Säsong för exklusiv och hälsosam ljunghonung

Bina runt om i Sverige arbetar hårt med att samla in den sista honungen för säsongen. Just nu är det ljungen som är deras dragväxt. Speciellt i Västergötland och på västkusten är ljunghonung en uppskattad lokal specialitet.
Efter ljungen finns ingen mer nektar för bina att äta så då förbereder bina samhället och kupan för vintervila.

I Hamburgsund i norra Bohuslän driver Helen Brunestål Martinsson biodlingen Nasseröds Bigårdar med 140 bisamhällen.
– I Bohuslän får vi förlita oss mycket på vad den vilda naturen ger. Här finns inga stora arealer med frukt- och rapsodlingar. Skördarna kan också variera mycket beroende på vädret, berättar Helen.
– År 2012 skördade vi ett halvt ton ljunghonung men efter den kalla snöfria vintern 2013 blev det bara 30 kg. I år ser det väldigt bra ut eftersom ljungen har fått lagom med regn och värme.
På Nasseröds bigårdar börjar man skörda ljunghonungen 15 september. Eftersom den är geléaktig och seg i vaxkakan så kräver den mer arbete och redskap vid slungningen.
– Ljunghonungen är smakrik och aromatisk och på västkusten vill många inte ha någon annan honung, trots att den blir lite dyrare, säger Helen.

Honungen smakar av platsen
Kocken Paul Svensson, som har två kupor hemma i sin trädgård i Stockholm skärgård, har just slungat sin sista honung och vinterfodrat sina bin.
– Det fanns en tydlig doft av ljung i kuporna, till skillnad från första slungningen då det doftade björk. Det är häftigt att växternas blomning gör att det blir så olika smak från en slungning till en annan. Det kan till och med skilja sig mellan olika kupor. Vi har märkt alla våra burkar med datum och kupa.
Utvalda vänner har fått burkar som present.
– Men ärligt talat är det väldigt svårt att skiljas från honungen, den är så god! säger Paul.
Läs mer om Paul och bina

Viktigt med nya biodlare
Under sommaren 2015 har skördarna av honung i Sverige blivit sämre än på länge. Om inte biodlaren varit tillräckligt uppmärksam och stödutfodrat bina, så har bisamhällena inte kunnat utvecklas som de ska och blir då inte starka nog att överleva vintern. Förutom det ovanligt kalla vädret är det kraftiga angrepp av varroakvalster och några fall av amerikansk yngelröta som orsakat förluster. I förlängningen avgör detta hur många bisamhällen det kommer att finnas i landet nästa vår. Därför ser Svenska Bin och dess medlemmar mycket positivt på att antalet nya biodlare stadigt ökar. Ju fler som odlar bin, desto större chanser för Sverige att klara sitt behov av pollinering för livsmedel som frukt, bär och raps och att behålla en frisk bistam.
Läs mer om pollinering

------------------------------
Fakta om ljunghonung:
Nyslungad ljunghonung är mycket aromatisk och upplevs därför som mindre söt än annan honung. Den är brunröd i färgen och kristalliserar långsammare än många andra sorter.

Ljunghonungen är också den svenska honung som har bäst antibakteriella egenskaper. En metodstudie genomförd 2006 av Karolinska Institutet visar att närproducerad svensk ljunghonung kan mäta sig med den omtalade manukahonungen från Nya Zeeland.
Läs Karolinskas studie här

För att honung ska få kallas ljunghonung krävs att minst 50% av nektarn kommit från ljungblomman, något som kan avgöras genom en pollenanalys av den skördade honungen.

------------------------------
Så överlever bina vintern:
Ett arbetsbi lever cirka sex veckor under sommaren. De samlar nektar och producerar honung för att ha under vintern. De bin som föds på våren dör efter hand efter att de bland annat arbetat med att föda upp de generationer bin som ska övervintra tillsammans med drottningen.
Antalet bin kan sjunka från som mest 70.000 till endast 20.000 under vintern, för att sedan öka igen när våren och blomningen börjar. Drönarna (hanar) som har som uppgift att befrukta drottningen motas just nu ut ur kupan av arbetsbina (honor) eftersom de äter mycket och inte själva samlar mat. De arbetsbin som är kvar kommer, när kylan tar sitt grepp, att krypa ihop tätt tillsammans. Drottningen placerar sig i mitten och arbetsbina turas sedan om att sitta ytterst och hålla värmen i ett så kallat vinterklot.

Innan invintringen skattar biodlaren en del av honungen i samhället och matar bina med sockerlösning som ska räcka hela vintern. Om man räknar med en extra lång vinter så behöver biodlaren planera för det redan på hösten och ge bina så mycket mat att de kan klara sig.

------------------------------
Nasseröds bigårdar:
www.facebook.com/NasserodsBigardar


Här kan du kontakta din lokala biodlare för att köpa ljunghonung:
www.biodlingsforetagarna.nu/honung

www.biodlarna.se/biodlardistrikt

------------------------------
Mer om honung och smaker:
Lotta Fabricius Kristiansen pratar om sorthonung på SR P4