Vad innebär egentligen “arbetsplats” nuförtiden?

Är arbetsplats fortfarande en fysisk plats?

Låt oss vara tydliga från början. Pandemin med dess restriktioner och uppmaning till hemarbete har inte förändrat alla arbetsplatser. Jobbar du på en förskola, mjölkar kor eller gipsar brutna ben, då är det väldigt tydligt var du måste vara för att utföra ditt jobb. Men för många har ordet ”arbetsplats” helt bytt, eller till och med tappat, innehåll sedan mars 2020. Arbete som tidigare krävde att man åkte in till ett kontor har istället gjorts hemma, möten har skötts digitalt och till och med fredagens after work har skett via video. Och nu, när det börjar bli dags att börja jobba från kontoret igen, då är det många som står och famlar. För vad är egentligen en arbetsplats till för idag, och hur kan den utformas för att möta så många behov som möjligt?

- Det som har blivit väldigt tydligt under pandemin är hur många outtalade sanningar som fanns kring vad en arbetsplats är, säger Adam Grünerwald, head of professional services & customer success på Simployer.

- Ja, det är en plats där man utför sitt arbete, men det har också blivit tydligt att det är så mycket mer. Det visade sig att det är en plats där vi skapar kultur, där vi är sociala, där vi blir del av ett sammanhang. Och nu måste man som arbetsgivare börja fundera på hur det ska göras i en post-pandemisk värld. För bara för att man nu får börja jobba mer på kontoret igen är det inte alla som vill göra det. Någon har småbarn och tycker att logistiken blir lättare när det går att jobba hemma. En annan har en Corona-hund, en tredje har långt att åka.

Skapa en lösning som funkar för olika behov

- Om du förut hade två perspektiv att ta hänsyn till när du planerade arbetet - arbetsgivarens och arbetstagarens - så kanske du nu har 40 olika perspektiv, och det blir väldigt svårt att förhålla sig till, konstaterar Adam Grünerwald. Å andra sidan kan de här 40 (eller 30, eller 50, eller behoven grovt sett delas in i tre olika grupper: de som verkligen har saknat energin de får av att vara på en fysisk arbetsplats, de som gärna jobbar hemma av bekvämlighet men som när de väl kommer in på kontoret inser att det ger ett mervärde, och så de som gärna skulle jobba hemifrån jämt och inte har behov av ett fysiskt sammanhang. Målet för arbetsgivaren blir nu att försöka skapa en arbetsplats som kan ge alla de tre grupperna vad de vill ha, det vill säga hela vägen från kreativa mötesplatser till möjlighet att jobba tyst och koncentrerat.
Men i det här arbetet ingår att inte bara att ta hänsyn till de önskemål de anställda har, utan också vilka skyldigheter de har mot varandra och mot organisationen.

Under pandemin har det blivit tydligt att arbetsplatsen är så mycket mer än bara bord och stolar och väggar och tak: den är precis lika mycket en plats där vi möter andra människor, där vi blir inspirerade av stämningen och där vi får energi av våra kollegor.

- Vi är varandras arbetsmiljö, det är tillsammans och i mötet med varandra som vi skapar en unik kultur. Sen kan det ske på plats eller remote, men vi får inte glömma bort att vi alla har ett ansvar för att bidra till den här kulturen, och om många ska jobba remote riskerar en viktig dimension av kulturen och vad en arbetsplats är att försvinna. Man kan inte förvänta sig en bra kultur om man inte själv bidrar till den, säger Linda Olsson, HR Business Partner på Simployer. 

Därmed inte sagt att remote och flexibilitet är fel. Lösningen handlar istället om att försöka skapa en arbetsplats som tillåter det, men under förutsättning att de anställda ändå tar sitt ansvar inte bara för sina arbetsuppgifter, utan också för sin del i helheten.

- Det handlar om att tillgodose den enskildes behov samtidigt som man fångar upp gemenskapen. Kulturen sitter inte i den enskilda individen utan i gruppen, påpekar Linda Olsson.

Sikta mot aktivitetsbaserat - på riktigt

Men hur skapar man då en sådan arbetsplats, där de som har behov av möten och social gemenskap får det, utan att skrämma bort de som helst bara vill få sitta ifred och jobba?

- Man behöver en långsiktig strategi för vad man vill att arbetsplatsen ska vara, men jag tänker att man inte behöver uppfinna hjulet på nytt, säger Linda Olsson.

- Som arbetsgivare vill man skapa en plats som passar olika typer av människor, och det var ju egentligen det som var tanken bakom så kallade aktivitetsbaserade arbetsplatser. Någon behöver ett mötesrum, någon behöver kunna sitta och jobba koncentrerat, och i dialog med de anställda får man ta reda på vad det är de vill ha ut och sedan skapa de här olika miljöerna. Att utgå från filosofin bakom aktivitetsbaserade arbetsplatser kan vara ett exempel på en sådan lösning på den här sortens utmaning. Och lyckas man med det, lyckas man skapa en arbetsplats där både företagets, individens och gruppens bästa är i balans finns det mycket att vinna.

- När vi skapar en arbetsplats där människor vill vara för att det är en kreativ mötespunkt med mycket energi, då får vi ett arbetsliv med mycket mer dynamik än när alla bara är där för att gå runt i ett ekorrhjul, säger Adam Grünerwald.