Pressmeddelande -

Tolvårsregeln gällande boende och umgänge är död

En mycket vanlig uppfattning bland klienter är att från det att barnet har fyllt tolv år så får barnet en särställning inom svensk rätt där deras ord är lag i frågor om boende och umgänge. Men var står det egentligen i lagen om denna tolvårsregel och hur ser rättspraxis ut.

Få saker har klienter så stor koll på inom vårdnadstvister som att när barnet fyllt tolv år så slipper den åka till mamma/pappa. När barnet fyllt tolv år så får barnet helt fritt välja var den vill bo och ingen kan säga något om barnets vilja i denna fråga. Mångas uppfattning är att denna ålder är något slags magiskt som automatiskt fungerar som en lag i frågor kring boende och umgänge. Även vissa socialtjänsten hänvisar fortfarande till denna regel i sin analys och bedömning vid vårdnadsutredningar i tvistemål. För inte allt för länge sedan gjorde en domare detsamma innan denne letat förbryllat i lagboken och inte hittat någon tolvårsregel.

Det finns ingen regel om att tolv år innebär självbestämmanderätt i lagen och tittar man i föräldrabalken finns det inte ens något som heter tolvårsregeln.

Vart alla har fått detta ifrån kan härstammas från vissa bestämmelser i Föräldrabalken, närmare bestämt 21 kapitlet. I detta kapitel stadgas ett barns rätt att få komma till tals i mål om verkställighet av avgöranden rörande vårdnadboendeumgänge och överlämnande av barn. I 21 kapitlet 1 § sägs att ”vid verkställighet skall barnets bästa komma i främsta rummet.” Det stadgas där även att verkställighet inte får ske mot barnets vilja, om barnet nått en sådan mognad att dess vilja bör beaktas på motsvarande sätt. Barnet har alltså en vetorätt i dessa fall.

I 21 kapitlet 5 och 6 § stadgas att om barnet nått en sådan ålder och mognad att dess vilja bör beaktas, får verkställighet inte ske mot barnets vilja utom då rätten finner det nödvändigt av hänsyn till barnets bästa. Det stadgas även att rätten skall vägra verkställighet, om det är uppenbart att verkställigheten är oförenlig med barnets bästa.

I praxis eller domstolsavgöranden som det också kallas, så lever dock tolvårsregeln kvar till viss del. I ett rätt uppmärksammat rättsfall från år 1981, NJA 1981 s. 753, gjorde dock högsta domstolen precis tvärtemot den annars vanliga bedömningen om att barnets vilja ska ha företräde framför barnets bästa. I det målet dömde domstolen ut umgänge trots att barnet ifråga motsatta sig umgänge och uppnått tolv års ålder. Men detta är ovanligt och mycket svårt att verkställa i sak.

I allmänhet i dag så får barnet komma till tals redan hos socialtjänsten inför den muntliga förberedelsen om barnet fyllt fem år. Sedan är det väldigt olika vad dessa samtal utmynnar i för substans. Ju äldre barnet sedan blir ju mer lyssnar socialtjänsten och domstolen på barnets vilja. Idag är handlar det om det enskilda barnet och barnets mognad istället för en regel satt efter en specifik ålder och inte grundad i att varje barn och situation är unik. Domstolen har lyssnat till barn i lågstadieåldern som varit konsekventa och specifika i sina uttalanden och domstolen har även ifrågasatt barn i undre tonåren som uppvisat tecken på bristande konsekvenstänkande kring boende och umgänge. Allt handlar om den enskilda individen och omständigheterna i just den tvisten, någon tolvårsregel finns inte.


