Patienter som börjar sin blodtrycksbehandling med så kallade ARB-läkemedel fortsätter i högre grad med samma medicin jämfört med patienter som startar med andra preparat. Att välja rätt läkemedel redan från början kan därmed förbättra både hälsa och livskvalitet – och samtidigt minska vårdkostnaderna. Det visar en ny studie där data från 340 000 patienter har undersökts.
Människor som exponerats för både PFAS och PCB:er, har ökad sannolikhet att insjukna i multipel skleros (MS). De nya forskningsresultaten baseras på analyser av blodprover från över 1 800 personer i Sverige och utgör en av de mest omfattande studierna hittills av hur kemiska miljöexponeringar kan påverka MS-utveckling.
En hälsosam nordisk kost, hög på kostfibrer från fullkorn, frukt och grönsaker men med liten andel mättat fett, kan hjälpa till att behandla både typ-2 diabetes och fettlever. Det visar en ny klinisk studie där forskarna jämfört tre olika typer av kost.
Lördagen den 13 december finns det chans att lyssna på föreläsningar med sex av årets Nobelpristagare i Uppsala. Pristagare på plats: Fysiologi eller medicinpriset: Frederick J. Ramsdell, Mary E. Brunkow, Shimon Sakaguchi. Kemipriset: Susumu Kitagawa och Omar M. Yaghioch. Ekonomipriset: Philippe Aghion. Samtliga föreläsningar är öppna för allmänheten.
En helt ny ordning av marina svampdjur har hittats av forskare vid Evolutionsmuseet, Uppsala universitet. Svampdjurordningen som kallas ”Vilesida” producerar dessutom ämnen som skulle kunna användas i läkemedelsutveckling. Samma ämnen stödjer hypotesen att svampdjur – och därmed djur – uppstod 100 miljoner år tidigare än vad man trott.
Kvinnor som under barndomen varit utsatt för flera traumatiska upplevelser har jobbigare förlossningar än andra. De drabbas mycket oftare av akut kejsarsnitt, stora blödningar, havandeskapsförgiftning och behöver mer antibiotika. Det visar en ny studie med 1 253 kvinnor, som följts från tiden före förlossningen till ett år efteråt. Kvinnor med många barndomstrauman, hade flest komplikationer.
Världshälsoorganisationens generaldirektör, Tedros Adhanom Ghebreyesus, håller en öppen föreläsning i Uppsala, fredag 28 november. Titeln på föreläsningen är Multilateralism, Health and Peace: Past Achievements, Present Difficulties, Future Hope. Föreläsningen är öppen för allmänheten och följs av en paneldiskussion.
Den elakartade barnhjärntumören medulloblastom drivs av proteiner långt inne i cancercellerna som det ofta inte finns några verksamma läkemedel mot. Forskare vid Uppsala universitet har identifierat en ny genetisk teknik som gör det möjligt att angripa tumörceller med förhöjda nivåer av sådana proteiner.
En ny studie som undersöker om hormonella preventivmedel påverkar risken för bröstcancer visar att vissa gestagener – särskilt desogestrel – är kopplade till en högre risk för bröstcancer. Studien baseras på över två miljoner kvinnor och tonårsflickor i Sverige.
Gravida kvinnor med D-vitaminbrist kan drabbas av osteomalaci – en form av benuppmjukning. En ny studie visar att tillståndet ökar risken för att förlossningen behöver avslutas med sugklocka eller akut kejsarsnitt femfaldigt. Muskelsvaghet till följd av D-vitamin- och kalciumbris kan, tillsammans med de bäckenförändringar som historiskt förknippats med osteomalaci, vara en möjlig förklaring,
AI kan användas för att hitta livmoderhalscancer hos kvinnor i resurssvaga delar av världen. För att det ska fungera krävs dock investeringar i vårdpersonal, tillförlitliga försörjningskedjor och förtroende i samhället. Det visar en ny studie från Uppsala universitet, Karolinska Institutet och Helsingfors universitet där forskare testat en AI-stödd analys på landsbygdssjukhus i Kenya och Tanzania.
Över 100 000 personer beräknats ha dött till följd av extremvärme under somrarna 2022 och 2023 i Europa. En ny studie visar att det går att ställa träffsäkra prognoser över värmerelaterad dödlighet ungefär en vecka i förväg. Prognoserna kan användas för att skydda sårbara grupper.
Färre än en procent av personerna som bytt juridiskt kön väljer att återgå till könet de fick vid födseln. Det visar en ny studie från Uppsala universitet där forskarna undersökt hur stabilt ett könsbyte är över tid.
Diabetes – en tyst pandemi, är temat för årets Olof Rudbeckdag, som äger rum den 17 oktober på Akademiska sjukhuset. Under dagen kommer det att bjudas på föreläsningar av framstående forskare. Bland annat går det att lyssna på professor Per-Ola Carlsson på temat "Kan utvecklingen av typ 1-diabetes förebyggas eller botas?" och professor Tove Fall om "Arv eller miljö – vad beror typ 2-diabetes på?"
Ola Spjuth använder sig av robotar och AI för att testa säkerheten hos läkemedel. Nu tilldelas han priset Hjärnäpplet.
Gunilla Osswald är sedan 2013 VD för läkemedelsföretaget BioArctic som nu når framgångar över hela världen med ett läkemedel mot Alzheimer. Med över 40 års erfarenhet av läkemedelsutveckling och en lång karriär som präglats av vetenskaplig excellens, samhällsnytta och innovationskraft har hon blivit utsedd till Årets Alumn 2025.
Män som bedömts som friska efter en patolog analyserat deras vävnadsprov kan ändå ha en tidig form av prostatacancer. Med hjälp av AI har forskare vid Uppsala universitet kunnat hitta subtila förändringar i vävnaden som gör att cancern kan upptäckas långt innan den blir synlig för det mänskliga ögat.
Föräldrar till barn som diagnosticeras med typ 1-diabetes förlorar inkomst åren efter diagnosen. Mammorna drabbas hårdast, framför allt om deras barn insjuknat i förskoleåldern, visar en ny studie från Uppsala universitet som publiceras i Diabetologia.
I den största nordiska studien hittills kring matstrupscancerkirurgi ser forskarna tydliga bevis för att avlastning med så kallad sond kan förebygga svåra komplikationer. Resultaten utmanar en trend med mindre sondanvändning efter stora kirurgiska ingrepp. Studien har letts från Uppsala universitet och publiceras nu i Lancet Regional Health Europe.
En internationell forskargrupp ledd från Uppsala universitet har identifierat tre nyckelgener som styr hur den aggressiva hjärntumören glioblastom sprider sig i hjärnan. När forskarna slog ut generna hos försöksdjur förändrades tumörens spridningsmönster. I flera fall förlängdes också överlevnaden.