Gå direkt till innehåll

Ämnen: Medicinsk forskning

  • Antibiotika kan påverka tarmfloran i flera år

    Behandling med antibiotika kan påverka sammansättningen av bakterierna som lever i tarmen, den så kallade tarmfloran, under lång tid. En ny studie visar att vissa typer av antibiotika kan kopplas till förändringar i tarmfloran i upp till fyra till åtta år efter behandlingen. Resultaten har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Nature Medicine.

    Tove Fall håller i ett rör med avföringsprov.
  • Ove Öhman får Uppsala universitets innovations- och entreprenörspris

    Ove Öhman är eftertraktad mentor för startupföretag och stöttar många yngre framgångsrika forskare och bolagsägare. Han har själv, med inspiration av cd-skivans konstruktion, skapat högprecisa analysverktyg som kan användas för bland annat proteinanalys och snabba bakterietester. Nu får han Uppsala universitets innovations- och entreprenörspris.

  • Olika barnhjärntumörer härstammar från samma typ av cell

    Forskare har upptäckt att allvarliga hjärntumörer hos barn, som till synes är helt olika, uppstår från samma typ av cell. Celltypen kan ge upphov till tumörer i tallkottkörteln, näthinnan och lillhjärnan. Att man nu vet att tumörerna är besläktade kan göra det möjligt att behandla dem på liknande sätt.

  • Fiberrik kost kopplas till minskad risk för hjärtsjukdom vid nattarbete

    Personer som arbetar natt har en högre risk att drabbas av kranskärlssjukdom som är en typ av hjärtsjukdom. En ny studie tyder på att ett högre fiberintag kan bidra till att minska denna risk. Studien omfattade över 220 000 vuxna i Storbritannien och publiceras i European Journal of Epidemiology.

    Porträtt Christian Benedict
  • Screening ökar upptäckten av tidig kolorektalcancer

    Fler fall av kolorektalcancer upptäcks i ett tidigt skede efter screening. Det visar ny forskning som bygger på data från 278 000 60-åringar, vilka slumpmässigt fick genomgå en av två undersökningar eller ingen screening alls. Studien, som är ett samarbete mellan Uppsala universitet och Karolinska institutet, har publicerats i Nature Medicine.

    Porträttbild Marcus Westerberg
  • Hjärnskada kan leda till återkommande sjukfrånvaro

    Personer som drabbats av traumatisk hjärnskada har en ökad risk för sjukfrånvaro som kan återkomma flera år efter skadetillfället, oavsett hur allvarlig skadan är. Det visar en ny nationell registerstudie från Uppsala universitet i samarbete med KI, som baserats på nära 100 000 personer med traumatisk hjärnskada.

    Elham Rostami står i blåa kirurgkläder i en operationssal.
  • Allt fler får diagnosen hjärtmuskelsjukdom

    Under de senaste två decennierna har antalet patienter som diagnostiseras med hjärtmuskelsjukdomar, så kallade kardiomyopatier ökat markant. Det visar en ny studie som kartlagt samtliga fall av kardiomyopati i Sverige. Även om det skett en ökning, är det fortfarande osäkert om det beror på att fler drabbas av hjärtmuskelsjukdom eller på att vården blivit bättre på att ställa diagnos.

    Ett stetoskop hålls mot en bröstkorg.
  • Rätt blodtrycksläkemedel kan minska vårdkostnader

    Patienter som börjar sin blodtrycksbehandling med så kallade ARB-läkemedel fortsätter i högre grad med samma medicin jämfört med patienter som startar med andra preparat. Att välja rätt läkemedel redan från början kan därmed förbättra både hälsa och livskvalitet – och samtidigt minska vårdkostnaderna. Det visar en ny studie där data från 340 000 patienter har undersökts.

  • Exponering för PFAS och PCB:er kopplas till ökad sannolikhet för MS

    Människor som exponerats för både PFAS och PCB:er, har ökad sannolikhet att insjukna i multipel skleros (MS). De nya forskningsresultaten baseras på analyser av blodprover från över 1 800 personer i Sverige och utgör en av de mest omfattande studierna hittills av hur kemiska miljöexponeringar kan påverka MS-utveckling.

    Aina Vaivade och Kim Kultima står i labbmiljö. Aina håller i en låda med blodprover. Bakom syns en stor maskin.
  • Ny teknik kan leda till precisionsbehandling av barnhjärntumörer

    Den elakartade barnhjärntumören medulloblastom drivs av proteiner långt inne i cancercellerna som det ofta inte finns några verksamma läkemedel mot. Forskare vid Uppsala universitet har identifierat en ny genetisk teknik som gör det möjligt att angripa tumörceller med förhöjda nivåer av sådana proteiner.