Av: Linda Bohlin, Ansvarig Affärsutvecklare och Jurist på Juristpunkten

Relaterade länkar

Ämnen

  • Företagande

Kategorier

  • juridiskt ombud
  • vårdnadsfråga
  • delad vårdnad
  • vårdnad
  • gemensam vårdnad
  • juridisk hjälp
  • ensam vårdnad
  • boende
  • umgänge
  • 12 års regeln
  • boende & umgänge

Juristpunkten är en allmänpraktiserande byrå med uppdrag främst inom humanjuridik. Vi är verksamma över hela landet. 0200-58 58 00 www.juristpunkten.se

Kontakter

Jarl Nylund

Presskontakt VD 0722-690437

Relaterat innehåll

​Var finns barnets bästa när det kommer till nybildning av familjer

Utgångspunkten i svensk lagstiftning tillika samtliga rekommendationer inom familjerätt utmynnar alla i samma sak, barnets bästa. I socialtjänstens utredningar, i samarbetssamtal hos familjerätten och i vårdnadstvister i tingsrätter är det ledstjärnan som alltid ska styra. Barnets bästa stadgas genomgående i föräldrabalkens lagtext – men vem ser till barnets bästa när separerade föräldrar tvingar

​Stora skillnader i socialtjänstens opartiskhet vid vårdnadsutredningar

​Stora skillnader i socialtjänstens opartiskhet vid vårdnadsutredningar Jag har ibland klienter som går in i en process med en inställning att de har bättre respektive sämre chanser beroende på vilket kön de tillhör. Jag brukar förkasta detta omgående då såväl socialtjänsten som tingsrätten har en långtgående utredningsskyldighet och ska beakta barnets bästa. Generellt sätt så har jag under mina

​Umgängessabotage ledde till ensam vårdnad för den andre parten

​Umgängessabotage ledde till ensam vårdnad för den andre parten I mitt jobb ser jag ibland att vårdnadshavare utövar någon slags dold makt över vissa umgängesföräldrar. Att förlora vårdnaden är för de flesta ett bevis på att personen har varit kriminell, missbrukat, varit passiv eller utövat olika typer av sabotage. Men ibland kan personen i sig vara lämplig, det är bara samarbetet och kom

Intressekonflikten mellan en våldssituation och en vårdnadstvist gällande kontaktrestriktioner del 1

I flera vårdnads-boende- och umgängestvister är de omständigheter som ligger till grund för parternas konflikt allvarliga. Inte sällan har det förekommit såväl fysiskt som psykiskt våld under parternas relation eller i samband med separationen. Det är heller inte ovanligt att kvinnan i samband med separationen sökt sig till skyddat boende tillsammans med barnen. Vid polisanmälan får

​Stora skillnader i socialtjänstens opartiskhet vid vårdnadsutredningar

​Stora skillnader i socialtjänstens opartiskhet vid vårdnadsutredningar Jag har ibland klienter som går in i en process med en inställning att de har bättre respektive sämre chanser beroende på vilket kön de tillhör. Jag brukar förkasta detta omgående då såväl socialtjänsten som tingsrätten har en långtgående utredningsskyldighet och ska beakta barnets bästa. Generellt sätt så har jag under mina

​Fall där varken ensam vårdnad eller gemensam vårdnad är i enlighet med barnets bästa: Juristpunkten

Något som frekvent används i bedömning av vårdnadsfrågor är vårdnadshavarens lämplighet kontra barnets bästa. I teorin fungerar dessa bedömningsgrunder utmärkt och alla fall faller under dessa två teser. Men det finns tyvärr en del hål i föräldrabalken som ger utrymme till fri tolkning där socialtjänsten och domstolarna står mer eller mindre handfallna.

Barnets självbestämmanderätt vid umgänge kontra barnets behov av en nära och god kontakt med båda sina föräldrar

Barnets självbestämmanderätt vid umgänge kontra barnets behov av en nära och god kontakt med båda sina föräldrar Ovanstående rubrik syftar till en problematik som med jämna mellanrum dyker upp för mig som ombud i vårdnadstvister. I föräldrabalken stadgas att barnet har rätt till umgänge med den föräldern som den inte bor hos. Det stadgas också att barnet har ett behov av en nära och god

Det du inte kan bevisa existerar inte i en vårdnadstvist

​Det du inte kan bevisa existerar inte i en vårdnadstvist Något som är grundstenen i så gott som alla mina vårdnadstvister är begreppet ”djupgående samarbetssvårigheter”. Oftast hänger detta även ihop med bristande kommunikation och en smula passivitet. I många av fallen beror samarbetssvårigheterna på en uppslitande separation som lämnat känslor av ilska eller på passivitet, svårt att förstå