsen var det ingen som tänkte på för två år sedan.
– Nu ser vi också värdet av social interaktion för att skapa, underhålla och förändra kulturen inom organisationen. Sedan måste man se till att de anställda trivs på arbetsplatsen, och det kräver att arbetsgivaren är medveten om vilken roll den ska fylla. Man måste fundera på värdet av flexibla arbetsformer och hur man bäst leder medarbetare både på hemmakontoret och på arbetsplatsen.
Han upplevde själv stora utmaningar i samband med att utbilda nya medarbetare under pandemin.
– Jag tycker att det har varit för mycket fokus på medarbetarnas rätt till självbestämmande, och för lite fokus på att vara anställd i ett team. Digitala möten blir ofta formella och gör det svårare att ta de korta informella samtalen om hur man bäst löser en uppgift. Det gäller särskilt nyanställda, säger han.
Bygg förtroende på digitala mötesplatser
Rønning poängterar att många bygger sitt ledarskap på förtroende och att digitala mötesplatser skapar utmaningar för det.
– Forskning visar att 80 procent av kommunikation sker genom kroppsspråk. Då blir det naturligtvis svårare att skapa förtroende när man bara ser ett ansikte på en skärm. När du möter människor digitalt missar du olika signaler och har färre möjligheter att se hur medarbetarna faktiskt mår. Den dagliga uppföljningen av anställda blir helt enkelt svårare på hemmakontoret.
Han menar att digitala mötesplatser ger mindre utrymme för sparring och möjlighet att följa upp medarbetarnas kompetens.
– Att sitta i samma rum och följa med i samtalen ger en möjlighet att upptäcka kompetensluckor för ledaren. Vi hör också om anställda som arbetar i andra länder som känner att de har en högre tröskel för att fråga om råd. Här i Skandinavien har vi en kultur där det uppmuntras att dela med sig av kunskap. I andra kulturer kan det ses som inkompetens att be om hjälp. Sådana kulturella skillnader blir också en faktor man bör vara medveten om när man ökar användningen av distansarbete, säger han.
