Sveriges slakterier har enats om en viktig framtidssatsning: Från och med den 1 januari 2026 ska alla nyfödda kalvar och lamm i Sverige märkas med elektroniska öronbrickor. Syftet är tydligt – att stärka spårbarheten, förbättra djurvälfärden och effektivisera flödet från gård till slakteri.
Branschutvecklingspengen 2025 är öppen för ansökan 1 februari–15 april. Sveriges köttbönder avsätter tre miljoner kronor för projekt inom gris-, nöt- och lammköttsproduktion som främjar innovation, lönsamhet och hållbarhet. Rådgivare, veterinärer, producenter och forskare kan ansöka. Välkommen med din ansökan!
Tre miljoner kronor har delats ut för att förbättra lönsamheten i gris-, nöt- och lammproduktionen. Svenska Köttföretagen har samlat in medel och ansökningar för att främja ökad djuromsorg och resurshushållning. Projekt med samarbete mellan olika aktörer har fått positiv respons.
Den 25 april satte Svenska Köttföretagen tillsammans med samarbetspartners spaden i marken för att påbörja bygget av en av Europas modernaste seminstation för grisgenetik i Hållsta, Eskilstuna. Genom ett noggrant arbete med att utforska olika bygglösningar runt om i Europa har man utformat en anläggning som är skräddarsydd för hög djurvälfärd, förbättrad arbetsmiljö och högsta möjliga biosäkerhet.
Under tre år har utvecklingen av svindysenteri dokumenterats och följts noggrant av Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA), sakkunnig partner i projektet, som nu tillsammans med Sveriges Grisföretagare publicerat sin slutrapport.
Nionde utlysningen av Branschutvecklingspengen öppnar upp 1 mars och sista dag för ansökan om projektmedel är 30 april. Årets kriterier är satta för att möta aktuella behov och utmaningar inom respektive djurslag.
Under senare tid har en ny innovativ lösning för hållande av slaktgrisar i lösdrift i stora grupper skapat intresse i branschen. Systemet är utformat med en sorteringsvåg och i Sverige idag finns exempel både med konventionell och ekologisk slaktgrisproduktion. Ännu är kunskap kopplat till djuromsorg och arbetsmiljö begränsad. Sveriges Lantbruksuniversitet har nyligen avslutat ett projekt som bely
Gård & Djurhälsan publicerar en studie där man undersökt hur de nya beräkningsmodellerna DDDvet (defined daily dose animal) och DCDvet (defined course dose animal) kan anpassas till svensk nötköttsproduktion och också om dessa skulle kunna möjliggöra internationella jämförelser.
Erika Geijer, nöthälsoveterinär på Gård & Djurhälsan, har varit ansvarig för studien. Hon kan konstatera att
Foderstaten är grunden till välmående lamm. Hittills har det saknats normer för växande lamm i svenska förhållanden. Nu finns översatta NRC-normer på plats, vilket gynnar inte bara djurvälfärd utan även produktionsekonomi och köttkvalitet på svenskt lamm. Beräkningsverktyget "Fodersnurra för lamm" är baserat NRC-normer och är framtaget av Gård och Djurhälsan.
Nu finns en ny innovativ modell framme som förutsäger ätkvalitet på nötkött vid slakt. Modellen bygger på parametrar och gränsvärden framtagna på vetenskaplig grund. Vår förhoppning är att modellen ska användas som ett komplement till nuvarande EUROP-systemet, som bedömer slaktkroppens form- och fettklass.
För att testa modellen i stort och för att validera de tio parametrarna och dess effekt p
Kött-och charkuteribranschen i Sverige har stora utmaningar att möta framöver, både på EU-nivå och nationellt. För att stärka branschens röst och bygga samverkan genom hela värdekedjan samlas nu branscharbetet från både Kött och Charkföretagen och Svenska Köttföretagen i den nya branschorganisationen Kött och Charkuteriföretagen i Sverige.
2014 genomförde Köttbranschen en omfattande strukturf
Ytterligare en utlysning omfattande totalt 3 Mkr i form av Branschutvecklingspengen med fokus på ökad djuromsorg och förbättrad produktion samt lönsamhet i hela värdekedjan har avslutats.
Genom målinriktat arbete har vi sedan 00-talet i Sverige minskat användningen av soja i foder med 20%. Den mesta sojan får vi generellt sett i oss indirekt via kött, fisk, ägg och mejeriprodukter eftersom den innehåller ett högvärdigt protein. Inom svensk köttproduktion utgör soja cirka 4% av det som grisar äter. Nötkreatur av köttras får i stort sett ingen soja alls. Certifierade riskgrödor och ö
I en nyligen avslutad studie visar Sveriges Lantbruksuniversitet på tydligt samband mellan kylning av slaktkroppar och förekomst av PSE-liknande zoner i skinkämnen. PSE (Pale, Soft, Executive) är ett kvalitetsproblem som innebär en värdeminskning av skinkämnen, framförallt i produktion av tunnskivade charkprodukter. En del av problemet finns i slakteriets nedkylningsprocess.
Fredagen 28 april 2023 överlämnade branschorganisationerna för Sveriges slakterier och kött- och charkföretag samlat inspel till Livsmedelsstrategi 2.0 till statssekreterare Dan Ericsson, Landsbygds- och infrastrukturdepartementet. Svenska Köttföretagen har tillsammans med Kött- och Charkföretagen en stark förankring hos ägare och medlemmar motsvarande 30 miljarder kronor i årsomsättning.
Sveriges köttbönder sätter årligen av 3 Mkr i form av Branschutvecklingspengen i syfte att utveckla näringarna inom gris, nöt och lamm. Utlysningen ska möta varje djurslags behov och utmaningar och samtidigt bidra till lönsamhet i hela värdekedjan. Sista datum för ansökan är den 31 maj 2023.
Kött från Sverige har hög trovärdighet både vad gäller hållbarhet och djuromsorg, ett förtroende att värna och utveckla. För att motivera lantbrukare att satsa på ökad inhemsk produktion av foder behövs lättillgängliga jämförande fakta.
Maria Forshufvud har valts in som ny styrelseledamot och är utsedd till styrelseordförande i bransch- och utvecklingsbolaget Svenska Köttföretagen.
Ytterligare en utlysning omfattande totalt 3 Mkr i form av Branschutvecklingspengen med fokus på ökad djuromsorg och förbättrad produktion samt lönsamhet i hela värdekedjan har avslutats.
Medeltalen för produktionsresultaten i svensk grisproduktion 2021 är beräknade och visar igen på goda resultat och förbättringar från tidigare år. Suggorna både födde och avvande fler grisar år 2021 jämfört med året innan. Slaktgrisarna hade en fortsatt hög tillväxthastighet och utnyttjade fodret effektivare.
