Gå direkt till innehåll

Nyhetsarkiv

  • Lika välväxta grisar med mindre protein

    Grisar växer lika bra med lägre proteinhalt i fodret än normalt om de utfodras fritt, enligt Magdalena Høøk Presto vid SLU. Om de dessutom får fri tillgång till grovfoder och får vistas ute och böka, minskar stressen och aggressionerna mellan djuren.

  • Värdefullt friluftsliv i sydsvensk skog

    Rekreation i sydsvensk skog har i vissa fall högre värde än virkesproduktionen visar ny forskning vid SLU. Friluftsliv i ädellövskog är särskilt värdefullt.

  • Läkare ordinerar promenad i lövskog

    Daglig vistelse i skog med lövträd minskar psykisk ohälsa visar ny forskning vid SLU. De nya rönen presenteras vid skogskonferensen vid SLU i Alnarp.

  • Stormfälld skog kan ersättas med ädla lövträd

    När hyggena efter det senaste decenniets stormar skulle återplanteras fanns en unik chans att förändra skogslandskapet. Men trots stöd och bidrag från samhället fortsätter skogsägarna att plantera gran. Varför?, undrar Magnus Löf, forskningsledare vid SLU i Alnarp.

  • SLU-forskare varnar för nya trädsjukdomar

    Trädslagen alm och ask är på väg att dö i Sverige. Ekar, alar och hästkastanjer har skadats svårt. Nu varnar forskare vid SLU för att ännu fler sjukdomar kan drabba träden. Nya rön presenteras vid skogskonferensen som arrangeras vid SLU i Alnarp 25-26 november.

  • Startkultur ger säkrare konservering av fodersäd

    Mycket energi kan sparas om fuktig fodersäd konserveras med mjölksyrabakterier eller jäst i stället för att torkas, och dessutom förbättras näringsvärdet. Om man utgår från en startkultur med utvalda mikroorganismer är risken för feljäsning liten. Detta visar en Matilda Olstorpe i en avhandling från SLU.

  • Två sätt att sköta gamla soptippar

    Det finns två sätt att låta gamla soptippar åldras. Idag lämnar vi dem ifred och låter nedbrytningen ta den tid den tar. En avhandling av Monica Östman från SLU tyder dock på att det på längre sikt kan vara skonsammare för miljön att påskynda åldrandet.

  • Linné ordnade – men inte mossor

    Mannen bakom mossorna är Johann Hedwig och inte Carl von Linné. Nu går hans arbete vidare med unika och vackra bilder i senaste volymen av Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna som ges ut av ArtDatabanken SLU. Visste du att flera färg- och formrika arter växer på döda djur och spillning? Och att flera mossor är mycket sällsynta och betydelsefulla för svensk naturvård?

  • Rara arter i Grönsöös växtlistor

    Under 1840-talet importerades många nya prydnadsväxter till 1600-talsslottet Grönsöö vid Mälaren. Anna Tandre vid institutionen för stad och land, SLU, har grävt i slottsarkiven och hittat växtlistor från den tiden. Hon har också studerat den fruktodling som utvecklades i början på förra seklet och som fortfarande drivs.

Visa mer