Blogginlägg -

Vad gör jag när någon som står mig nära mår dåligt?

Att leva nära någon som mår psykiskt dåligt kan få oss att känna oss maktlösa. För vad gör man när ens partner, barn, syskon eller vän känner hopplöshet över livet, att det aldrig mer kommer kännas bra igen?

Som anhörig lider vi med den som mår dåligt och har en stark önskan att personen ska börja må bättre. Ofta kan man också känna frustration, ilska, nedstämdhet eller hopplöshet över att personen som mår dåligt inte tar hand om sig bättre eller gör saker som utåt sett skulle kunna göra att han eller hon mådde bättre.

RÅD ELLER KRAV?

När någon vi älskar mår dåligt vill vi gärna hjälpa och kanske ge goda råd och lösningar för problemen, medan den som mår dåligt endast ser hinder för hur han eller hon någonsin ska börja må bättre. Det är lätt att hamna i konflikt och kamp där den ena försöker lösa och den andra hamnar i försvar. Många gånger kan detta bli ett krav som personen som mår dåligt redan känner av, från sig själv. ”Jag borde ta hand om mig, skärpa till mig eller bara må bättre nu, det finns ingen anledning att må såhär”.

Här är några saker du kan tänka på när du lever med någon som mår dåligt:

  • Ta hand om dina egna känslor och reaktioner. Det kan låta märkligt att vi ska ta hand om oss själva när någon annan mår dåligt, men många gånger hjälper det personen mer om du är stabil och inte dömande, kritisk eller låter rädslan ta över i samvaro med den som mår dåligt.
  • Lyssna istället för att ge råd. Försök hålla tillbaka råden och lösningarna och öva istället på att lyssna. Det är inte alltid lätt, men det går att öva upp.
  • Öva på medveten närvaro tillsammans. Att i stunden finnas där, hålla en hand eller andas djupa andetag kan många gånger hjälpa den som mår dåligt mer än ”goda råd”.
  • Tänk utifrån den andres perspektiv. Fokusera på en icke dömande dialog där du genuint försöker sätta dig in i den andra personens upplevelse. Ställ öppna frågor som: ”Hur skulle du beskriva det du upplever just nu”, ”Vad tror du skulle göra att du mådde lite bättre just nu”?
  • Fråga om personen vill ha ditt stöd eller höra dina tankar om situationen, kanske genom att fråga ”Vill du höra vad jag tänker?” eller ”Vill du ha hjälp från mig”?
  • Hjälp till att söka vård. Sorg, kriser och förluster klarar de flesta av att hantera medan depression och ångest är något man oftast behöver hjälp med, t.ex. samtal med någon professionell, som en psykoterapeut eller psykolog. Men att ta initiativet att söka hjälp när man mår dåligt kan vara svårt, så där kan du hjälpa genom att ta en första kontakt med vården.

Anhöriga är ofta en bortglömd grupp inom vården och det är sällan man fokuserar på t.ex. syskonens eller sambons mående i förhållande till den som mår dåligt. Därför är det viktigt att om du känner stor oro eller har svårt att hantera din vardag, söker professionell hjälp eller gör det du kan för att ta hand om dina egna behov i situationen, t.ex. pratar med en vän. För ju mer stabil du själv är, desto större chans är det att du kan finnas där för den som mår dåligt på det sätt han eller hon behöver.

Ta hand om dig!

Ämnen

  • Mental hälsa

Kategorier

  • psykolog
  • välmående
  • oro
  • mental hälsa
  • anhörig
  • grubbel
  • ångest
  • kris
  • psykisk hälsa

Relaterat innehåll

  • Jag har kraschat in i väggen – vad gör jag nu?

    Välkommen till ett kostnadsfritt webbinarium om stress & utmattning, torsdag 4/11 kl. 19.00 Föreläsningen riktar sig till dig som lever med stark stress eller nyligen har drabbats av utmattning och som vill veta mer om varför man hamnar i utmattning, vad det kan bero på och hur du med hjälp av olika strategier, tankar och beteenden kan påverka ditt mående och vilken slags hjälp som finns att få.

  • Läkarkompetens för tryggare behandling av psykisk ohälsa

    Fr.o.m. den 25:e januari erbjuder pratamera.nu medicinsk hjälp som komplement till samtal med psykolog eller psykoterapeut. ”Med läkarkompetens i vårt behandlingsteam hoppas vi det blir både enklare och tryggare för våra vårdtagare, som nu kan få både psykologisk och medicinsk hjälp på samma ställe”, säger Patrik Hast, vd för Pratamera Sverige AB.

