Johan pratar vabruari i radio Malmöhus morgonsändning

Hur överlever relationen under småbarnsåren när barnen får allt från löss till magsjuka titt som tätt?

Hur skulle du beskriva en småbarnsfamiljs vardag under vabruari eller influensasäsong? För de som inte har barn kan uppståndelsen verka märklig? 

- Jag skulle beskriva den som mer eller mindre kaotisk beroende på om familjen saknar nätverk som kan hjälpa till eller inte. Mor- och farföräldrar kan bli guld värda liksom grannar och vänner. Ofta delar föräldrarna på VAB vilket gör situationen mindre kaotisk. Ensamstående föräldrar är de som drabbas hårdast av upprepade förkylnings- och influensaperioder.

Är det här något som du tror att gemene man är beredd på, att livet kan bli tufft under småbarnsåren när det är mycket kräks och snor hemma?

-Nej, ingen kan veta hur omställningen blir. Det beror också på vilket eller vilka barn som kommer till en. 

Hur delar man upp ansvarsområdena? Vad händer om jag hävdar att jag inte klarar av att torka spyor, får min partner bara bita ihop då?

-Många har en ganska tydlig uppdelning som faller naturligt utifrån intresseområden och vad en är bra på. Det är en bra träning i teamwork att dela upp uppgifter. Ju bättre vi är att ge och ta och ha ett gemensamt mål för vardagen desto roligare blir uppgiften. De uppgifter som inte är så angenäma för vissa kan för vissa inte bekomma dem alls. Då blir det inte svårt att även dela upp torkandet av spyor. Sedan är det skillnad på spya och spya. Ofta tycker föräldrar inte att ens barns spyor är lika frånstötliga som ex en vuxens.

Det kan bli en hel del irritation när åkommorna avlöser varandra, hur gör man för att hålla sams?

- Bästa sättet att hålla sams är att se ljuset i tunneln. Det går över. Ett annat sätt är att se utmaningar som ett viktigt lärande inför större utmaningar i framtiden. Ofta blir vi griniga av trötthet och hunger så mat och sömn är bra skydd mot för mycket gnäll.

Mammorna är generellt sett mer hemma med sjuka barn, är det viktigt att det blir mer 50/50?

Ja, idag stannar 39 % av papporna hemma medans mammorna stannar hemma 61 %. Vi är alltså rätt så nära 50/50. Oftast tror jag att vad en jobbar med och vilken arbetsgivare en har styr vem som stannar hemma.Sen kan det vara privata angelägenheter som avgör vem som tar hand om sjuka barnen. Exempelvis vilken ålder barnen är i och hur väl barnet knyter an till sina föräldrar. 

Hur avgör man bäst vem som ska vara hemma och vem som ska jobba?

Många kör varannan gång. Det är din tur att vara hemma nu, jag var hemma sist. Det kan också vara hur viktiga möten en har i kalender. Resor kan styra etc.

Finns det något som kan vara bra med vabruari?

När det värsta har lagt sig och barnen fortfarande inte får gå till dagis pga karenstiden efter t ex en magsjuka så kan det bli riktigt mysigt ex med filmtittande eller lek och pyssel,