Gå direkt till innehåll
Foto: Unsplash/van Veen JF
Foto: Unsplash/van Veen JF

Nyhet -

Förnybara drivmedel kan drastiskt minska klimatutsläppen från sjöfart och flyg

Alternativa sjöfarts- och flygbränslen kan spela en nyckelroll för att minska klimatutsläppen från transportsektorn. Det visar en studie där forskare från IVL Svenska Miljöinstitutet och Chalmers undersökt framtida bränsleval och vilka som mest effektivt kan minska klimatutsläppen.

Analysen visar att det är möjligt att drastiskt reducera klimatutsläppen inom sjöfart och flyg till 2050, men det krävs att introduktionen av alternativa bränslen accelererar.

– Jag är hoppfull kring lösningar men det kommer krävas väldigt mycket. Vi måste öka takten för användningen av förnybara drivmedel även inom sjöfart och flyg. Även energieffektivisering behövs och att vi ser över vår användning av energi och transporter. Vi måste sätta igång nu, med mer kraft än någonsin, säger Julia Hansson, forskare på IVL.

Elektrifieringen framstår som kostnadseffektiv för både person- och godstransporter på väg i de skandinaviska länderna. Biodrivmedel behövs på kort sikt för alla vägtransporter, men på längre sikt särskilt inom sjöfart och flyg.

Samtliga scenariofall visar att biobaserade bränslen tillsammans med andra alternativ är kostnadseffektiva åtgärder för att minska koldioxidutsläppen inom den nordiska sjöfarts- och flygsektorn.

– En kombination av bränsleval kommer att behövas, med delvis olika alternativ för olika segment. För kustnära sjöfart med korta sträckor är batteri-elektrisk framdrift effektivt. Men om de färjorna behöver gå väldigt snabbt och kan vätgas eller metanol behövas. Vid långväga sjöfart eller flyg blir det problematiskt med enbart eldrift. Där är flytande bränslen som biodrivmedel och elektrobränslen, vätgas eller kanske ammoniak mer intressant, säger Julia Hansson.

Även elektrobränslen, alltså drivmedel av el, vatten och koldioxid eller kväve, kan komma att spela en viktig roll.

– Här behövs ytterligare utredningar ur kostnadsperspektiv. Även vätgas och ammoniak behöver utredas mer i takt med utveckling kring motorer, prestanda och vad som blir effektivast i respektive segment, säger Julia Hansson.

Resultaten har tagits fram i ett projekt med finansiering av Energimyndigheten och f3 – Svenskt kunskapscentrum för förnybara drivmedel inom ramen för samverkansprogrammet Förnybara drivmedel och system.

Läs mer och ladda ner rapporten på f3:s webbsida

Vid frågor, kontakta:
Julia Hansson, julia.hansson@ivl.sel tel. 010-788 66 51

Ämnen

Kategorier

Kontakter

Relaterat innehåll

  • Under ett enda år kostar klimatutsläppen från Arktiska rådets länder samhället 1400 miljarder euro, motsvarande 5 procent av ländernas samlade BNP.

    Lönsamt med hållbar utveckling i Arktiska rådets medlemsländer

    Investeringar i teknik och åtgärder som minskar utsläppen av luftföroreningar och användningen av fossila bränslen är samhällsekonomiskt lönsamma. Det visar en analys som IVL-forskare har gjort med fokus på länderna inom Arktiska rådet.

  • Vad saknas för att färjetrafiken ska betraktas som ett lika relevant transportslag som landbaserade transporter?

    Färjor i kollektivtrafiken utvärderas i nytt projekt

    Under flera år har olika aktörer pekat på att vattenvägen kan utnyttjas smartare för ett hållbart samhälle. Trots det tappas den möjligheten ofta bort när kollektivtrafik, cykelbanor och nya resvägar planeras. Nu undersöks frågan av en bredare konstellation bestående av IVL Svenska Miljöinstitutet, Trivector, Vattenbussen och KTH.

  • – Kriget har definitivt ritat om energikartan. Biogas har kommit upp på tapeten varje gång det varit energikris. Den här gången sammanfaller det med både klimatfrågan och säkerhetsläget, säger Anders Hjort, biogasexpert på IVL.

    Biogas är mer än energi

    Inne i de tre grönbruna rötkamrarna på avloppsreningsverket Gryaab i Göteborg är det varmt, brunt och bubbligt. Slam från avloppsvatten och fett från restauranger och storkök blandas om och får jäsa i några veckor. Ut kommer biogas, certifierat gödselmedel och maximerad miljönytta.