Tillsammans utvecklar vi dynamisk kollektivtrafik

Hur kan dynamisk kollektivtrafik gå från pilotprojekt till en fungerande del av det ordinarie kollektivtrafiksystemet? Den frågan står i centrum för DRT Accelerator Network, ett nationellt nätverk som Trivector Mobility driver i nära samarbete med Svensk Kollektivtrafik. I nätverket deltar tio regionala kollektivtrafikaktörer för att dela erfarenheter, ta del av forskning och tillsammans utveckla den dynamiska kollektivtrafiken. Nu finns möjlighet för fler att ansluta.

Dynamisk kollektivtrafik (DRT – Demand Responsive Transport, ibland även anropsstyrd trafik) utvecklas nu snabbt i Sverige. Flera regioner testar och inför olika varianter: zonbaserad buss on-demand, anropsstyrda avgångar i regiontrafik, eller hybridupplägg som kopplar DRT till stomlinjer. Dynamisk kollektivtrafik kan ge fler möjlighet att resa där underlaget för linjelagd trafik är begränsat.

För att DRT ska fungera som en del av den regionala kollektivtrafiken behöver den samspela med övrig trafik – från reseplanering och bokning till byten, biljetter och uppföljning. Med utgångspunkt i pågående tester, projekt och forskning ska nätverket bidra till att utveckla arbetet med att planera, integrera, upphandla och styra trafiken.

Erfarenheter från forskning och praktik

I nätverket delas erfarenheter från regionala DRT-lösningar. Ett exempel är Värmlandstrafikens utvecklingsarbete, där ett ökat resande har följts av fortsatt arbete med att integrera den dynamiska trafiken i kollektivtrafiksystemet och införa den i samtliga kommuner i Värmland.

Även forskning bidrar med perspektiv på utvecklingen. Inom Policylabb för efterfrågestyrd kollektivtrafik – K2 för efterfrågestyrd kollektivtrafik studeras dynamisk kollektivtrafik i Sverige. Studierna visar bland annat att resebokningen ofta sker via separata appar, medan betalningssätt och taxa kan vara desamma som i övrig kollektivtrafik. För resenären behöver dock hela kedjan fungera, från att hitta och boka resan till att kunna lita på upphämtning och byten. Trafikens flexibilitet behöver därför förenas med trygghet och förutsägbarhet i vardagsresandet.

Erfarenheter från svenska piloter pekar på ökad tillgänglighet, exempelvis genom närmare hållplatser och utökade öppettider. Samtidigt varierar de ekonomiska förutsättningarna, och effekter på bilresande och bilägande behöver följas upp. Ett ökat resande med DRT behöver därför bedömas tillsammans med kostnaderna och nyttan för kollektivtrafiksystemet som helhet.

Från pilotprojekt till permanent trafik

För att dynamisk kollektivtrafik ska bli en del av det ordinarie kollektivtrafiksystemet behöver den integreras med övrig trafik. I dialog med Samtrafiken har nätverket diskuterat möjligheter och utmaningar med att synliggöra trafiken i den nationella reseplaneraren. En samsyn nåddes om att prioritera detta som ett första steg.

Men vägen från pilotprojekt till permanent trafik handlar om mer än att få tekniken på plats. Svensk Kollektivtrafik har i nätverket delat erfarenheter kring varför många initiativ stannar vid pilotprojekt. Utmaningarna handlar bland annat om uppdrag, ägarskap och integration. En viktig utgångspunkt är därför att redan från början klargöra vilket problem tjänsten ska lösa och för vilka målgrupper.

Frågor för nätverkets arbete under 2027

Under 2027 fördjupas arbetet med frågor som flera regionala kollektivtrafikaktörer delar:

• Varför dynamisk trafik? Tjänstens syfte, målgrupper och roll i det lokala och regionala resandet.
• Hur blir dynamisk trafik en del av helheten? Enkla och sömlösa kundlösningar och samspel med övrig kollektivtrafik.
• Vad är tjänsten värd? Samhällsnytta och värde, och hur dessa kan bedömas i förhållande till kostnaderna.
• Hur kan resurserna användas smartare? Integration av trafikslag och samnyttjande av fordon och andra resurser.
• Hur upphandlar vi flexibilitet? Juridik, avtal och upphandling som stödjer en trafik som kan anpassas över tid.

Utvecklingen av autonom trafik väcker också frågor om framtidens DRT. Erfarenheter av dagens tjänster kan bidra med kunskap om bland annat trafikstyrning, resenärsstöd och integration med övrig kollektivtrafik.

Genom att dela erfarenheter av både det som fungerar och det som ännu är svårt kan nätverkets deltagare utveckla kunskapen om hur dynamisk kollektivtrafik kan planeras, införas och följas upp.

Nästa träff äger rum i Stockholm i december. Fler regionala kollektivtrafikaktörer är välkomna att ansluta.