Fortsatt ökade anslag till järnvägen

Transportinfrastrukturen hänger kvar på den politiska dagordningen. I höstbudgeten som presenterades den 12 november pekas transportinfrastruktur ut som ett av de områden som fortsatt ska få ökade anslag. Det ligger i linje med den nationella plan för 2026–2037 som beslutades tidigare i år, där betydande resurser ska gå till både utveckling och underhåll av infrastrukturen. I budgeten tillkommer också ökade medel till investeringar utifrån totalförsvarets behov. Budgeten innehåller även omfördelningar av de EU-stöd som medfinansierar investeringar i det transeuropeiska transportnätet, TEN-T. Där förs 548 miljoner kronor över till utveckling av statens transportinfrastruktur, medan anslaget för EU-stöden minskar med 418 miljoner kronor. Bakgrunden är framför allt förändrade och senarelagda utbetalningar av EU-stöd, vilket visar att förändrade anslag inte alltid innebär ändrade förutsättningar för investeringarna. Enligt regeringens bedömning ska omfördelningen inte påverka den finansierade verksamheten.

Efter många år där järnvägens kapacitet och anläggningens tillstånd varit återkommande begränsningar finns nu en betydligt större ekonomisk ram för att komma till rätta med problemen. Men i takt med att anslagen ökar förändras också diskussionen. Frågan är inte längre bara hur mycket Sverige satsar på infrastrukturen, utan i allt högre grad vad satsningarna faktiskt ska åstadkomma.

Just den frågan stod också i centrum när Omtag Svensk Järnväg i tisdags samlade företrädare för näringslivet, politiken och branschen under rubriken Vilken järnväg behöver AB Sverige? Utgångspunkten var den nya rapporten Nationell plan på ett nytt sätt, som pekar på behovet av att komplettera dagens projektorienterade planering med en tydligare långsiktig bild av vad transportsystemet faktiskt ska kunna leverera.

Det perspektivet blir knappast mindre relevant när vi pratar om finansiering och budget. För järnvägen handlar det om att se anläggningen som det sammanhängande system den är. Anslag behöver över tid kunna avläsas i bättre kapacitet, ökad tillförlitlighet, effektivare underhåll och bättre förutsättningar för både gods- och persontrafik. Samtidigt behöver näringslivets, arbetsmarknadens och totalförsvarets transportbehov få ett tydligare genomslag i prioriteringarna.

Sambandet mellan långsiktiga satsningar och en fungerande vardag stod också i fokus under gårdagens heldag med JBS på Jernhusen, där Tågföretagen och flera medlemsföretag deltog (se bilden ovan). Bättre punktlighet kräver både underhåll och ökad spårkapacitet, men också ett målmedvetet dagligt arbete. Ytterst handlar det om förtroendet för järnvägen.

Denna diskussion fortsätter också på Järnvägsdagen den 25 november. Årets program tar avstamp i ett händelserikt år för svensk järnväg, med ny nationell plan och ett nytt politiskt landskap, och blickar framåt mot de prioriteringar och beslut som nu behöver följa. Bland annat diskuteras järnvägens roll för totalförsvaret, näringslivets behov och framtidens investeringar.

Har du inte köpt biljett ännu är det med andra ord hög tid. Vi ses den 25 november!