  • Bröstcancerrisk varierar mellan olika hormonella preventivmedel

    En ny studie som undersöker om hormonella preventivmedel påverkar risken för bröstcancer visar att vissa gestagener – särskilt desogestrel – är kopplade till en högre risk för bröstcancer. Studien baseras på över två miljoner kvinnor och tonårsflickor i Sverige.

  • D-vitaminbrist ökar risken för komplicerade förlossningar

    Gravida kvinnor med D-vitaminbrist kan drabbas av osteomalaci – en form av benuppmjukning. En ny studie visar att tillståndet ökar risken för att förlossningen behöver avslutas med sugklocka eller akut kejsarsnitt femfaldigt. Muskelsvaghet till följd av D-vitamin- och kalciumbris kan, tillsammans med de bäckenförändringar som historiskt förknippats med osteomalaci, vara en möjlig förklaring,

    Vägskylt till förlossningsavdelningen på Falu lasarett i Falun.
  • AI-stödd screening av livmoderhalscancer testad i Kenya och Tanzania

    AI kan användas för att hitta livmoderhalscancer hos kvinnor i resurssvaga delar av världen. För att det ska fungera krävs dock investeringar i vårdpersonal, tillförlitliga försörjningskedjor och förtroende i samhället. Det visar en ny studie från Uppsala universitet, Karolinska Institutet och Helsingfors universitet där forskare testat en AI-stödd analys på landsbygdssjukhus i Kenya och Tanzania.

    En kvinna sitter vid ett inskrivningsbord där det står cencer screening. En man tar emot hennes uppgifter.
  • Ytterst få ångrar juridiskt könsbyte

    Färre än en procent av personerna som bytt juridiskt kön väljer att återgå till könet de fick vid födseln. Det visar en ny studie från Uppsala universitet där forskarna undersökt hur stabilt ett könsbyte är över tid.

    Kristen Clark står utomhus framför psykiatrins hus. Hon tittar in i kameran.
  • Olof Rudbeckdagen 2025: "Diabetes – en tyst pandemi"

    Diabetes – en tyst pandemi, är temat för årets Olof Rudbeckdag, som äger rum den 17 oktober på Akademiska sjukhuset. Under dagen kommer det att bjudas på föreläsningar av framstående forskare. Bland annat går det att lyssna på professor Per-Ola Carlsson på temat "Kan utvecklingen av typ 1-diabetes förebyggas eller botas?" och professor Tove Fall om "Arv eller miljö – vad beror typ 2-diabetes på?"

    En äldre tecknad bild av Olof Rudbeck.
  • Hjärnäpplet till Ola Spjuth

    Ola Spjuth använder sig av robotar och AI för att testa säkerheten hos läkemedel. Nu tilldelas han priset Hjärnäpplet.

    Ola Spjuth står framför en vit tavla där det ritats lite i ena hörnet. Det är svårt att se vad ritningen föreställer.
  • AI kan hitta cancer som patologerna missar

    Män som bedömts som friska efter en patolog analyserat deras vävnadsprov kan ändå ha en tidig form av prostatacancer. Med hjälp av AI har forskare vid Uppsala universitet kunnat hitta subtila förändringar i vävnaden som gör att cancern kan upptäckas långt innan den blir synlig för det mänskliga ögat.

    Carolina Wählby pekar på en stor skärm där det syns bilder av biopsier från patienter.
  • Stöd för fortsatt användning av sond efter matstrupscancerkirurgi

    I den största nordiska studien hittills kring matstrupscancerkirurgi ser forskarna tydliga bevis för att avlastning med så kallad sond kan förebygga svåra komplikationer. Resultaten utmanar en trend med mindre sondanvändning efter stora kirurgiska ingrepp. Studien har letts från Uppsala universitet och publiceras nu i Lancet Regional Health Europe.

    Tecknad bild på en patient med trasig matstrupe. Sedan en bild på en patient utan tub och en bild på en patient med tub.
  • Hittat generna som styr hjärntumörers spridning – kan leda till ny behandling

    En internationell forskargrupp ledd från Uppsala universitet har identifierat tre nyckelgener som styr hur den aggressiva hjärntumören glioblastom sprider sig i hjärnan. När forskarna slog ut generna hos försöksdjur förändrades tumörens spridningsmönster. I flera fall förlängdes också överlevnaden.

Visa mer