Toppröjning i lövskog kan ge hög kvalitet
Toppröjning, vilket innebär att röjstammar kapas på en högre nivå över marken, har flera fördelar jämfört med traditionell röjning.
Toppröjning, vilket innebär att röjstammar kapas på en högre nivå över marken, har flera fördelar jämfört med traditionell röjning.
Ädellövskogar som etablerats på åkermark har oväntat god artrikedom visar forskning vid SLU i Alnarp.
Rekreation i sydsvensk skog har i vissa fall högre värde än virkesproduktionen visar ny forskning vid SLU. Friluftsliv i ädellövskog är särskilt värdefullt.
Daglig vistelse i skog med lövträd minskar psykisk ohälsa visar ny forskning vid SLU. De nya rönen presenteras vid skogskonferensen vid SLU i Alnarp.
När hyggena efter det senaste decenniets stormar skulle återplanteras fanns en unik chans att förändra skogslandskapet. Men trots stöd och bidrag från samhället fortsätter skogsägarna att plantera gran. Varför?, undrar Magnus Löf, forskningsledare vid SLU i Alnarp.
Trädslagen alm och ask är på väg att dö i Sverige. Ekar, alar och hästkastanjer har skadats svårt. Nu varnar forskare vid SLU för att ännu fler sjukdomar kan drabba träden. Nya rön presenteras vid skogskonferensen som arrangeras vid SLU i Alnarp 25-26 november.
Mycket energi kan sparas om fuktig fodersäd konserveras med mjölksyrabakterier eller jäst i stället för att torkas, och dessutom förbättras näringsvärdet. Om man utgår från en startkultur med utvalda mikroorganismer är risken för feljäsning liten. Detta visar en Matilda Olstorpe i en avhandling från SLU.
Det finns två sätt att låta gamla soptippar åldras. Idag lämnar vi dem ifred och låter nedbrytningen ta den tid den tar. En avhandling av Monica Östman från SLU tyder dock på att det på längre sikt kan vara skonsammare för miljön att påskynda åldrandet.
Mannen bakom mossorna är Johann Hedwig och inte Carl von Linné. Nu går hans arbete vidare med unika och vackra bilder i senaste volymen av Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna som ges ut av ArtDatabanken SLU. Visste du att flera färg- och formrika arter växer på döda djur och spillning? Och att flera mossor är mycket sällsynta och betydelsefulla för svensk naturvård?
PRESSINBJUDAN FRÅN SLU 2008-11-18 Åtskilliga forskningsprojekt vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, har under åren resulterat i innovativa företag. Spännande upptäckter har realiserats till nya produkter. Vid ett seminarium 27/11 presenterar SLU ett antal innovationer.
Under 1840-talet importerades många nya prydnadsväxter till 1600-talsslottet Grönsöö vid Mälaren. Anna Tandre vid institutionen för stad och land, SLU, har grävt i slottsarkiven och hittat växtlistor från den tiden. Hon har också studerat den fruktodling som utvecklades i början på förra seklet och som fortfarande drivs.
Skrovliga betonggolv gör att många smågrisar får småsår som banar väg för hälta och ledinfektioner. Problemen kan minskas betydligt om golven görs slätare med avjämningsmassa eller förses med rikliga mängder strö. Det visar Mate Zoric i en avhandling från SLU.