Företagens syn på investeringar i infrastruktur

DagensIndustri har frågat vd:ar om de anser att Sverige borde öka statsskulden och satsa mer på investeringar.Nästan hälften svarade ja på frågan. Här finns ett embryo till slutet på denförsiktiga sparpolitik som hållit tillbaka investeringskraften under årtionden!Finansdepartementet sitter idag sitter på en sprängfylld kassa och den svenskastatsskulden ligger på historiskt låga nivåer, men infrastrukturskulden ärdesto större. Näringslivets vd:ar bekräftar bilden. De mest prioriteradeinvesteringsområdena för dem är energiförsörjningen och investeringar ikärnkraft och mer järnväg kommer på en god andraplats. Även Svenskt Näringslivsvd instämmer: ”Att infrastrukturfrågorna kommer så högt upp är heller ingenstörre överraskning. Det visar att vi har en väldigt stor underhållsskuld ochett stort nyinvesteringsbehov”.

Politiken har nu chansen attsvara upp och finansminister Elisabeth Svantesson (M)valde nyligen att samla flera av landets tyngsta företagsledareför att stärka statens samverkan med näringslivet. De två centrala målen är attförbättra kompetensförsörjningen och få fart på investeringarna iinfrastrukturen i linje med Jacob Wallenbergs utspeltidigare i år. Ska de nya investeringarna ske på sedvanligt sätt genomutökade anslag? Alternativt – ska de realiseras exempelvis genomlånefinansiering eller OPS, möjligen i kombination med nya organisatoriskastrukturer? Vi ser fram emot att lämna vårt bidrag till diskussionen och ärglada att Järnvägsdagen den 29 novembersvarar upp mot behovet att diskutera lösningar.

Hur ska avstängningar avjärnvägstrafiken genomföras vid större banarbeten? Och hur optimeras arbetetinom den begränsade tid i spår som entreprenaden erhåller? Vi skrev om det för ett par veckor sedan och diskussionen går varm på insidan i branschen kopplat tillkommande inriktningsplanering och regeringsuppdraget om förbättrat underhåll. Vi ser idag en störreacceptans än tidigare hos tågföretag att acceptera längre totalavstängningar.Men villkoren för det är optimering av:

• omledningsmöjligheterför existerande tågtrafik,
• sekvensenseringav små och stora kapacitetshöjande åtgärder som ger bättre omledning,
• metoder och maskinersom tar minsta möjliga tid i spår,
• dialogmed branschen och samplanering, banarbeten i första hand helger och sommartid,med hänsyn till slutkunders och näringslivets behov,
  
• samhällsekonomi.