I Sverige tvingas bilägare fortfarande köra många mil i onödan för en enkel kontroll. Det är inte bara ineffektivt, det är ett hån mot klimatambitioner och landsbygdens verklighet. Bilen bör besiktigas där den körs, inte där byråkratin råkar placera en station.
Elbilar har visserligen inbyggda system som beräknar SoH, men de flesta tillverkare visar inte upp informationen. Det förändras nu tack vare nya EU-regler: alla nya personbilar från 2025 ska kunna visa batterihälsa i bilens display och vid besiktning. Elbilsbatterier måste efter 5 år eller 100 000 km behålla minst 80 % av sin kapacitet. Efter 8 år eller 160 000 km får nivån inte understiga 72 %.
Det är inte rimligt att Sverige, som gärna pratar om ordning och reda på arbetsmarknaden, låter en hel bransch leva helt utan grundläggande kontroll. När Norge ställer krav, nöjer vi oss med att blunda. Vi måste införa ett liknande system även här – krav på dokumentation, regelbundna kontroller och tydliga sanktioner för de som inte följer reglerna.
Utöver de ekonomiska konsekvenserna för försäkringsbolag och bilägare skapar bilkloning en osäker marknad där konsumenter riskerar att ovetandes köpa stulna fordon. För att värna konsumentskyddet, bekämpa organiserad brottslighet och skapa en mer rättssäker bilmarknad krävs därför gemensamma lagstiftningsåtgärder på EU-nivå, ett totalförbud mot försäljning av inlösta, krockade och brunna fordon.
Enligt uppgifter som Fordonsjuristens Bo Ericsson tagit del av har kommissionen gått med på att tidigarelägga diskussionerna kring utsläppsmålet 2035. Även om fredagens möte inte gav några konkreta besked om 2035-regeln – det omdiskuterade förbudet mot nya bilar med förbränningsmotor – så kan det komma att förändras. Industrin trycker på för en mer teknikneutral linje än den nuvarande.
Elfordon är här för att stanna – men med dem följer ett ökat arbetsgivaransvar. Branschstandarder och utbildning är viktiga steg framåt, men utmaningen ligger i att balansera mellan tillräcklig kunskap och överutbildning.
Omställningen till ett klimatneutralt samhälle är nödvändig, men den måste vara långsiktig, genomförbar och rättvis. Vi kan inte offra jobb, välfärd och innovation på ett ensidigt ”teknikaltare”. Framtidens transporter kräver en mångfald av lösningar – inte dogmatiska beslut som gynnar våra konkurrenter på vår egen bekostnad.
Genom att se begagnade bildelar som en naturlig och självklar del av framtidens bilreparationer kan fordonsbranschen bli en del av lösningen. Det kräver politiska reformer, ansvarstagande från försäkringsbolagen och en förändrad attityd hos oss alla.
Fordonsjuristen med Ulf Stefansson och Bo Ericsson i spetsen höll nyligen en av de mest besökta och genomgripande föreläsningarna för Sveriges Konsumentvägledare, Sveriges Konsumenter, Konsument Centrum och andra konsumentorganisationer.
Fordonsjuristen har stärkt sin representation i Allmänna reklamationsnämnden (ARN) genom de två nya ledamöterna, Frank Jennekrans och Lars Dahlin. Att bli förordnad som ledamot i ARN är ett hedersuppdrag som förutsätter både dokumenterad erfarenhet och specialistkunskap inom teknik, juridik eller fordonshandel.
Det började med högtflygande löften om en grönare framtid. Politiker, biltillverkare och energijättar målade upp en vision där elbilar och elektrifiering skulle rädda klimatet, minska utsläppen och göra våra samhällen renare och mer hållbara. Men i takt med att verkligheten hunnit i kapp börjar allt fler fråga sig: Är omställningen till el på väg att bli årtusendets största flopp?
Fordonsjuristen uppmanar Bilägare att aldrig fylla sina AC-system med ”fulgas”. Det är inte bara farligt – det är också olagligt. Den kortsiktiga besparingen kan snabbt förvandlas till en livsfarlig och kostsam affär.
Vindrutor slits redan vid 6–8 000 mil eftersom de ”blästras” av grus på grund av att fordon ej längre har stänkskydd. Vi på Fordonsjuristen kräver att vindrutans skick lyfts upp som en obligatorisk kontrollpunkt vid besiktning – och att det införs tydliga riktlinjer för när en ruta ska underkännas. Allt annat är ett svek mot trafiksäkerheten.
För konsumentvägledare blir frågor om bilar alltmer komplicerade. Allt från digitala tjänster till elektrifiering påverkar konsumentens rättigheter och skyldigheter. Därför kommer Fordonsjuristen återigen att hålla ett webbinarium för att öka kunskapen hos Konsumentvägledarna.
Ska vi möta framtidens krav på säkerhet, effektivitet och kvalitet, måste vi sluta kräva att varje mekaniker kan allt – och i stället bygga team med fler specialister. Genom att låta olika yrkesroller fokusera på sina områden blir verkstäder mer effektiva, mindre sårbara och bättre rustade för framtidens fordon.
Enligt ARN:s statistik inkom över 28 000 anmälningar under förra året. Avdelningen Motor är en av de största – där tvister kring köp av begagnade bilar och husbilar är särskilt vanliga. Som ett steg i rätt riktning har Fordonsjuristen tagit fram ”Enkla tips och råd” – ett praktiskt stödmaterial som skickats ut till samtliga handlare som är med i Fordonsjuristen.
En kund reklamerade sin Ford till en för märket auktoriserad återförsäljare då hon upptäckte rost på bakluckan och innanför vänster bakdörr. Enligt återförsäljaren berodde skadorna på att allbilverkstadens rostskyddskontroll inte var korrekt utförd, då verkstaden som utfört rostskyddskontrollen i samband med underhållsservice inte var auktoriserade.
Sverige rustar för att möta nya hot, men glömmer en av de viktigaste pusselbitarna i vår motståndskraft – de lokala verkstäderna. Verkstäder är en bortglömd samhällsresurs. Verkstäder kan svetsa, laga motorer, reparera bilar, lastbilar, snöskotrar, arbetsmaskiner och mycket mer. De bär på kunskap som är ovärderlig när samhället prövas.
Politiska skäl och oro för övervakning och bristande datasäkerhet leder till skepsis mot bilar från Kina och USA. Andelen Tesla-ägare som skulle välja Tesla igen har sjunkit och mest i Norge. Det visar en ny undersökning gjord av danska Loyalty Group, som framför allt är kända för sin omfattande, årliga bilägarundersökning Autoindex.
Det varierar från tillverkare till tillverkare ända ner på modellnivå vad som omfattas av SERMI, beroende av hur olika funktioner interagerar i fordonet. Därför faller programmering av fönsterhissar under stöldskyddet hos vissa fordon. Hos andra kan exempelvis byte av vindruta innebära kalibrering av en kamera kopplad till bilens stöldskyddssystem.
