Personer som arbetar natt har en högre risk att drabbas av kranskärlssjukdom som är en typ av hjärtsjukdom. En ny studie tyder på att ett högre fiberintag kan bidra till att minska denna risk. Studien omfattade över 220 000 vuxna i Storbritannien och publiceras i European Journal of Epidemiology.
Fler fall av kolorektalcancer upptäcks i ett tidigt skede efter screening. Det visar ny forskning som bygger på data från 278 000 60-åringar, vilka slumpmässigt fick genomgå en av två undersökningar eller ingen screening alls. Studien, som är ett samarbete mellan Uppsala universitet och Karolinska institutet, har publicerats i Nature Medicine.
två nya studier gjorda på 28 000 personer kan forskare visa att genvarianter i elva områden av människans arvsmassa tydligt påverkar vilka bakterier som finns i tarmen och vad de gör där. Tidigare har man bara känt till två områden. Vissa av de nya genvarianterna kan kopplas till ökad risk för glutenintolerans, hemorrojder och hjärt-kärlsjukdomar.
Personer som drabbats av traumatisk hjärnskada har en ökad risk för sjukfrånvaro som kan återkomma flera år efter skadetillfället, oavsett hur allvarlig skadan är. Det visar en ny nationell registerstudie från Uppsala universitet i samarbete med KI, som baserats på nära 100 000 personer med traumatisk hjärnskada.
Under de senaste två decennierna har antalet patienter som diagnostiseras med hjärtmuskelsjukdomar, så kallade kardiomyopatier ökat markant. Det visar en ny studie som kartlagt samtliga fall av kardiomyopati i Sverige. Även om det skett en ökning, är det fortfarande osäkert om det beror på att fler drabbas av hjärtmuskelsjukdom eller på att vården blivit bättre på att ställa diagnos.
Individer med en födelsevikt på under ett kilo löper ökad risk för cerebral pares, intellektuell funktionsnedsättning och uppmärksamhetsstörningar. Samtidigt skattar de sin livskvalitet lika bra som personer med normal födelsevikt. Det visar en ny studie på 201 för tidigt födda vuxna, som följts från födseln till 26-29 års ålder.
En rask promenad på fem minuter extra om dagen skulle potentiell kunna förebygga många dödsfall. Det visar ny forskning baserad på data från över 135 000 äldre personer.
Patienter som börjar sin blodtrycksbehandling med så kallade ARB-läkemedel fortsätter i högre grad med samma medicin jämfört med patienter som startar med andra preparat. Att välja rätt läkemedel redan från början kan därmed förbättra både hälsa och livskvalitet – och samtidigt minska vårdkostnaderna. Det visar en ny studie där data från 340 000 patienter har undersökts.
Människor som exponerats för både PFAS och PCB:er, har ökad sannolikhet att insjukna i multipel skleros (MS). De nya forskningsresultaten baseras på analyser av blodprover från över 1 800 personer i Sverige och utgör en av de mest omfattande studierna hittills av hur kemiska miljöexponeringar kan påverka MS-utveckling.
En hälsosam nordisk kost, hög på kostfibrer från fullkorn, frukt och grönsaker men med liten andel mättat fett, kan hjälpa till att behandla både typ-2 diabetes och fettlever. Det visar en ny klinisk studie där forskarna jämfört tre olika typer av kost.
Lördagen den 13 december finns det chans att lyssna på föreläsningar med sex av årets Nobelpristagare i Uppsala. Pristagare på plats: Fysiologi eller medicinpriset: Frederick J. Ramsdell, Mary E. Brunkow, Shimon Sakaguchi. Kemipriset: Susumu Kitagawa och Omar M. Yaghioch. Ekonomipriset: Philippe Aghion. Samtliga föreläsningar är öppna för allmänheten.
En helt ny ordning av marina svampdjur har hittats av forskare vid Evolutionsmuseet, Uppsala universitet. Svampdjurordningen som kallas ”Vilesida” producerar dessutom ämnen som skulle kunna användas i läkemedelsutveckling. Samma ämnen stödjer hypotesen att svampdjur – och därmed djur – uppstod 100 miljoner år tidigare än vad man trott.
Kvinnor som under barndomen varit utsatt för flera traumatiska upplevelser har jobbigare förlossningar än andra. De drabbas mycket oftare av akut kejsarsnitt, stora blödningar, havandeskapsförgiftning och behöver mer antibiotika. Det visar en ny studie med 1 253 kvinnor, som följts från tiden före förlossningen till ett år efteråt. Kvinnor med många barndomstrauman, hade flest komplikationer.
Världshälsoorganisationens generaldirektör, Tedros Adhanom Ghebreyesus, håller en öppen föreläsning i Uppsala, fredag 28 november. Titeln på föreläsningen är Multilateralism, Health and Peace: Past Achievements, Present Difficulties, Future Hope. Föreläsningen är öppen för allmänheten och följs av en paneldiskussion.
Den elakartade barnhjärntumören medulloblastom drivs av proteiner långt inne i cancercellerna som det ofta inte finns några verksamma läkemedel mot. Forskare vid Uppsala universitet har identifierat en ny genetisk teknik som gör det möjligt att angripa tumörceller med förhöjda nivåer av sådana proteiner.
En ny studie som undersöker om hormonella preventivmedel påverkar risken för bröstcancer visar att vissa gestagener – särskilt desogestrel – är kopplade till en högre risk för bröstcancer. Studien baseras på över två miljoner kvinnor och tonårsflickor i Sverige.
Gravida kvinnor med D-vitaminbrist kan drabbas av osteomalaci – en form av benuppmjukning. En ny studie visar att tillståndet ökar risken för att förlossningen behöver avslutas med sugklocka eller akut kejsarsnitt femfaldigt. Muskelsvaghet till följd av D-vitamin- och kalciumbris kan, tillsammans med de bäckenförändringar som historiskt förknippats med osteomalaci, vara en möjlig förklaring,
AI kan användas för att hitta livmoderhalscancer hos kvinnor i resurssvaga delar av världen. För att det ska fungera krävs dock investeringar i vårdpersonal, tillförlitliga försörjningskedjor och förtroende i samhället. Det visar en ny studie från Uppsala universitet, Karolinska Institutet och Helsingfors universitet där forskare testat en AI-stödd analys på landsbygdssjukhus i Kenya och Tanzania.
Över 100 000 personer beräknats ha dött till följd av extremvärme under somrarna 2022 och 2023 i Europa. En ny studie visar att det går att ställa träffsäkra prognoser över värmerelaterad dödlighet ungefär en vecka i förväg. Prognoserna kan användas för att skydda sårbara grupper.
Färre än en procent av personerna som bytt juridiskt kön väljer att återgå till könet de fick vid födseln. Det visar en ny studie från Uppsala universitet där forskarna undersökt hur stabilt ett könsbyte är över tid.