  • Duger jag som jag är? Gratis föreläsning online om självbild & självkänsla

    Är det "normalt" att tvivla på sig själv? Tisdagen den 27/4 kl. 19.00-20.00 är du välkommen att delta vid vårt webbinarium ”Duger jag som jag är?” om självbild & självkänsla. Det är helt gratis och leds av vår legitimerade psykolog David Nicolaidis. David kommer bland annat att prata om vad skillnaden är mellan självförtroende, självkänsla och självbild, hur de kan påverka vårt mående.

  • Håller jag på att gå in i väggen? - Gratis webbinarium

    Hur vet man om man är utmattad eller "bara" stressad? Den 30/3 kl. 17.00-18.00 är du välkommen att delta vid ett gratis webbinarium om stress & utmattning. "Håller jag på att "gå in i väggen"?" är det första i en serie webbinarium om olika aspekter av psykisk (o)hälsa från oss på Pratamera. Det är helt gratis och leds av vår legitimerade psykolog Kristina Ahlman.

  • ​Hur uppfattar barn det när vuxna dricker?

    Det är lätt hänt att man unnar sig ett glas vin extra under påsken, utan att lägga någon större vikt vid hur barnen i familjen uppfattar det. Det många inte tänker på är att barn på en millisekund kan uppfatta när du övergår från nyktert till berusat tillstånd. Vad kan du som vuxen tänka på när ditt eller någon annans barn befinner sig i situationer där alkohol är inblandat?

  • Du är inte ensam om att vara ensam i jul

    Du är inte ensam om att vara ensam i jul. Till följd av Coronapandemin är det fler som spenderar sin jul ensam. Men pandemin är inte den enda orsaken till att många är ensamma över jul, ofrivillig ensamhet har ökat och klassas idag som en hälsorisk lika skadlig som rökning. Att vara ofrivilligt ensam på jul kan upplevas som både ledsamt och skamfyllt vilket också kan göra det svårare att prata om.

  • Vill du börja med en ny vana men vet inte riktigt hur?

    Att förändra ett beteende är svårt - vi människor gör ofta helst det som känns bäst i stunden, även om vi vet att det inte är bra för oss på längre sikt. Så hur kan man då göra för att både komma i gång med sin förändring och se till att ens nya beteende håller i sig och blir en ny vana på lång sikt?

  • Vardagsdepp eller depression – när är det dags att söka hjälp?

    Depression är ett vanligt tillstånd som ca en tredjedel av oss någon gång i livet drabbas av - även om långt ifrån alla söker vård. Men hur vet man om det man upplever är ”normal deppighet som hör livet till” eller om det faktiskt är en depression som kräver behandling?

  • Kan motion verkligen minska ångest och depression?

    Kan motion verkligen minska ångest och depression? Oavsett hur dina aktivitetsvanor ser ut finns det många hälsofördelar med att komma i gång. Det är ingen hemlighet att träning gör gott för kroppen.

  • Hantera obehag och ångest med självmedkänsla

    Vi är ständigt med om olika situationer och händelser i vårt liv. En del väcker glädje, medan andra orsakar sorg, ilska och besvikelse. För en del blir dessa upplevelser flytande, medan andra kan fastna i sina negativa upplevelser och obehag. Ett sätt att hantera detta kan vara med hjälp av självmedkänsla.

  • Kan man bli fri från ångest?

    Vi pratar mer om ångest idag vilket ka bero på att psykisk ohälsa har blivit mer synliggjort i media. Ångest i sig inte är farlig, även om den kan vara mycket obehaglig. Ångest fyller i grunden en viktig överlevnadsfunktion, då den signalerar för oss att något är farligt. Det som blir problematiskt är när vi reagerar starkt på sådant som faktiskt inte är farligt och blir hindrade i vår vardag.

  • Våga sätta gränser - på ett konstruktivt sätt

    Har du svårt att säga nej och vänder in och ut på dig själv för att vara andra “till lags”? Att vara en “ja-sägare” och tappa bort vad du själv egentligen vill är varken funktionellt eller hälsosamt på längre sikt. Vi behöver våga sätta gränser i en vardag som faktiskt kräver det, speciellt när den är full av stress och krav.

Relaterade event