2024 är stora infrastrukturåret

Det märks att vi är ur startblocken för ”stora infraåret 2024”. Remissrundan för Trafikverkets inriktningsunderlag har inletts och under hösten lägger regeringen fram infrastrukturpropositionen som sätter ramarna för kommande 12-årsplan för utveckling av transportinfrastrukturen. Tågföretagen höll ett öppet Teamsmöte om våra initiala reflektioner på Trafikverkets underlag, se presentationen för en översikt på rubriknivå.

Omtag Svensk Järnväg har nu presenterat rapporten Regionlyftet på ett välbesökt frukostseminarium. Rapporten innehåller intressanta nedslag som visar att urbanisering och tillgång till en god transportinfrastruktur gynnar ekonomisk tillväxt. Med andra ord: ju fler personer i en region som har tillgång till god kollektivtrafik med kortare restider, desto större tillgång till kunskap och tjänster, vilket leder till ekonomisk aktivitet och ökad tillväxt på totalen. Förutom att bekräfta den redan kända underhållsskulden och kapacitetsbristen i järnvägssystemet visar rapporten att fungerande infrastruktur regionalt – som gynnar längre pendling – är fördelaktig i den framtida tillväxten. Även hybridarbete lyfts upp, en arbetsform som kan få de svenska arbetsmarknadsregionerna att växa positivt, med träffsäkra infrastrukturförutsättningar.

Regeringen arbetar på en uppgradering av politiken kopplat till det ökande behovet av systemsyn inom godstransporter och samverkan mellan trafikslagen. I denna anda bjöd infrastrukturminister Andreas Carlson in till ett möte – ”det strategiska startskottet för en ny godstransportstrategi”. Tågföretagen lyfte bland mycket annat behovet av ett strategiskt fokus på godstrafiken på Trafikverket samt utmaningar med ryckigheten inom ramvillkor. Vi talar här om ändringar inom skatter, avgifter, och olika incitament som minskar förutsebarheten och riskerar konkurrenskraften för järnvägen, såsom ökade banavgifter, minskad reduktionsplikt och fordonsägares ERTMS-investering.

Kvalitetsavgifter måste ses över

Kvalitetsavgifter och orsakskoder har återigen fått ta plats i riksmedia i veckan. Det konstateras att 2023 har varit ett svårt år på den svenska järnvägen – och Tågföretagen har ingen annan uppfattning. Punktligheten har sjunkit och notan för alla kvalitetavgifter är hög. Systemet med kvalitetsavgifter – kvalitetsstyrande viten – som betalas mellan operatörer och Trafikverket måste ha ett tydligare syfte. Läs mer