Från och med den första februari 2009 tar Ulrika Geber tjänstledigt från sin tjänst som enhetschef på Centrum för uthålligt lantbruk (CUL) vid SLU. Ulrika tar tjänstledigt för att pröva vingarna som lantbruksdirektör vid Länsstyrelsen i Stockholms län.
Under den torra årstiden är bete och hamling av blad från träd och buskar ett sätt att livnära boskapen i halvtorra delar av Västafrika, men det är viktigt att träden inte överutnyttjas. Salifou Ouédraogo från SLU har undersökt hur kor, får och getter utnyttjar blad från olika arter av buskar och träd. Han har även undersökt bladens näringsvärde.
Grisar växer lika bra med lägre proteinhalt i fodret än normalt om de utfodras fritt, enligt Magdalena Høøk Presto vid SLU. Om de dessutom får fri tillgång till grovfoder och får vistas ute och böka, minskar stressen och aggressionerna mellan djuren.
Toppröjning, vilket innebär att röjstammar kapas på en högre nivå över marken, har flera fördelar jämfört med traditionell röjning.
Ädellövskogar som etablerats på åkermark har oväntat god artrikedom visar forskning vid SLU i Alnarp.
Rekreation i sydsvensk skog har i vissa fall högre värde än virkesproduktionen visar ny forskning vid SLU. Friluftsliv i ädellövskog är särskilt värdefullt.
Daglig vistelse i skog med lövträd minskar psykisk ohälsa visar ny forskning vid SLU. De nya rönen presenteras vid skogskonferensen vid SLU i Alnarp.
När hyggena efter det senaste decenniets stormar skulle återplanteras fanns en unik chans att förändra skogslandskapet. Men trots stöd och bidrag från samhället fortsätter skogsägarna att plantera gran. Varför?, undrar Magnus Löf, forskningsledare vid SLU i Alnarp.
Trädslagen alm och ask är på väg att dö i Sverige. Ekar, alar och hästkastanjer har skadats svårt. Nu varnar forskare vid SLU för att ännu fler sjukdomar kan drabba träden. Nya rön presenteras vid skogskonferensen som arrangeras vid SLU i Alnarp 25-26 november.
Mycket energi kan sparas om fuktig fodersäd konserveras med mjölksyrabakterier eller jäst i stället för att torkas, och dessutom förbättras näringsvärdet. Om man utgår från en startkultur med utvalda mikroorganismer är risken för feljäsning liten. Detta visar en Matilda Olstorpe i en avhandling från SLU.
Det finns två sätt att låta gamla soptippar åldras. Idag lämnar vi dem ifred och låter nedbrytningen ta den tid den tar. En avhandling av Monica Östman från SLU tyder dock på att det på längre sikt kan vara skonsammare för miljön att påskynda åldrandet.
Mannen bakom mossorna är Johann Hedwig och inte Carl von Linné. Nu går hans arbete vidare med unika och vackra bilder i senaste volymen av Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna som ges ut av ArtDatabanken SLU. Visste du att flera färg- och formrika arter växer på döda djur och spillning? Och att flera mossor är mycket sällsynta och betydelsefulla för svensk naturvård?
